Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur användandet av mikronoveller som didaktiskt verktyg kan förbättra förståelse och inlärningen av aspektskillnaderna mellan preteritum och imperfekt i spanska. Frågeställningarna var att veta hur användningen av mikronoveller kan bidra och understödja en bättre förståelse och inlärning av aspektskillnaderna mellan tempusformerna preteritum och imperfekt, samt på vilket sätt kan användandet av mikronoveller i spanskundervisning hjälpa eleverna att förstå hur de nämnda aspektskillnaderna fungerar. Detta besvarades genom en lektionsserie med en grupp elever som läser spanska steg 4 (åldersgrupp 17-18 år). Vid fyra lektionstillfällen hade vi genomgångar av preteritums och imperfekts verbböjning och funktion för att senare öva dessa tempusformer med mikronoveller. Studiet har tillämpat Deweys teori: ”learning by doing”, då eleverna får i sina uppgifter motivera valet av de studerade tempusformerna. Resultatet visar att elever drar någon form av nytta av att lära sig aspektskillnader med hjälp av mikronoveller; dock behövs det tätare och intensivare lektionsgenomgångar.

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Syftet med den här studien var å ena sidan att granska den grammatiska progressionen beträffande reflexiva verb i några utvalda spanska läroböcker för nybörjare i åk. 6-7, då det i dessa läroböcker förekommer ord och uttryck relaterade till reflexiva verb, vars grammatiska förklaring ligger i senare kurser. Å andra sidan var även syftet att undersöka lärares uppfattningar och arbetssätt utifrån de grammatiska instruktioner och utformningar dessa läroböcker innehåller för att förebygga felaktigheter i elevernas inlärning av verb. Metoden var dels att analysera de utvalda nybörjarläromedlen i spanska för att se hur grammatiken presenteras och dels att analysera svar från ett frågeformulär som skickades ut online till ett antal utvalda lärare, om hur deras uppfattning är kring den här problematiken och om de delar samma erfarenhet. Resultatet av undersökningen kring för tidig användning av reflexiva verb visade sig inte vara ett överhängande problem, utan det fanns snarare annan problematik då det kom till verbinlärning. Studien bidrog dock till ny och bredare kunskap beträffande vad lärare möter förproblematik hos nybörjarelever. Den gav också nya frågeställningar och nya idéer till att genomföra fler studier i ämnet med elevfokus istället.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka potentialen av TAKK (Tecken Som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i undervisningen av främmande språk i den svenska skolan. Genom en kvasiexperimentell utvärdering tillämpades TAKK under en lektion i spanska där 18 elever skulle lära sig 24 nya ord om mat. Eleverna gick i åk 6 och studerade nybörjarspanska. Orden lärdes ut på ett traditionellt sätt genom att säga och skriva dem men orden 1-12 ackompanjerades dessutom av ett TAKK tecken som eleverna uppmanades att härma. Eleverna förhördes skriftligt vid tre tillfällen på en period av två veckor; glosförhör 1 bestod av 24 ord utan bilder på tecknen, glosförhör 2 bestod av 24 ord och bilder på tecknen för orden 1-12. Glosförhör 3 bestod av endast 12 bilder på tecknen för ord 1-12. Orden skulle översättas till svenska förutom vid tredje tillfället där det skulle skrivas på spanska. I ljuset av Paivios (1971) Dual Coding Theory och The Additivity Hypothesis visade resultatet på glosförhören en positiv inverkan av gesterna/tecknen på inlärningen av orden. Alla elever fick ett högre antal rätt översatta ord vid glosförhör 2. Man kan försiktigt dra slutsatsen att tecknen från TAKK bidrog till en förbättrad memorering av orden då de lagrades i vårt multimodala minne där de lämnade två interrelaterade minnesspår.

Undersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda. / The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages ​​in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden.

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

Bakgrunden till denna studie är en motivationsproblematik som uppstått i ämnet spanska på en relativ liten friskola i Malmö. Stora kunskapsluckor i årskurs 9 har lett till ett moment 22 där kunskapsbristen skapat osäkerhet inför att använda språket och svårigheter att hänga med i läromedlet som användes på skolan. Vidare har detta orsakat en känsla av misslyckande som i sin tur medfört motivationsbrist, ännu större kunskapsluckor och mer osäkerhet. I ansats att bryta denna negativa spiral initierade jag ett utvecklingsarbete som ämnade att ta fram ett nytt undervisningsmaterial utifrån förhållningssättet uppgiftsbaserad språkundervisning (TBLT).  Denna studie syftar att undersöka hur eleverna reagerar på det nya undervisningsmaterialet för att således ta reda på vilken inverkan uppgifterna har på deras motivation, språkliga säkerhet och användning av språkliga strategier i klassrummet. Studien syftar också till att förstå undervisningsmaterialets inverkan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket även verkar som studiens teoretiska ramverk.  Studiens empiriska materialet utgörs av en noggrann dokumentation av den utvecklingsresa som föranlett studien och bearbetas utifrån en kvalitativ närläsning.   Analysen av materialet visar att det TBTL-inspiererade undervisningsmaterialet inverkar positivt på elevernas motivation, och delvis på deras förmåga att använda språkliga strategier i klassrummet. Dock har det inte haft någon större påverkan på deras språkliga säkerhet. Det sociokulturella perspektivet som materialet har analyserats utifrån har vidare synliggjort att motivation och lärmiljöer är nära förknippade och att motivation således bör förstås i sociala termer snarare än individuella.  Av studien dras slutsatsen att det är möjligt att arbeta undersökande för att bättre möta elevernas behov och således höja deras motivation.

The purpose of this investigation was to study mortality in northwestern Scania. Rebbelberga,Torekov, Tåssjö and Ängelholm have been studied during the periods 1913–1925 and 1940–1949. It has had the purpose of studying how mortality has changed, how the causes of deathhave changed and how the parishes relate to the national statistics. A particular focus has beenplaced on the Spanish flu to study whether there was any excess mortality in the years itravaged. It has also been studied whether there were any groups that were common in thedeath statistics. The essay has used a quantitative method and with the help of categorizationsof causes of death and social groups, a result has been produced. The variables gender, ageand occupation have been used to study mortality. The results have shown that the mostcommon causes of death were old age, lung and alveolar inflammation, cancer and heartdefects. During the survey period, the age distribution shows that more survived their firstyears and more reached an older age than before.The Spanish flu did not appreciably affect the mortality in the parishes. The group mostaffected was the lower class. Men died to a higher extent than women. Regarding the Spanishflu, it was mainly people between 15-44 who were affected.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra.

I denna uppsats görs en jämförelse mellan läromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger på grammatik och länderkunskap. / This essay presents a comparasion between different educational materials for beginners in Spanish. The author emphasizes grammar and knowledge about the Spanish speaking countries.