Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda på hur läroböckerna kunde kopplas till den del av läroplanen som handlar om att skapa förståelse för andra människor och att ingen ska diskrimineras på grund av ovanstående grunder. Uppsatsen utgick från ett intersektionellt perspektiv och metoden var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsättning, religion, etniska minoriteter och personer som inte är heterosexuella är ovanliga i dessa läroböcker. Det visade sig också att män till viss del är överrepresenterade, främst vad gäller kända personer. De flesta texterna utspelas i Spanien, följt av Mexiko, Chile och Peru. Slutsatsen av undersökningen är att det värdegrundsrelaterade uppdraget som handlar om att få förståelse för andra människor och förhindra diskriminering inte i tillräcklig grad förmedlas i dessa läromedel.

Bakgrund: Spanska sjukan var en influensapandemi som spreds 1918–1920. Den orsakadeomkring 25–50 miljoner människors död. Sedan spanska sjukan har det förekommitytterligare tre influensapandemier med betydligt lägre dödlighet. Spanska sjukans betydandeomfattning och dynamik är fortfarande inte helt klarlagd. Kunskap om tidigare pandemier kan öka förståelsen och beredskapen inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att förstå spanska sjukan 1918–1920 och dess omfattning. Metod: En hermeneutisk metod användes i form av texttolkning. Totalt inkluderades 20 textervarav 18 artiklar från PubMed och två bokkapitel. Urvalet av litteratur skedde utifrån relevansoch med mål att få en så bred bild av forskningsområdet som möjligt. Resultat: Utifrån vald litteratur identifierades nio teman som viktiga i förståelsen av spanskasjukan. Dessa var: 1. pandemins ursprung och början, 2. smittspridningens dynamik,3. mortalitet, 4. symtom och dödsorsak, 5. riskfaktor – ålder, 6. riskfaktor – socioekonomi,7. riskfaktor – abnormt klimat, missväxt och svält, 8. patogenen bakom pandemin samt9. samhällets insatser. Influensavirusets genetiska variabilitet och människans interaktion meddjur identifierades som nyckelfaktorer för pandemiers uppkomst. Slutsats: Spanska sjukans förlopp berodde på ett komplext samspel av både medicinska ochicke-medicinska faktorer. Lärdomen av spanska sjukan är att i förebyggande arbete inför ochvid insatser under kommande pandemier bör både medicinska faktorer som immunologi samticke-medicinska faktorer som beteende och demografi beaktas.

Abstrakt Bör elever lära sig nya ord från enkla listor eller genom mer innehållsrika exempel? Syftet med uppsatsen är att studera de strategier för språkinlärning som används av elever ihögstadiet, som har svenska som modersmål, i processen för att lära sig nya ord på spanskasom ett främmande språk, samt att studera de strategier som används i processen att lära utordförråd i ämnet spanska som främmande språk. Avsikten är att komma fram till vilkenkombination av strategier och metoder som är mest effektiva för denna grupp av elever vidinlärning av nytt ordförråd. Denna studie fokuserar på fem elever i nionde klass som studerarspanska som främmande språk i en svensk skola och fyra lärare som undervisar spanska sommoderna språk på högstadiet. De teoretiska utgångspunkter som denna studie bygger på ärTornbergs teorier som bygger på förhållandet mellan minnets funktion och inlärningen av ordoch Oxfords klassificeringsmodell om strategier för språkinlärning. I detta avseende skiljerOxford mellan två grupper av strategier. Å ena sidan finns det de direkta strategierna, som ärde som direkt involverar det främmande språket. Dessa strategier kräver kognitiv mentalbearbetning och används för att underlätta utvecklingen av de fyra språkfärdigheterna. Åandra sidan finns det indirekta strategier som, även om de inte direkt involverar språket somstuderas, är användbara eftersom sådana strategier stöder och kontrollerar inlärningen avspråket i fråga. Det empiriska material som undersöktes samlades in med hjälp avsemistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att de mest använda strategiernavid undervisning och inlärning av nytt ordförråd är direkta strategier och mer specifikt:minnesstrategier, kognitiva och kompensatoriska strategier. En analys av detta resultat visaratt den mest effektiva kombinationen av strategier och metoder för att lära sig nya ord är densom innehåller aktiviteter relaterade till alla tre direkta strategier. I denna bemärkelse avser deaktiviteter som omfattar intellektuella åtgärder som utförs genom kognitiva processer. Iresultatet framgår också att dessa aktiviteter utgår från kontexten som utgångspunkt förinlärning av nya ord.Nyckelord: spanska som främmande språk, språkinlärningsstrategier, inlärning av nya ord. / <p></p><p></p>

En av de största utmaningarna som dagens språkpedagoger står inför är hur de bäst kan stimulera och motivera till lärande. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida användandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlärning. Den teoretiska delen av studien består av följande delar; kultur i språkundervisningen, Knud Illeris och hans lärandeteorier, lärandeteorier och språk och avslutningsvis aktuell forskning om film i språkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklärare och analyserar hur de ser på film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lärarna är om vikten av en undervisning som är stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket användbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga språkliga förmågor hos eleverna. / One of the biggest challenges for language teachers is how to stimulate an interest for the language and motivate students to learn more. This study looks into the use of movies in the Spanish classroom as a way to create interest and stimulate learning. The theoretical study includes the following; culture and language teaching, Knud Illeris and his theories of learning, learning and languages, and finally, current research as relating to movies and language teaching. The empirical part of the study is composed of qualitative interviews with four Spanish teachers, and analyses how they view using movies as a didactic tool in their teaching. The study shows that teachers are very aware of the importance of motivating students to learn more. It also shows that they view movies as a very usable, and highly flexible, tool to stimulate interest and practice all of the language competencies.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete.STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ”I huvudet på en elev” (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser.Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på.Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser.Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig. Det finns dock ett litet antal elever som redan har börjat fundera över vilka olika strategier finns för att lära sig ord och fraser och som man kan använda som lärare för att de ska dela med sig och sprida sina kunskaper. Denna studie har också visat att det är positivt att börja en process med språkgrupperna för att hjälpa dem att lära känna olika strategier för att lära sig ord, och att eleverna uppskattar det och lär sig att bli bättre språkinlärare. I både läroboken och lärarhandledningen Caminando 3 finns en rad tips på olika strategier, men de är inte tillräckligt tydlig presenterade så att lärare och elever kan lära sig att använda dem.

No description available.

Den nuvarande läroplanen ger lärarna stor frihet att utforma undervisningen iklassrummet, utan att ge några tydliga anvisningar om vilka grammatiska moment somundervisningen bör innehålla. Detta kan leda till att nyblivna lärare kan känna sigöverväldigade när de börjar i yrket. Syftet med denna studie är att undersöka ochanalysera hur erfarna högstadie- och gymnasielärare arbetar med grammatik iklassrummet i spanska som modernt språk, för att få en bättre förståelse för de strategiersom lärare använder. Studiens teoretiska grund är Dörnyeis modell för principbaseradkommunikativ språkundervisning som fokuserar på både form och funktion iundervisningen av ett främmande språk. Detta är en kvalitativ studie baserad påicke-deltagande klassrumsobservationer. Studiens resultat visar att grammatik finns medi alla delar av lektionerna. En lärare lade mer fokus på grammatisk korrekthet och attgöra övningar för att klara provet. En annan lärare använde olika strategier, till exempelatt strukturera lektionerna kring ett tema som engagerade eleverna, använda elevernasflerspråkighet som en resurs och erbjuda mycket exponering för målspråket. I studienblev sociokulturella såväl som behavioristiska perspektiv synliga i undervisningen.

<p>Resumen:</p><p>La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término <em>cultura</em> es clave para promover el desarrollo de <em>competencias interculturales</em> en los alumnos. El presente estudio describe la significación de<em> cultura </em>e<em> interculturalidad </em>que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto<em>. </em></p><p>Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de <em>cultura </em>e<em> interculturalidad</em> no siempre conllevan a la comprensión de otras <em>culturas</em> y al desarrollo de <em>competencias interculturales</em> y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas.</p> / <p>Sammanfattning:</p><p>Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet <em>kultur</em> viktigt för att främja elevernas utveckling av <em>interkulturella kompetenser.</em> Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av <em>kultur </em>och<em> interkulturalitet</em>, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det.</p><p>Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av<em> kultur </em>och<em> interkulturalitet </em>inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av <em>interkulturella kompetenser</em> och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk<em>.</em></p>