No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare relaterar till arbetet med utredningar av elevers behov av särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio specialpedagoger och speciallärare på gymnasieskolor i Sverige vill vi ta del av de båda yrkesrollernas upplevelser av utredningsarbetet för att belysa hur denna del av skolors arbete med särskilt stöd kan se ut. Intervjuerna har analyserats tematiskt. För att förstå arbetsprocessen med utredningar utifrån skolans olika organisationsnivåer och lärmiljöer utgår studien från ett relationellt perspektiv och en systemteori utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar att utredningsarbetet på de olika skolorna görs på liknande sätt, men att det finns skillnader i vilka elever som ges en utredning och hur de efterföljande stödinsatserna ser ut. Dessa variationer, samt begränsningar i att kunna ge elever det särskilda stöd som utredningen visat att eleverna behöver, beror på skolans resurser, lärarnas attityder till inkludering samt tidsramar. En av studiens slutsatser är att de deltagande specialpedagogerna och speciallärarna har ambitioner för ett gynnsamt arbete med utredningar för särskilt stöd, men att de delvis hindras av strukturella och ekonomiska aspekter.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2007AbstractNilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall specialpedagogen arbeta?Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. En intervjuguide har använts som stöd under intervjuerna. Jag har använt mig av en databearbetningsmetod som är inspirerad av det som Kvale (1997) benämner meningskoncentrering.Sammanfattningsvis menar mina informanter att specialpedagogen skall arbeta för att förbättra hela lärmiljön; han skall arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå men det är specialpedagogens aktiva arbete med eleverna som främst lyfts fram. Specialpedagogen skall stödja eleven i dennes lärande och läraren i dennes arbete med eleverna genom att ”gå in i klassen”. Han skall ge specialpedagogiskt stöd till enskilda elever eller till grupper av elever. Specialpedagogen förväntas genomföra observerationer och analysera arbetet på gruppnivå och med det som utgångspunkt komma med förslag på förbättringar. Specialpedagogens arbete på organisationsnivå verbaliseras inte lika tydligt. Specialpedagogen skall helst vara knuten till en skola. Orsakerna är flerfaldiga; det handlar om relationsbyggande till elever, om att finnas till hands för lärare et cetera. Specialpedagogen skall fungera som samtalspartner och handledare till läraren. Han skall ge stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogen skall ge råd om alternativa undervisningsmetoder och lämna förslag på lämpliga läromedel. Vid kontakter skola - hem skall specialpedagogen vara ett stöd. Specialpedagogen skall vara skolans kontaktperson med andra myndigheter. Skolutveckling är ett ansvar för alla på skolan och specialpedagogen skall delta i förbättringsarbetet. Nyckelord: speciallärare, specialpedagog, yrkesrollKenneth Nilsson Handledare: Elisabeth Söderquist Examinator: Elsa Foisack

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren ochspecialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skullevilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor ochhur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna.Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallärare sittsamarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringenav specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola Aintervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en specialpedagogoch två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet ochviktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete. Studien synliggör en skillnad påsamarbetets innehåll beroende på om klassläraren samarbetar med en speciallärare ellerspecialpedagog. Specialläraren och specialpedagogen är två olika yrkeskategorier med olikauppdrag, som har samma syfte i skolan och därför skiljer sig samarbetets innehåll åt.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns.Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör. Att det behövs både specialpedagoger och speciallärare visar resultatet Det som behövs är att lärarna, specialpedagoger och speciallärarna hittar ett forum där de kan mötas och hitta arbetsformer som harmoniserar med varandra. Alla har vi samma ansvar för att eleverna ska lyckas i skolan, för att få känna tillhörighet och vara trygga i den miljön. / Marie-Louise Wiklund Teachers views on special needs educational competenceSkolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarhögskolan Malmö

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om speciallärare och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever med tillskrivna diagnoser i skolan. Ett särskilt fokus ägnades åt frågan på vilket sätt diagnoser uppfattades påverka elevers förutsättningar i skolan. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var specialpedagogiska perspektiv som relationell, kategorisk och dilemmaperspektiv. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från sex speciallärare och sex specialpedagoger. Resultatet pekar mot att respondenterna strävar efter att tillhandahålla ett relationellt förhållningssätt i uppdraget med elever som har tillskrivna diagnoser. Det identifierades tre teman i analysen såsom dilemmat mellan relationellt och kategoriskt perspektiv, diagnosens betydelse för elevers utbildningsmöjligheter samt spänningen mellan normalitet och avvikelse. Slutsatser som kan dras är att de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna har ett relationellt perspektiv i uppdraget med elever som har tillskrivna diagnoser. Detta ger eleverna förutsättningar för att tillges en likvärdig utbildning där möjligheterna för elevernas framgång står i fokus. Detta samtidigt som speciallärarna och specialpedagogerna intar ett kategoriskt perspektiv i kompensatoriska och organisatoriska dilemman. De poängterar att specialpedagogiska stödinsatser prioriteras för elever med tillskrivna diagnoser gentemot andra elever samtidigt som diagnosen påskyndar dess tillsättning. Vidare understryks även bristen på tillräckliga undervisningsformer som kan bemöta alla elevers olika förutsättningar och behov. Sammantaget var en viktig slutsats att skolan behöver skapa en bred och tillgänglig bas- eller ordinarie undervisning som omfattar alla elever med tillskrivna diagnoser genom tillgängliga lärmiljöer.

Matematik är det ämne där flest elever upplever ett misslyckande och har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Därmed är det viktigt att i ett tidigt skede upptäcka och hjälpa elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om några speciallärares erfarenheter och upplevelser av att identifiera elever i matematiksvårigheter och hur de beskriver arbetet med stödinsatser för att främja lärande och motverka att elever utvecklar matematiksvårigheter i årskurserna F-3. I studien har en kvalitativ metodansats använts. För att uppnå syftet har 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare genomförts. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk analys utifrån de specialpedagogiska perspektiven, individperspektivet och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att de vanligaste sätten att identifiera elever i matematiksvårigheter är genom lärares upptäckt i klassrumsundervisning och via kartläggningsmaterial. De stödinsatser som lyfts fram i arbetet med att erbjuda en tillrättalagd undervisning för elever i behov av mer stöd är samundervisning, undervisning en-till-en och i liten grupp och intensivundervisning. I resultatet synliggörs även faktorer som beskrivs påverka elevers matematikinlärning, dels individuella förutsättningar som, taluppfattning, arbetsminne, matematikångest, språkfärdigheter, dels lärmiljö där god undervisning, lärarens kompetens och laborativt material är av betydelse. Resultatet visar att det finns en strävan hos speciallärarna att utifrån identifieringen hitta inkluderande lösningar i den ordinarie undervisningen, men att ett hinder är att tid för samplanering ofta saknas vilket leder till att stödinsatser mestadels ges utanför klassrummet.

In this study, special needs teachers and students with reading and writing difficulties in an upper secondary school are in focus. The research questions strive to answer how special needs teachers work in upper secondary school with students with reading and writing difficulties and what special needs teachers experience when working in upper secondary school with students with reading and writing difficulties. What do students with reading and writing difficulties experience and perceive in the transition between primary school and upper secondary school, and further studies in upper secondary school? The method has been interviews with three special needs teachers and four students in upper secondary school. The conclusive results are that the special needs teachers work with students with reading and writing difficulties in their original groups, in smaller groups and individually. Their tasks also include pedagogical assessment and assistance. Their work is complex, with many corresponding colleagues. The students face countless obstacles in school every day and ask for help to understand and overcome them.

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.