Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av kvalificerade samtal i arbetslag samt vilka faktorer som lärare anser är viktiga för arbetslagsarbete. Studien undersöker även av hur specialpedagoger kan bidra i gemensamma samtal i arbetslagen då specialpedagogiska frågor diskuteras. Enkätstudien genomfördes på tre olika skolor i en kommun i södra Sverige. Forskningsfrågorna är intressanta ur ett specialpedagogiskt perspektiv då specialpedagoger som är aktiva medlemmar av arbetslag kan bidra till kvalificerade samtal i arbetslagen. Mer kvalificerade samtal i arbetslagen kan i längden leda till mer gynnsamma lärmiljöer för ett stort antal elever. Specialpedagogs bidrag kan i arbetslag nå ett stort antal elever med relativt sett små medel. Analysen visar på att lärare värderar relationella egenskaper högt för ett framgångsrikt arbetslagsarbete samt att lärarna i hög grad upplever att samtalen i arbetslagen i viss mån är kvalificerade. Lärarnas svar indikerar även att de upplever att specialpedagoger bidrar till samtalen som kvalificerad samtalspart.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test. Jämförelsen sker mellan åtgärdsprogram från två skolor. Den ena skolan har tillgång till specialpedagog på skolan, den andra har det inte. Jämförelsen sker utifrån utvalda faktorer som ett åtgärdsprogram är tänkt att behandla. Då den undersökning som bedrivits är starkt begränsad bör arbetet endast ses som hypotesgenererande, hur det verkligen förhåller sig bör undersökas i ett större sammanhang. I den jämförande studien ingår åtgärdsprogram utformade för två elever från respektive skola. Svaret på mina frågor, enligt den här studien, visar på att tillgången till specialpedagog på skolan har betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter beträffande dokumentation, åtgärder, utvärdering och uppföljning i åtgärdsprogrammen. Det har även betydelse när det gäller utvecklingen av skolan till en lärande organisation.</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test. Jämförelsen sker mellan åtgärdsprogram från två skolor. Den ena skolan har tillgång till specialpedagog på skolan, den andra har det inte. Jämförelsen sker utifrån utvalda faktorer som ett åtgärdsprogram är tänkt att behandla. Då den undersökning som bedrivits är starkt begränsad bör arbetet endast ses som hypotesgenererande, hur det verkligen förhåller sig bör undersökas i ett större sammanhang. I den jämförande studien ingår åtgärdsprogram utformade för två elever från respektive skola. Svaret på mina frågor, enligt den här studien, visar på att tillgången till specialpedagog på skolan har betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter beträffande dokumentation, åtgärder, utvärdering och uppföljning i åtgärdsprogrammen. Det har även betydelse när det gäller utvecklingen av skolan till en lärande organisation.

Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger   I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande   Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummet I studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas. Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt. Arbetsuppgifterna är behovsstyrda men definieras av olika  aktörer vilket leder till tre olika utformningar av uppdraget. På skola A har specialpedagogen makt över frirummet och en relationen syn på specialpedagogens yrkesroll. På skoloma B och C förefaller rektorerna respektive lärare ha makt över frirummet och en mer kategorisk syn på specialpedagogens yrkesroll framträder.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas förväntningar på Elevhälsan samt att belysa lärarnas upplevelse av stödet från Elevhälsan ur deras perspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer där vinjetter var ett stöd till våra ämnesområden. Vi har en hermeneutisk ansats i vårt arbete då vi är intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förväntningar gällande Elevhälsan och stödet därifrån. Vår teori är Antonovskys teori, KASAM vilket innebär att människan har behov av att tillhöra ett sammanhang och känna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lärare på tre olika skolor.   Resultatet visar att lärarna har svårt att uttrycka klara förväntningar på Elevhälsans arbete då de olika rollerna inom teamet är otydliga för dem. Därmed blir det också svårt att tydligt precisera behovet av vilket stöd de behöver. Lärarna på skolorna i vår studie påvisar att organisationen behöver utvecklas och engagera alla på skolan. Elevhälsans arbete ska bygga på hälsofrämjande och förebyggande insatser och inte akuta utryckningar, vilket vi har sett i vår studie och som fortfarande sker.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få kunskap om hur särbegåvade barn kan synliggöras i förskolan samt vilken hjälp de kan erbjudas. För att besvara frågeställningarna användes halvstrukturerade intervjuer tillsammans med fyra specialpedagoger verksamma på Gotland. Specialpedagogerna ansvarar för totalt 13 förskolor. Intervjuerna gav ett resultat av respondenternas erfarenheter och kunskap inom området särbegåvade barn. Deras erfarenheter var av stor grad likartade men det fanns även en del skillnader. Samtliga respondenter var överens om att det är för lite fokus på särbegåvning i förskoleverksamheterna. I diskussionen framförs respondenternas tankegångar och erfarenheter om särbegåvning samt att respondenternas svar likställs gentemot vad litteratur anger. En beskrivning av vad särbegåvning innebär för specialpedagoger, hur förskolans pedagoger kan upptäcka ett särbegåvat barn, vilka hjälpmedel det finns att tillgå samt om särbegåvade barn har särskilda behov har undersökts i detta arbete.

<p>Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning.</p><p>För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor.</p><p>Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.</p>