SammanfattningHansson, Marie & Wesonius, Eva (2018). Hur skapas bilden av ett barn i behov av särskilt stöd? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning med denna studie är att komplettera den tidigare forskningen inom våra forskningsfrågor. Vi vill belysa de formuleringar som används i åtgärdsprogram och mana till eftertanke om hur valet av formuleringar kan påverka synen på eleven, orsak till svårigheter och förslag på åtgärder. Vi vill även belysa vikten av att utreda svårigheter med hänsyn till den kontext där eleven befinner sig så att inte svårigheterna endast isoleras till den enskilda eleven.Syfte och frågeställningarVårt syfte med studien är att öka kunskapen om hur elevers svårigheter beskrivs i de undersökta åtgärdsprogrammen samt vilka konkreta åtgärder som föreslås. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av följande frågeställningar:1. Hur beskrivs elevers svårigheter i åtgärdsprogrammen?2. Vilka konkreta åtgärder föreslås?3. På vilka sätt framträder ett kategoriskt respektive relationellt perspektiv i de beskrivningar som görs av eleverna och åtgärderna?TeoriVår studie utgår från socialkonstruktionismen. Enlig ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är den sociala verkligheten och de sociala fenomen som vi lever i konstruerade, något som skapas i mötet mellan människor när de ska försöka förstå och begripliggöra verkligheten. Ett och samma fenomen kan därför av olika personer uppfattas olika (Isaksson, 2009). Vi utgår även från de specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet. Det kategoriska perspektivet ser skolsvårigheter som individburna. Med detta perspektiv blir ofta arbetet med eleven en uppgift för specialister och förläggs utanför den ordinarie undervisningen. Det relationella perspektivet ser istället svårigheterna som något som uppstår i samspelet mellan individen och omgivningen. Här blir det all personals ansvar att skapa förutsättningar för att få eleven delaktig och insatserna sker främst inom ramen för den ordinarie undervisningen (Isaksson, 2009). Nilholm (2007) beskriver dilemmaperspektivet som utgår från att det inte finns något enkelt svar på hur man på bästa sätt ska göra anpassningar och att den anpassning som görs kommer att innebära nya problem, antingen för eleven, läraren, skolan eller samhället.MetodStudien består av 20 insamlade åtgärdsprogram vilka har analyserat med hjälp av textanalys. Textanalys innebär en djupare analys av en texts betydelse och diskussion av dess sammanhang. Målet är att analysera textens innehåll, avsikter, mening och/eller maktstrukturer. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Widéns (2015) fyra steg:1. Att identifiera analysens problem2. Att välja vilka texter som ska analyseras3. Att skapa analytiska teman4. Att göra en detaljerad analys ResultatVår studie är en kvalitativ undersökning därför har vi valt att presentera vårt resultat tillsammans med analys och tolkning. Vi visar vårt resultat med hjälp av Perssons (1998) beskrivning av ett kategoriskt- och ett relationellt perspektiv på elever i behov av särskilt stöd. Vårt resultat visar att ett kategoriskt perspektiv råder i åtgärdsprogrammen, både gällande beskrivningar av svårigheter och föreslagna åtgärder. Vidare ser vi få åtgärdsförslag som vi anser är tydliga och konkreta.Specialpedagogiska implikationerVi tror att om specialpedagoger får möjlighet att agera stöd till lärare vid pedagogiska utredningar och upprättande av åtgärdsprogram kan man implementera ett arbetssätt där kartläggning och föreslagna åtgärderna utgår från både organisation-, grupp- och individnivå.NyckelordKategoriskt, Relationellt, Specialpedagog, Särskilt stöd, Åtgärdsprogram.

No description available.

AbstractIribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallärare? –What does a special educator do? Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Grunden för arbetet har varit att ta reda på vad en specialpedagog och en speciallärare gör. Frågeställningarna omfattar vad deras uppgifter är och vilka strävansmål de arbetar utifrån. Huvudsyftet med undersökningen är att ge läsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallärare gör och även belysa hur deras arbetssätt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig åt. Syftet besvaras genom observation av två arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallärare. Konfidentialitetskravet har tillämpats då det för arbetets utformning inte varit relevant att veta vilka de intervjuade individerna är. Forskning kring ämnet har delats upp i olika avsnitt där en av de centrala delarna varit att förtydliga begreppet specialpedagogik, då ordets betydelse förändrats. I arbetet berörs även olika teoretiska perspektiv. Arbetet handlar om vad specialpedagogik innebär och vad som förväntas av en specialpedagog och speciallärare, men ger också inblick i diskussionen huruvida specialpedagogik bidrar till segregation eller integration. Slutsatsen är att det i specialpedagogiken finns både inslag av segregation och integration men att fokus ligger på att skapa de bästa förutsättningarna för elever.Nyckelord: behov, en skola för alla, förutsättningar, specialpedagogik, specialpedagog, speciallärare.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner. Undersökningen visar även att både rektorer och förskollärare i båda kommunerna arbetar utifrån samma rutiner

Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.

Syftet med studien har varit att undersöka hur speciallärare och/ eller specialpedagoger arbetar metodiskt med att stötta och stimulera barn som är språksvaga. Vi har genomfört sju observationer och fyra intervjuer utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med syftet att få en så tydlig inblick som möjligt i speciallärarens yrkesroll. Uppsatsens analysdel har delats in i fem rubriker: Det förebyggande arbetet, Speciallärarens arbete och didaktiska metoder, Specialpedagogiska lärmiljöer, Organiseringen av specialpedagogsiska insatser samt Speciallärarens dilemman. Utifrån en fenomenologisk ansats har försök gjorts för att skapa en förståelse över hur specialläraren upplever sin arbetsroll. Därför har det varit intressant för oss att ta del av hur specialläraren arbetar via observation samt lyssna till deras egna erfarenheter under intervjuerna. Resultatet visar att specialläraren och specialpedagogen arbetar utifrån flera olika inlärningsmetoder för att kunna främja barns språkutveckling. De metoder som speciallärarna och specialpedagogen främst använde sig av var Tidig intensiv läsning (TIL- metoden) samt inlästa läromedel. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med vår studie var att belysa förskollärares och specialpedagogers förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens roll i förskolan, samt om synsättet på specialpedagogens yrkesroll skiljer sig åt. Vår förhoppning var också att studien skulle ge oss kunskaper som är betydelsefulla för oss i vårt kommande yrke som specialpedagoger. Vi ville ta reda på hur förskollärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och vilka insatser som de ansåg som betydelsefulla i förskolans verksamhet. För att få svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av fyra specialpedagoger samt fyra förskollärare i en närliggande kommun. Datamaterialet bearbetades och analyserades sedan, med stöd av våra teorier och perspektiv för att få en röd tråd genom hela studien. Vi strukturerade vårt material genom att sammanställa intervjuerna utifrån de två yrkeskategorierna, förskollärare och specialpedagoger, var för sig. Resultat och diskussion presenteras därför i två avsnitt där respektive yrkeskategori beskriver sina förväntningar och erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. I vårt resultat kan vi se att förskollärarnas förväntningar och önskemål, stämmer väl överens med specialpedagogernas intentioner och vilja gällande hur de själva önskar att deras uppdrag ska se ut i förskolan. Dock ser inte verkligheten alltid ut som de önskar, vilket kan bero på utformandet av tjänster, behov och förutsättningar i förskolans verksamhet.

Under de senaste åren har skolan genomgått stora förändringar genom att vi berikats med ett stort antal nyanlända elever. Dock har det visat sig att det finns stora behov av kompetensutveckling för att möta behoven hos dessa elever. Syftet med min studie är att undersöka komplexiteten kring organisationen av undervisningen av andraspråkselever. Frågeställningarna lyder ·         Vilka faktorer ser lärarna i svenska som andraspråk som betydelsefulla i undervisningen med andraspråkselever? ·         Vilka behov anser lärarna i svenska som andraspråk att eleverna har? ·         Vilka tankar om specialpedagogisk handledning och stöd finns bland lärarna? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerarde intervjuer med fyra lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån en kvalitativ metod. De teman som framkom analyserades med hjälp av von Wrights teori om punktuellt respektive relationellt perspektiv samt Vygotskys teorier om det sociokulturella lärandet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på vad svenska som andraspråkslärarna upplevde som problematiskt med stora, heterogena grupper. Avsaknaden av specialpedagog upplevdes också som ett hinder men den mesta av problematiken hamnade på individnivå. Modersmålslärarna visade sig ha stor betydelse för eleverna vilket också tas upp i den avslutande diskussionen.

Studiens syfte är att belysa  förskolechefens syn på specialpedagogens uppdrag som kvalificerad samtalspartner. I studien intervjuar vi sex förskolechefer från tre olika kommuner om deras syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner. Dels undersöker vi i vilket sammanhang specialpedagogen fungerar som kvalificerad samtalspartner men också vad dessa samtal innehåller. Vi undersöker även vilken syn förskolechefen har på relationen mellan förskolechef och specialpedagog samt vilka möjligheter och hinder de kan se med handledning.    Enligt skollag och styrdokument finns ingen uttalad roll för specialpedagogens uppdrag och i vårt resultat ser vi att förskolecheferna har svårigheter med att beskriva begreppet kvalificerad samtalspartner. Forskning visar också att ledarnas roll i att styra den specialpedagogiska verksamheten har betydelse för hur verksamheten utvecklas. Både i forskning och i vårt resultat anges att begreppet är otydligt och svårt att beskriva vilket gör ämnet viktigt att studera.   Resultatet visar på att handledning oftast sker vid akuta behov. Innehållet i handledningen ses då ur ett kategoriskt perspektiv då det enskilda barnet hamnar i fokus.   Systemteoretiskt perspektiv på handledning har använts för att analysera resultatet.