Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare relaterar till arbetet med utredningar av elevers behov av särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio specialpedagoger och speciallärare på gymnasieskolor i Sverige vill vi ta del av de båda yrkesrollernas upplevelser av utredningsarbetet för att belysa hur denna del av skolors arbete med särskilt stöd kan se ut. Intervjuerna har analyserats tematiskt. För att förstå arbetsprocessen med utredningar utifrån skolans olika organisationsnivåer och lärmiljöer utgår studien från ett relationellt perspektiv och en systemteori utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar att utredningsarbetet på de olika skolorna görs på liknande sätt, men att det finns skillnader i vilka elever som ges en utredning och hur de efterföljande stödinsatserna ser ut. Dessa variationer, samt begränsningar i att kunna ge elever det särskilda stöd som utredningen visat att eleverna behöver, beror på skolans resurser, lärarnas attityder till inkludering samt tidsramar. En av studiens slutsatser är att de deltagande specialpedagogerna och speciallärarna har ambitioner för ett gynnsamt arbete med utredningar för särskilt stöd, men att de delvis hindras av strukturella och ekonomiska aspekter.

Specialpedagogens roll inom skolan är inte tydligt framskriven i styrdokumenten, vilket kan ge yrket sämre förutsättningar att få mandat för det arbete som specialpedagogen är utbildad för. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och beskriva rektorers uppfattningar om vissa delar av specialpedagogens yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien är rektorer och fokus är deras uppfattningar om delar av specialpedagogens uppdrag. Dataanalysen ledde fram till sex kategorier; två under respektive uppdragsområde som utgörs av elevnära arbete, skolutvecklingsarbete och elevhälsoarbete. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat och komplext. Elevnära arbete kan tolkas på flera sätt vilket kan påverka uppdragets utformning. Vidare framkommer att rektorer har en viktig funktion i att fördela specialpedagogens arbete så att arbetsbördan blir så jämn som möjligt. Resultatet visar också på uppfattningar om specialpedagogens unika helikopterperspektiv där hen kan se verksamheten ur olika perspektiv samtidigt. I skolors kvalitetsutvecklande arbete visar resultatet att specialpedagogen ofta har en samordnande roll och i dagens skolor även en tydlig position i elevhälsan. Flera rektorer poängterar att de har svårt att se hur skolor som inte har en specialpedagog anställd kan utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Under vår egen yrkesverksamma tid som förskollärare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna på om vår upplevelse stämmer överens med verkligheten och ville ta reda på hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville också ta reda på hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna användas när det gäller observation.Med hjälp av intervju fick vi tio pedagogers syn på vad observation innebär för dem samt hur de använder de olika observationsmetoderna. Vi fick också en bild av vilka förväntningar de hade på hur specialpedagogen kan användas inom området.Studien visar att tidigare forskning på barnobservationer i praktiken i Sverige är obefintlig och att mer aktuell litteratur inom området saknas.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att kunskapen om observation skiljer sig från person till person. Studien visar också att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist är en viktig faktor. Studien visar också att specialpedagogisk kompetens i form av handledning och konkreta metodförslag efterfrågas.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2007AbstractNilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall specialpedagogen arbeta?Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. En intervjuguide har använts som stöd under intervjuerna. Jag har använt mig av en databearbetningsmetod som är inspirerad av det som Kvale (1997) benämner meningskoncentrering.Sammanfattningsvis menar mina informanter att specialpedagogen skall arbeta för att förbättra hela lärmiljön; han skall arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå men det är specialpedagogens aktiva arbete med eleverna som främst lyfts fram. Specialpedagogen skall stödja eleven i dennes lärande och läraren i dennes arbete med eleverna genom att ”gå in i klassen”. Han skall ge specialpedagogiskt stöd till enskilda elever eller till grupper av elever. Specialpedagogen förväntas genomföra observerationer och analysera arbetet på gruppnivå och med det som utgångspunkt komma med förslag på förbättringar. Specialpedagogens arbete på organisationsnivå verbaliseras inte lika tydligt. Specialpedagogen skall helst vara knuten till en skola. Orsakerna är flerfaldiga; det handlar om relationsbyggande till elever, om att finnas till hands för lärare et cetera. Specialpedagogen skall fungera som samtalspartner och handledare till läraren. Han skall ge stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogen skall ge råd om alternativa undervisningsmetoder och lämna förslag på lämpliga läromedel. Vid kontakter skola - hem skall specialpedagogen vara ett stöd. Specialpedagogen skall vara skolans kontaktperson med andra myndigheter. Skolutveckling är ett ansvar för alla på skolan och specialpedagogen skall delta i förbättringsarbetet. Nyckelord: speciallärare, specialpedagog, yrkesrollKenneth Nilsson Handledare: Elisabeth Söderquist Examinator: Elsa Foisack

Hassoun, Shadia och Qadan, Shierin (2023). Specialpedagogers syn på samverkan med vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Svenska skolans styrdokument genomsyras av inkluderande formuleringar men ändå förkommer och normaliseras exkluderande insatser för elever i behov av stöd. Det första steget för en inkluderande undervisning är arbetet med ledning och stimulans. Denna studies syfte var att kartlägga och jämföra ämneslärares i svenska och specialpedagogers arbete med ledning och stimulans. Genom en kvantitativ ansats med enkät som metod och deskriptiv analys presenteras studiens resultat där det framkom skillnader i hur ämneslärare och specialpedagoger värderade och arbetade med ledning och stimulans. Resultaten kunde tolkas till både bristande skolledning och osäkra arbetsbeskrivningar men även till viss del en negativ attityd till inkluderande klassrumsundervisning.

Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan.I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan.Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå. Jag anser mig ha fått en god förståelse för hur rektorerna resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha.

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använderhandledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas.Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning användsi verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen.Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare,vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras iresultatet.Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning somhjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarnaatt handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas.Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig avhandledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menaratt handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterandemöjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de attresurserna inte riktigt räcker till.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har valt att intervjua lärare och annan skolpersonal och valet av intervjuade baserade sig på fem kriterier; erfarenhet av arbetet med barn i behov av särskilt stöd, intervjuades ålder, antal tjänstgöringsår, genus och olika arbetsroller, men vår kvalitativa analys av resultaten tar inte hänsyn till våra kriterier, utan vi betraktar respondenterna som en grupp oberoende av kön, ålder och arbetsroller. Sammanfattningsvis visar studierna att lärarna har en god kunskap omkring undersökningsproblematik. Deras ambitioner är genomgående höga och förhållningssättet är mycket positivt. Lärarna framhåller det starka stödet och det goda samarbetet med specialpedagogerna. Alla har som mål/vision, en skola för alla. Det största hindret för att lyckas fullt ut härrör sig till bristande ekonomiska förutsättningar och prioriteringar.Nyckelord; diagnos, gymnasiet, koncentration, inlärningssvårigheter, stöd, specialpedagog. / Students in need of special assistance

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragetsinnehåll och funktion.Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie.Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- ochorganisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertidden viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå. Vår slutsats är att specialpedagogen kan ses som en viktig kugge i hjulet för att förbättra hela skolans lärmiljö, utifrån visionen om att skapa ”en skola för alla”.Nyckelord: lärare, kompetens, specialpedagog, yrkesfunktion / Purpose: The purpose of our study is to examine how special education skills are used in primary school. We intend to examine the similarities and differences in the way teachers and special education teachers perceive the content and function of the special education assignment.Method: Literature review and interviews with three special education teachers and six teachers, working in three different schools, represents the basis for our study.Results: The interviews show that the perception of special education assignments differ in the schools. According to special educators their main mission is to have an overall responsibility for the special education support at the individual, group and organizational level. This fits well with the curriculum of the Special Education Teacher program at Malmö University (2008). According to the teachers, however, the primary role of the special educator is to be available to help students on an individual level. Our conclusion is that the special educator can be seen as an important player in the effort to improve the school learning environment, based on the vision of creating a school for all.Keywords: teachers, skills, special education, vocational functioning