The purpose of the study is to investigate which possibilities SENCos have to work with school development. By interviewing principals and sencos working in school we hope to get answer to this question. We also want to find out how SENCos may contribute to develop “a school for all” by implement the special educational perspective. The study is based on following questions; How do principals and SENCos define school development? Which function does the SENCo have in the school development work? Which possibilities does the SENCo have to work with school development whether he or she is a part of the management? How does the SENCo contribute with the special educational perspective in “a school for all”? Theoretical perspectives in the study are organization research and system theoretical perspective. The study is based on a qualitative method with semi structured interviews with principals and SENCos. The result has been interpreted by a hermeneutic theoretical approach. Our research may contribute to clarifying the complex role of the SENCo in school development questions. Both principals and SENCos discloses the definition of school development to be extensive and difficult to describe. The role SENCo may have in questions about school development is dependent of the principals leadership and wich background the SENCo have, it may also vary over time according to school needs. The result shows that it is not obvious that the SENCo participate in the management, but the conclusion is that when they do, their influence in school development questions appears to be more of a strategic role. The SENCos in this research do feel that they work with questions about school development unlike the saying of previous research. The important role of SENCos by giving all students the best presumptions is underlined by all of the interviewed principals. The study ends with a discussion where the result is problematized by earlier research and suggestions of further research is also given.

Bakgrunden till studien har sin utgångspunkt i innebörden av specialpedagogens roll som kvalificerad samtalsledare. Eftersom innehållet i handledningsuppdraget liksom begreppet handledning inte är preciserat i något styrdokument kan det leda till många olika tolkningar. Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagogisk handledning ser ut i praktik och vision bland pedagoger och specialpedagoger ute i verksamheterna. Metoden kvalitativa intervjuer med öppna frågor i en frågeguide med pedagoger och specialpedagoger verksamma inom förskolan eller grundskolan användes för att ta reda på hur specialpedagogens handledningsuppdrag upplevs av de båda målgrupperna, samt hur handledningen skulle kunna vara utformad för att fungera optimalt. Resultaten visar att specialpedagogerna och pedagogerna som intervjuades har liknande uppfattningar om att det hade varit gynnsamt med en djupare, regelbunden och återkommande handledning. Ingen av målgrupperna anser att man har det nu i sin verksamhet utan reflekterar över att tiden inte finns. Specialpedagogerna bedömer det som att pedagogernas tid inte räcker till medan flera pedagoger anser att tiden är knapp men att man skulle kunna lösa det organisatoriskt om man hjälptes åt mellan arbetslagen och om handledningsuppdraget tolkas med rätt prioriteringar. / The background to the study is an interest in the ambiguity of the understanding of the special educator's role as a qualified tutorial leader. Since it does not specify what a qualified tutorial leader means, it leads to many different interpretations. Guidance as a concept can also account for several different interpretations and designs. The purpose of the study is to find out how special educational guidance translates into practice and vision among active teachers and special educators. The method of qualitative interviews with open questions in a question guide with educators and special educators working in preschool or elementary school was used to find out how to understand the special educator's counselling assignment and how the guidance would be designed to work optimally. The results show that the special educators and the teachers interviewed have similar views about it being beneficial with a deeper, regular and recurring tutorial. None of the target groups see these factors in process at the time of the interview and all reflect about time being pressing. The special educators consider that the time of the teachers is not sufficient, while several educators believe that the time is short, but that one could solve it organizationally if one was helped between the teams and if the supervisory assignment was interpreted with the right priorities.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur verksamma speciallärare och specialpedagoger på högstadiet beskriver sitt arbete med att utveckla högstadieelevers läsning. Vidare avser studien att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger förhåller sig till inkludering i sitt arbete med att utveckla läsningen. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen avser att belysa metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att utveckla elevers läsning på högstadiet samt i vilken utsträckning läsundervisningen är inkluderande. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analys av datamaterialet.   Studiens resultat tyder på att läsundervisningen som bedrivs på skolorna är inkluderande i stor utsträckning och att speciallärarna och specialpedagogerna har tankar kring inkludering när det gäller läsundervisningen både organisatoriskt och innehållsmässigt. Undersökningen visar att speciallärarna och specialpedagogerna använder olika tester och pedagogiska kartläggningar för att ta reda på vilka svårigheter eleverna har kring läsning och att olika insatser kring läsning görs på individ-, grupp och organisationsnivå. Resultatet indikerar också att speciallärare och specialpedagoger på högstadiet använder olika metoder kring läsundervisningen beroende på en rad olika faktorer såsom speciallärarnas och specialpedagogernas tidigare erfarenheter av specialpedagogisk undervisning, teoretiskt kunnande, skolans elevunderlag, skolans organisatoriska förutsättningar, lärarnas inställning och samarbetsvilja kring läsundervisningen. Studien visar vidare att öka elevernas motivation gällande läsningen samt att få eleverna att utveckla lässtrategier är centralt i speciallärarnas och specialpedagogernas arbete med läsning på högstadiet. Resultatet av studien pekar på att speciallärarna och specialpedagogerna ser sig som utbildare och handledare till både elever och pedagogisk personal på högstadiet. Studiens resultat indikerar vidare att det finns ett dilemma mellan specialpedagogiska insatser och kunskapsinhämtning på högstadiet där betygen står i centrum snarare än en utveckling av läsförmågan.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina utmaningar, hinder och möjligheter i sitt arbete med tydliggörande pedagogik. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger som är verksamma i en mellanstor kommun i östra Sverige. Det teoretiska perspektivet, sociokulturella perspektivet, ligger till grund för att beskriva samspelet mellan olika aktörer i förskolan och om de verktyg som används för att samspela. Resultatet vi kom fram till är att grunden för specialpedagogers arbete med tydliggörande pedagogik är hur det läggs fram för arbetslaget och olika metoder som kan användas som visuella hjälpmedel. Studiens slutsats är att den största utmaningen handlar om samspelet mellan specialpedagoger och arbetslag samt hur de presenterar den tydliggörande pedagogiken till arbetslagen i förskolan.

Detta självständiga arbete har en kvalitativ forskningsansats som berör samverkan mellan skola och hem. Samverkan är ett aktuellt och viktigt inslag i skolans kontext vilket skollag, styrdokument samt forskning berör. Syftet i föreliggande självständiga arbete är att undersöka och beskriva samverkansfaktorer, med fokus på goda samverkansfaktorer mellan skola och hem, vilket belyses ur fem specialpedagogers samt ur fem vårdnadshavares perspektiv. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Datainsamling skedde under en begränsad tidsperiod där materialet systematiskt transkriberades och kodades. Den teoretiska utgångspunkten vilar i systemteoretiska tankegångar, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Antonovskys tankar om delaktighet samt KASAM. Resultatet redovisas med utgångspunkt i det självständiga arbetets syfte och frågeställningar genom de teman som framträdde under analysarbetet. Genom teman synliggörs hur goda samverkansfaktorer beskrivs, vilka hinder parterna kan uppleva i samverkansarbetet samt hur specialpedagogen arbetar för att en god samverkan mellan skolan och hemmet ska komma till stånd. I studien framkommer en samstämmighet i vad som är grunden för god samverkan. Det handlar om lyssnade, tydliga ramar för kommunikation, både i det direkta samtalet men även i strukturer inom skolan och mellan skola och hem dvs hur kommunikationen och därmed samverkan ska upprätthållas. God samverkan utgör en skyddsfaktor mellan parterna vilket slutligen bidrar till skolframgång för eleven, vilket är målet med att samverkan sker från första början.

Syftet med vår uppsats var att få fördjupad kunskap om hur några lärare skapar förutsättningar för delaktighet och lärande hos elever med ADHD-problematik samt specialpedagogens roll i ett sådant arbete. Vi ville, utifrån detta och med stöd av våra teoretiska utgångspunkter, diskutera hur elevers lärandemöjligheter även kan angå deras välbefinnande och det specialpedagogiska arbetet. Studien är utförd med en kvalitativ forskningsansats. I studien intervjuades 14 lärare och det var deras perspektiv som var det centrala. I studien beskriver lärarna sitt arbete och vilket specialpedagogiskt stöd de har erfarit samt vilket stöd de ansett sig ha behov av i arbetet med elever med ADHD-problematik. Resultaten i vår studie visade att lärarna hade en stor medvetenhet kring vilka behov dessa elever kan ha samt vilka förutsättningar som krävs för att skapa en god lärandesituation. De berättade att elevernas delaktighet hade en stor betydelse för en lyckad skolgång. De ansåg att välbefinnande var grundläggande och att de hade möjlighet att nå dit genom en god relation med eleverna. Lärarna i vår studie ansåg att specialpedagogens stöd är en av komponenterna till att kunna skapa bra förutsättningar för arbetet med elever med ADHD-problematik. Vi fick en inblick i några lärares dagliga arbete och en förståelse av vilken roll specialpedagogen kan ha i samarbetet med lärare i det främjande elevhälsoarbetet

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this study is to deepen my knowledge in how teachers can teach pupils with reading and writing disabilities, and also find out how a co-operation with remedial teachers can look like.</p><p>The study is based on qualitative interviews with two teachers and two remedialteachers.The study shows that the two teachers´ co-operation with the remedial teacher appeared to bedifferent. The teacher who had the longest work experience was the one of the two that had a co-operation with the remedial teacher, the other teacher who graduated in 2007 did not have any co operation at all with the remedial teacher.The study also showed that the teachers and the remedial teachers in the study had different opinions about what method to use for pupils with reading and writing disabilities, and that the LTG method was the one most frequently used .All the participants in the study agreed that reading and writing disabilities is a large area, andthat there is a large variety in difficulties among the students . Some of the difficulties the participants had experienced were problems with decoding, pupils that had problems with learning the letters.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvårigheter i skolans tidigare år. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tio speciallärare/specialpedagoger på nio skolor i två olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallärare. Samtliga speciallärare/specialpedagoger hade lång undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvårigheter. I litteraturgenomgången framgick att det råder oenighet mellan forskare om hur matematiksvårigheter ska definieras. Vårt resultat visade att även de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna upplevde att det var svårt med definitionen, eftersom de ansåg att många olika faktorer kan påverka att en elev är i matematiksvårigheter. Resultatet visade att speciallärarna/specialpedagogerna arbetade mycket med att stärka elevernas självkänsla genom att tillsammans se till att eleven lyckades i olika moment.  Det många elever i matematiksvårigheter hade problem med enligt speciallärarna/specialpedagogerna var taluppfattning och att använda sig av olika strategier i sitt räknande. För att öka förståelsen använde de sig av olika typer av konkret material, allt från klossar till kortlekar. De menade att det viktigaste av allt var att "prata" matematik i olika gruppkonstellationer för att befästa elevernas kunskaper. Vikten av tidiga men även förebyggande insatser för elever i matematiksvårigheter betonades av speciallärarna/specialpedagogerna, men det framkom att det var läs- och skrivsvårigheter som prioriterades i de lägre åldrarna. Det framkom i vår studie att en kombination av flera orsaker kan leda till att en elev får eller är i matematiksvårigheter. Lärandemiljön och dålig självkänsla ansågs vara av stor betydelse. För att hjälpa elever i matematiksvårigheter krävs ett bra samarbete mellan berörda pedagoger där de tillsammans planerar undervisningen utifrån elevens behov, styrkor och intressen.</p>

<p>Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.</p><p>I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper.</p><p>Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen.</p><p>Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna.</p><p>Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand.</p><p>Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser.</p><p>Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete.</p><p>Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer. Specialpedagogerna hade viss direktkontakt med elever, men den större delen av specialpedagogernas arbete består av indirekta insatser. Friheten i arbetet anser specialpedagogerna vara betydelsefull. Specialpedagogerna anser att de har möjlighet att främja elevers lärande och utveckling, men de önskade mer specialpedagogiska resurser.</p><p>Slutsatser som kan dras är att om all personal hade samma ”tänk” i organisationen gällande grundvärderingar och specialpedagogiskt arbete, skulle fler elever få bättre möjligheter att utvecklas i sitt lärande.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, yrkesroll, undervisning, samverkan</p>