• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 469
  • Tagged with
  • 469
  • 185
  • 153
  • 153
  • 115
  • 110
  • 90
  • 88
  • 84
  • 79
  • 77
  • 74
  • 73
  • 62
  • 62
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Rektorers perspektiv på specialpedagogen i grundskolan

Dellerbring, Sarita January 2017 (has links)
Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att den här studien bidrar till en fördjupad uppfattning på specialpedagogen i grundskolan. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera rektorers perspektiv på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i grundskolan. Frågeställningar: Vad har rektorerna i grundskolan, F-6, för förväntningar på specialpedagogen? Vad skapas det för möjligheter och svårigheter i den pedagogiska verksamheten utifrån rektorernas reflektioner kring specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i grundskolan, F-6?Teori: Uppsatsen förhåller sig till systemteori och ett sociokulturellt perspektiv. Det systemteoretiska perspektivet riktar in sig på hur system fungerar, och hur system förändras. Ett sociokulturellt perspektiv innebär att lärandet ses som en process som sker hos individen i samspel med sin omgivning.Metod: Metoden för den här uppsatsen har utgått från en kvalitativ studie. Intervjuerna genomfördes utifrån Trosts (2010) tankar om intervjuguide. Urvalsgruppen består av fyra rektorer, där samtliga arbetar i kommunala grundskolor, F-6, i sydöstra Sverige. Bearbetningen och analysen kring datainsamlingen görs genom transkribering. Därefter följer en redovisning av datainsamlingens resultat. Presentationen av resultatet har gjorts genom olika teman med förtydligande relevanta citat. Varje tema avslutas med delanalys och tolkning av resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga informanter uppfattar specialpedagogen som en person med en fördjupad kompetens kring arbetet med barn i svårigheter och kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Det framkommer likaså att specialpedagogen uppfattas som ett handledningsstöd till den pedagogiska skolverksamheten. Samtliga informanter anser att det är väsentligt att specialpedagogen har förmågan att kunna samverka tillsammans med elever, föräldrar, skolpersonal och externa aktörer. Vidare har informanterna arbetslivserfarenheter av att specialpedagogen tillhör den centrala elevhälsan, vilket lyfte fram informanternas önskan om att ha tillgång till varsin specialpedagog knuten till respektive grundskola. Syftet är att informanterna efterfrågar ett rektorsstöd, där tanken är att specialpedagogen, utöver sin handledande och stödjande roll, även bistår rektor i olika arbetsområden samt ansvarar för och samordnar de elevärenden som finns på skolan.Specialpedagogiska implikationer: Genom att specialpedagogen förhåller sig på individ-, grupp- och organisationsnivå synliggörs elevens behov och förutsättningar. Konsekvensen blir när specialpedagogen har en begränsad tid på skolan om denne ingår i den centrala elevhälsan. Det vill säga om specialpedagogen arbetar mot flera grundskolor. En annan konsekvens kan vara att efterfrågan på stödinsatser är bred. Till exempel kan det uppstå att det finns flera undervisande lärare som samtidigt ber om särskild stöd till elever i svårigheter, vilket kan leda till konflikter och missförstånd i dialogen om resurser. Då gäller det för specialpedagogen att kunna möta dessa tankar på ett professionellt sätt, och ställa relevanta frågor som exempelvis vad har eleven för behov och vad för stöd behöver tillgodoses? Vidare kan den specialpedagogiska konsekvensen leda till att medarbetarna inklusive rektor inte har något förtroende för specialpedagogen. Det skulle innebära att arbetet med elever i svårigheter brister och att arbetsfördelningen inte främjar utvecklingen för den pedagogiska skolverksamheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det betydelsefullt att fundera över vad det får för konsekvenser när elever i svårigheter inte uppfyller de lägsta kunskapsmålen. En reflektion är att skolan behöver aktivt arbeta med inkluderande lärmiljöer, och att stödinsatserna uppnår en tillgänglighet som tillgodoser elevens behov i den utstäckning som det är möjligt. Påföljden kan bli att skolan inte uppfyller en likvärdig skolgång och då blir det bland annat specialpedagogens roll att främja ett gemensamt specialpedagogiskt förhållningssätt. För att det ska lyckas behöver det infinna sig ett förtroendekapital och mandat för specialpedagogens yrkesroll och uppdrag.
72

Specialpedagog eller allt i allo?- en studie om några specialpedagogers yrkesroll på gymnasiet. A study of some special education teachers´professions in secondary school

Brantlid, Carolina, Ehrenborg, Carin January 2017 (has links)
En studie om specialpedagogers yrkesroll på gymnasiet, hur den uppfattas av specialpedagoger och vad examensordningen föreskriver. / A study of some special education teachers´professions in secondary school.
73

Specialpedagogens funktion i skolans ledning en jämförande undersökning

Sandberg, Ulf January 2008 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor. Rektorerna ser specialpedagogen som en viktig faktor i utvecklingsfrågor medan specialpedagogen ser den största vinsten i att tillvarata och ge en röst till de elever som har det lite tuffare i skolan.
74

Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun

Andersson, Madelene January 2008 (has links)
Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete.För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder. Det är behoven som anger den ekonomiska resursfördelningen och policydokument har en mycket liten inverkan på dessa beslut. Resultatet visar också att specialpedagogens roll och arbetsuppgifter i en decentraliserad kommun inte verkar skilja sig från den roll och de arbetsuppgifter som finns i en central organisation. Skillnaden begränsar sig till att de arbetar vid fasta enheter istället för i centrala team.
75

Skolledares syn på specialpedagogiskt arbete med fokus på specialpedagogens yrkesroll

Kraft, Jenny January 2010 (has links)
No description available.
76

En studie av pedagogers kunskap om och användning av observation i förskolan

Danielsson, Anna, Ek, Sofia January 2008 (has links)
Under vår egen yrkesverksamma tid som förskollärare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna på om vår upplevelse stämmer överens med verkligheten och ville ta reda på hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville också ta reda på hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna användas när det gäller observation.Med hjälp av intervju fick vi tio pedagogers syn på vad observation innebär för dem samt hur de använder de olika observationsmetoderna. Vi fick också en bild av vilka förväntningar de hade på hur specialpedagogen kan användas inom området.Studien visar att tidigare forskning på barnobservationer i praktiken i Sverige är obefintlig och att mer aktuell litteratur inom området saknas.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att kunskapen om observation skiljer sig från person till person. Studien visar också att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist är en viktig faktor. Studien visar också att specialpedagogisk kompetens i form av handledning och konkreta metodförslag efterfrågas.
77

Att samarbeta - En studie av samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog/speciallärare

Johansson, Renée January 2008 (has links)
Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren ochspecialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skullevilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor ochhur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna.Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallärare sittsamarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringenav specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola Aintervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en specialpedagogoch två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet ochviktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete. Studien synliggör en skillnad påsamarbetets innehåll beroende på om klassläraren samarbetar med en speciallärare ellerspecialpedagog. Specialläraren och specialpedagogen är två olika yrkeskategorier med olikauppdrag, som har samma syfte i skolan och därför skiljer sig samarbetets innehåll åt.
78

Vad betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan?

Berg, Marika, Hedström Wellgren, Kim January 2006 (has links)
Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som betraktas som matematiksvårigheter i grundskolan, skolår 1-9, och hur undervisande lärare i matematik och specialpedagoger benämner svårigheterna.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvårigheter.Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklärare klargörs deras sätt att se på matematiksvårigheter och hur dessa benämns.Det sammanfattande resultatet visar på att det finns många olika sätt att definiera matematiksvårigheter. Det visade sig inte finnas någon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna.
79

Lärares syn på specialpedagogens arbete

Wiklund, Marie-Louise January 2007 (has links)
Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns.Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör. Att det behövs både specialpedagoger och speciallärare visar resultatet Det som behövs är att lärarna, specialpedagoger och speciallärarna hittar ett forum där de kan mötas och hitta arbetsformer som harmoniserar med varandra. Alla har vi samma ansvar för att eleverna ska lyckas i skolan, för att få känna tillhörighet och vara trygga i den miljön. / Marie-Louise Wiklund Teachers views on special needs educational competenceSkolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarhögskolan Malmö
80

"Det handlar många gånger om att vidga lärarnas kategoriska perspektiv och se det mer relationellt" : - En kvalitativ studie om speciallärares och specialpedagogers ef´rfarenheter av diagnosers betydelse för elever i grundskolan / ” It is often about broadening the teachers` categorical perspective and seeing it more relationally” : - A qualitative study on special teachers and special educations teachers`experiences of the  importance of the diagnosesfor pupils in primary school

Åkerhag, Michaela, Persson, Therese January 2022 (has links)
Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om speciallärare och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever med tillskrivna diagnoser i skolan. Ett särskilt fokus ägnades åt frågan på vilket sätt diagnoser uppfattades påverka elevers förutsättningar i skolan. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var specialpedagogiska perspektiv som relationell, kategorisk och dilemmaperspektiv. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från sex speciallärare och sex specialpedagoger. Resultatet pekar mot att respondenterna strävar efter att tillhandahålla ett relationellt förhållningssätt i uppdraget med elever som har tillskrivna diagnoser. Det identifierades tre teman i analysen såsom dilemmat mellan relationellt och kategoriskt perspektiv, diagnosens betydelse för elevers utbildningsmöjligheter samt spänningen mellan normalitet och avvikelse. Slutsatser som kan dras är att de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna har ett relationellt perspektiv i uppdraget med elever som har tillskrivna diagnoser. Detta ger eleverna förutsättningar för att tillges en likvärdig utbildning där möjligheterna för elevernas framgång står i fokus. Detta samtidigt som speciallärarna och specialpedagogerna intar ett kategoriskt perspektiv i kompensatoriska och organisatoriska dilemman. De poängterar att specialpedagogiska stödinsatser prioriteras för elever med tillskrivna diagnoser gentemot andra elever samtidigt som diagnosen påskyndar dess tillsättning. Vidare understryks även bristen på tillräckliga undervisningsformer som kan bemöta alla elevers olika förutsättningar och behov. Sammantaget var en viktig slutsats att skolan behöver skapa en bred och tillgänglig bas- eller ordinarie undervisning som omfattar alla elever med tillskrivna diagnoser genom tillgängliga lärmiljöer.

Page generated in 0.0829 seconds