Denna fenomenografiskt inspirerade studie har som syfte att öka kunskapen om variationen i specialpedagogers uppfattningar av sina bidrag i skolans kompetenshöjande insatser. Syftet är även att försöka fördjupa förståelsen för specialpedagogers inflytande på lärares kompetensutveckling. I studien intervjuas åtta utbildade specialpedagoger från sammanlagt fyra kommuner i södra och norra Sverige. Tillsammans representerar de samtliga stadier på grundskolan och även gymnasieskolan. I den fenomenografiska analysen kartlades specialpedagogernas uppfattningar, varvid sex kategorier framkom. Dessa är Planering av kompetensutveckling, Samarbete skolledningen, Informationsöverlämnande, Experten – inspiratör och stöd, Handledning samt Mentorsroll. Inom handledningskategorin utkristalliserade sig tre undergrupper, Enskild handledning, Grupphandledning och Handledning i kurser. Bilden som framträdde i studien visar att specialpedagogers bidrag till kompetenshöjande insatser och lärares kompetensutveckling är omfångsrik. Handledning i olika former utgör en stor del av specialpedagogernas inflytande på lärares kompetensutveckling. Men specialpedagogens handledningsinsatser är beroende av respektive verksamhets sociokulturella kontext, av specialpedagogernas kompetens och dessutom av deras personlighet. Specialpedagogens arbetsuppgifter behöver ständigt diskuteras så att inga begränsande ramar uppstår som hindrar specialpedagogen från att bidra till skolans kompetenshöjande insatser och därmed lärares kompetensutveckling.

Studiens syfte var att studera hur några rektorer beskrev och resonerade kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Vi gjorde intervjuer med rektorer eftersom rektorn är den som är ytterst ansvarig för skolan och för att alla elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Vi analyserade sedan vårt resultat med det relationella, och det kategoriska perspektivet samt med professionsteorin. Resultatet av vår studie visade att rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter varierade väldigt mycket. Något som rektorerna var överens om var att specialpedagogen skulle ägna sig åt handledning, arbete med elever i behov av särskilt stöd och att vara en spindel i nätet gällande elevhälsogruppen/elevhälsoteamet (EHG/EHT). I och med denna studie så blev vår förståelse och kunskap inom vårt blivande yrkesval mycket starkare. Vi upptäckte att kunskapen och användandet av specialpedagogens kompetens och kunskaper inte alltid får tillräckligt med utrymme i skolan. Vi ser att det finns ett stort behov av ett mer och större organiserat specialpedagogisk arbete, men kunskaperna och möjligheterna om specialpedagogen är kraftigt begränsade både i skolan men också inom legitimation, lag och styrdokument.

Denna studie undersöker sex verksamma speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda pedagogiska Applikationer (Appar) på surfplattor i sin undervisning. Studien utgår från lärteorier och dess metodologiska ansats är kvalitativ där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och sju teman framkom. Resultatet visar informanternas utsagor beskrivna i teman, vilka speglar olika lärande såsom lärande genom tillämpning, individanpassat lärande, självständigt lärande, gemensamt lärande, lärande av någon som kan mer, kreativt och varierat lärande samt teknologins utmaningar och resurser. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att faktorer som bland annat variation, visualisering och engagemang har stor positiv påverkan på lärande genom Apparna.

Göransson, Sandra (2021). En kvalitativ studie kring det specialpedagogiska uppdraget. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur specialpedagogsstudenter och förskollärare beskriver och förstår specialpedagogens uppdrag och utgår ifrån följande frågeställningar: 1. Hur förstår och beskriver ett antal specialpedagogsstudenter sitt kommande uppdrag? 2. Vilka förväntningar och vilken syn har ett antal förskollärare från förskolan påspecialpedagogens uppdrag?                                                                                3. Vilka likheter och skillnader finns det i synen på specialpedagogens uppdrag mellanyrkesgrupperna? Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori med fokus på helhetsperspektivet och Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell för att skapa en förståelse för det specialpedagogiska uppdraget utifrån olika hierarkiska nivåers påverkan och samverkan. Examensarbetet är en kvalitativ studie som utgår ifrån det vetenskapliga arbetssättet somkallas för abduktion, där det hela tiden sker en växelverkan mellan empiri och teori i arbetet (Larsen, 2018). Resultatet i studien visar att det specialpedagogiska uppdraget påverkas på olika nivåer vilket bidrar till yrkets komplexitet. Avsaknaden av tydliga riktlinjer för vad som kan förväntas av en specialpedagog leder till att specialpedagogsstudenter och förskollärare i denna studie inte riktigt uppfattar uppdraget på ett likvärdigt sätt. Vidare visar resultatet att ett fungerande samarbete mellan de olika nivåerna och aktörerna i förskolan är av betydelse för att möjliggöra det förebyggande arbetet. Studien kan även bidra till att specialpedagoger får en ökad förståelse för det tydliggörande arbetet i möten med olika aktörer. Detta för att minimera risken för olika förväntningar som i längden kan drabba arbetet på ett negativt sätt. Vidare blir vikten av kommunikation mellan de olika nivåerna tydligt för att bidra till ett öppnare system och en gemensam förståelse.

Specialpedagogen ska enligt examensförordningen (SFS 2007:638):visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågorför kollegor, föräldrar och andra berörda.I diskussionen om handledning och konsultation finns en begreppsförvirring, dels inför vad deolika begreppen innebär men också hur de skiljer sig åt från varandra.Vi har i en systematisk litteraturstudie granskat vad som är specifikt för handledning ochkonsultation, två av de samtalsmetoder som förekommer inom skolans värld idag.Vi har funnit att metoderna handledning och konsultation har många både likheter ochskillnader med varandra. För att tydliggöra detta har vi valt att tematisera dessa likheter ochskillnader utifrån rubrikerna bakgrund och definition, tid, direkt/ indirekt stöd, syfte, mål,yrkesbakgrund och hierarkier.

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare respektive specialpedagoger ser på språkutvecklande arbetssätt för alla barn i förskolan. Särskilt fokus på den fria leken och förskolans andra sociala sammanhang, för de barn som har språkstörning alternativt sen språkutveckling. Empirin i studien samlades in genom en enkätundersökning, vilken genomfördes via Facebook och var riktad till förskollärare, samt genom fem intervjuer med specialpedagoger. Det empiriska materialet har efteråt analyserats och diskuterats med utgångspunkt i de sociokulturella samt barndomssociologiska teorierna och dess centrala begrepp.   Från studiens resultat har vi kunnat utläsa att de båda yrkeskategorierna hade en gemensam syn på förskollärarens ansvar för det språkutvecklande arbetet, dock framkom en del oenigheter kring synen på vad som är ett språkutvecklande arbetssätt och hur mycket stöd barn med språkstörning alternativt sen språkutveckling bör få.

Syftet med vår intervjustudie är att analysera specialpedagogens konstruktioner beträffande det praktiska arbetet och yrkesrollen inom elevhälsan relaterat till elever med problematisk frånvaro. En av studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism där individen betraktas som en social varelse som genom interaktion, samarbete och kommunikation konstruerar och rekonstruerar social verklighet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ metod genom insamling och analys av sju semistrukturerade intervjuer. Specialpedagogernas konstruktion av det praktiska arbetet skiljer sig åt beroende på om pedagogen arbetar nära eleven eller mer övergripande och har mindre kontakt med eleven. Specialpedagogernas konstruktion av yrkesrollen skiljer sig åt beroende av på vilken nivå i organisation de arbetar - övergripande riktad mot flera skolenheter eller riktat bara mot en skolenhet. Studiens aktörer betonar vikten av goda relationer med elev och vårdnadshavare för ett framgångsrikt arbete. Yrkesrollen som återkommande konstrueras och rekonstrueras i beskrivningar är rollen som samverkans­koordinator ”spindeln i nätet” såväl inom elevhälsa, inom skolan, med externa kontakter och med elever och vårdnadshavare. Brister i samverkan mellan dels olika yrkeskategorier och mellan skola och hem, dels beträffande elevens delaktighet kring sin egen situation återges som en dimension som påverkar elevens förutsättningar för att komma tillbaka till skolan.

Denna studie belyser, utifrån min frågeställning kring hur skolans pedagoger samarbetar kring framtagning av hjälpverktyg, undervisning och uppföljning, olika former av samarbeten mellan specialpedagog och lärare. Detta är en semistrukturerad intervjustudie med en kvalitativ ansats. Mot bakgrund av tidigare forskning från bland annat Svärdemo Åberg (2003) och Alatalo (2011) gällande vikten av tillgång till hjälpverktyg för bättre resultat, är mitt syfte att vid sidan av samarbetet mellan pedagogerna också undersöka vilka hjälpverktyg som finns och används i undervisningen. Studiens resultat pekar även på vikten av kunskapsutveckling hos lärare och hur möten kan anordnas och ligga till grund för utbyte av kunskap och erfarenhet, mellan olika yrkesgrupper. Förutom förekomsten av hjälpverktyg belyser denna studie även informanternas olika former av samarbeten, med betoning på utvärdering och uppföljning av elevers utveckling samt planering av olika insatser i undervisningen.

Förstelärare och specialpedagog i skolutvecklingsprocessen: kompletterande eller konkurrerande roller? (Knutsdotter-Carleson, Trudi & Sandelin, Charlotte, 2021) är vårt examensarbete efter 1,5 år på Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Uppsatsen sätter ljuset på försteläraren och specialpedagogen. Vi undersöker deras arbetsuppdrag och roller i verksamheten. Upphovet till examensarbetet är vårt intresse av att jämföra de två yrkeskategorierna, då de båda förväntas fylla viktiga roller och behov i skolans utvecklingsarbete. Vad är deras arbetsuppgifter i vardagspraktiken och vilka likheter och skillnader står att finna mellan dem? Studien kan bidra till en ökad förståelse hos den nyutexaminerade specialpedagogen i hur dennes roll i skolutvecklingsprocessen kan komma att te sig. Men även öka förståelsen kring rådande normer och förväntningar på förstelärarens roll och specialpedagogens roll i skolutvecklingsprocesser och hur den organiseras i verksamheten. Syftet med följande examensarbete är att bidra med kunskap om förstelärarens och specialpedagogens uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser.  I arbetet intresserar vi oss för hur dessa uppdrag och roller framställs och uttolkas i normkällor, styrdokument och arbetsbeskrivningar, samt hur de tolkas och implementeras i verksamheten. Vilka likheter och skillnader står att finna vad gäller förstelärares och specialpedagogers uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser?  Begrepp vi använder oss av i arbetet är styrningskedja, normkällor, styrning- och styrlogiker, och delegerat ledarskap. Vår tolkning av styrningskedja är en styrning uppifrån och ned dvs. från staten genom förvaltningsnivå och enhetsnivå till läraren. Med normkällor avser vi regerings- och statliga skrivelser samt utredningar, styrdokument, arbetsbeskrivningar och utlysningstexter. Styrning- och styrlogiker har vi tolkat som begrepp och verktyg för att beskriva och användas vid styrning och ledning av verksamheter. Delegerat ledarskap är begrepp som framkommit under instudering av teorier och tidigare forskning.