<p>Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.</p>

<p>The purpose of this study was to compare reading development assessments with writing assessments to create an understanding about the relationship between the reading and writing ability of children. Another aim of the study was to look at other factors that cohere with the ability to read and write, such as background and socio-economic status. Our hypothesis was that explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills. We chose to conduct a quantitative study containing an inquiry, a dictation and a writing task. We compared our results with reading assessments based on a reading development schedule (LUS). In total 79 children from four classes took part in the study. All four classes came from the same municipality, two classes from grade two and two classes from grade four. According to our results we cannot say that one who is a good reader (according to LUS) also is a good writer. Neither can we say the opposite, that one who has low results in reading is a poor writer, since the class with the lowest results in reading is the one with the highest results in many parts of the study. The reading ability benefits from reading at home. However, the children’s attitude towards writing and how often they claim to write in their spare time has not shown a connection with their writing ability. Our conclusion supports our hypothesis, explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills.</p>

<p> </p><p>Grammatikundervisningen i främmande språk är ett omdiskuterat område såväl i skolan som på lärarutbildningen på universitet. Det diskuteras ofta om hur mycket grammatik eleverna egentligen behöver och vilken grammatik som ska bearbetas. I ämnet tyska finns det ett flertal läroböcker som används och som behandlar ett urval av grammatiken men vilken grammatik bearbetas där egentligen, vad är skillnaden mellan olika böcker och på vilket sätt behandlas grammatiken. Detta är frågor som ska besvaras i detta arbete. Därför har jag undersökt grammatikbeskrivningar i fyra läroböcker, två för steg 1 och två för steg 3. Jag har lagt fokus på verbbeskrivningar för att få en begränsning av innehållet. Det har visat sig att det inte finns några signifikanta skillnader i innehållet men att det sätt på vilket innehållet presenteras skiljer sig mellan de olika läroböcker. I detta hänseende är det också tydligt att de svenska grammatikbeskrivningarna motsvarar en didaktisk grammatik för att använda Helbigs terminologi. Avslutningsvis diskuterar jag också vilken grammatik som är anpassad till den undervisningssyn vi har i Sverige.</p><p> </p>

No description available.

<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>

<p>Denna uppsats baseras på en enkätundersökning bland elever i årskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i läsvanor och attityder till läsning när det gäller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor är mer positivt inställda till läsning än vad pojkar är och de läser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att läsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma inställning. 70 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna angav att de inte läser på fritiden. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar läser fler än sju böcker per år. Möjliga förklaringar till detta är att det saknas attraktiv litteratur för tonårspojkar, att pojkar finner det svårt att läsa, och att det anses omanligt att läsa.</p><p>Även klass spelar roll. Den grupp av elever i denna undersökning som läser allra minst är pojkar med lågutbildade föräldrar som går ett yrkesförberedande program. Däremot visar inte undersökningen någon entydig bild av läsvanor när det gäller etnisk bakgrund. En slutsats som kan dras om elever som har ett annat ursprung än svenskt är att de utnyttjar biblioteket mer än andra.</p>

<p>Syftet är att synliggöra andraspråkselevers upplevelser vid användandet av skönlitterära texter i undervisningen och vidare analysera och jämföra dessa med en studie i vilken lärares röster kring ämnet lyftes fram. En kvalitativ metod ligger till grund för undersökningen. Djupintervjuer gjordes med fyra utvalda informanter, samtliga vuxna elever med svenska som andraspråk. Informanterna besvararde även tio intervjufrågor skriftligt.</p><p>Informanterna är på flera sätt kritiska till andraspråkundervisning samt svenskundervisning för invandrare där skönlitterära texter används som bas i undervisningen. Samtliga nformanter påvisar de stora olikheterna mellan den utbildningsform de själva har erfarenheter från och den utbildningsform som för dem är aktuell då de studerar på Komvux i Sverige.</p><p>Lärarna vill ge eleverna en helhetsbild av det svenska språket men eleverna har svårt att alls se hur ordinlärning, grammatik och vardaglig kommunikation sker då dessa moment inte är frånkopplade undervisningen med den skönlitterära texten i fokus. Lärarna måste vara tydliga i sin undervisning och exakt kunna visa eleverna vad det egentliga lärandeobjektet är. Eleverna önskar vara delaktiga i de beslut som tas kring den skönlitteratur som används istället för läromedel, men lärarna väljer att själva ta besluten.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.</p>

<p>Alla elever måste läsa skönlitteratur i skolan. Ofta är det så att de själva inte får särskilt stort inflytande över den litteratur de ska läsa. Valet av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan påverkar deras läslust, deras inspiration att läsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjälp av lärar- och elevintervjuer samt en enkät på en gymnasieskola i en mellansvensk stad. Slutsatser som kan dras är att skolan i låg grad påverkar elevers läslust. Eleverna läser i relativt hög grad, men inte det som skolan sätter i händerna på dem. Den litteratur lärare väljer upplevs som främmande och är inget eleverna själva skulle välja. Lärarna på skolan menar i hög grad att det är andra skäl än den litteratur som de väljer, som är orsak till att elever inte känner läslust.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.</p><p>Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.</p><p>Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.</p>