<p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.</p></p>

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.

Uppsatsen syftar till att beskriva hur de belagda feminina substantiven böjdes i runsvenska. Materialet utgörs i huvudsak av beläggen på de feminina substantiven i Svenskt runordsregister. För att uppnå syftet används dels böjningssformerna som materialet visar, dels motsvarande feminin substantivböjning i fornsvenska och fornisländska. Uppsatsen visar att det är möjligt att ställa upp böjningsparadigm med de feminina substantivens böjning i runsvenska.

Ämnet för denna vetenskapliga essän är simultan flerspråkighet, det vill säga individer som växer upp med två eller fler modersmål från födseln. Essän har sin utgångspunkt i en berättelse. Berättelsen gestaltar en svår situation från mitt arbete som fritidshemslärare där ett pedagogiskt dilemma uppstår. I del ett undersöker jag vad språkforskning säger om simultan flerspråkighet och språkutveckling. Del två handlar om flerspråkighet ur ett pedagogisk perspektiv. Där berörs hur känslor är sammanflätade med språk samt hur det påverkar fritidshemsläraren och lärarens roll och ansvar för flerspråkighet i en skola med enspråkig norm. I del tre undersöker jag flerspråkighet ur ett språkfilosofisk perspektiv och fördjupar min analys med hjälp av ett resonemang om erfarenhet, kunskap och språkbruk. Det framkommer att simultan flerspråkighet kan innebära en viss försening av språket under de första åren men sedan är till fördel för elevens språkutveckling. Barn kan vara mer känslomässigt förenade med ett av sina två språk i vissa situationer. Slutligen framgår det att i en skola där enspråkighet är en norm bär pedagoger ett stort ansvar i att välkomna flerspråkighet. / The subject for this scientific essay is simultaneous multilingualism. This is where an individual learns to speak two languages from birth. The essay has its beginning with a story. The story is based on experiences at my work as a Leisure time teacher where a pedagogical dilemma occurs. In part one I examine what linguistic research says about simultaneous multilingualism and language development. Part two is about multilingualism from an educational perspective, and how emotions are intertwined with language. This paper analyzes the leisure-time teacher and the teacher's role and responsibility for multilingualism in a school with a monolingual norm. In part three I examine multilingualism from a philosophical perspective and immersed myself in the view of experience, knowledge, and use of language. It appears that simultaneous multilingualism could mean a certain delay in language development for the first few years but in the end is beneficial to the pupils language development. Children may be more emotionally connected to one of the two languages in certain situations. Finally it appears that in a school where monolingualism is the norm the educators carry a great responsibility to welcome multilingualism.