Syftet med den här studien är att undersöka utvecklingen av tidningsspråk i utvalda artiklar från 1915–2015 med nedslag vart tionde år. Tesen är att språket har blivit informellare under 2000-talet i jämförelse med tidigt 1900-tal. Det som undersöks är utvecklingen av LIX, andel långa ord, genomsnittlig meningslängd, vänstertunga meningar, rubrikslängd, particip, manlig form och epitet. Dessa kategorier kopplas till formellt språk.      Resultaten visar att från 1915 till 2015 har LIX-värde, andel långa ord och meningslängd minskat medan vänstertunga meningar och rubrikslängd har blivit kortare. Meningslängd och vänstertunga meningar har halverats under 100 år och rubrikslängden har blivit kortare för att underrubriker har flyttats till brödtexten. Particip, manlig form och epitet upphör helt i de yngsta artiklarna. Alla kategorier förutom vänstertunga meningar och epitet uppvisar en nedåtgående trend.     Jag drar slutsatsen att språket i dessa nyhetsartiklar har blivit informellare, vilket kan kopplas till en generell utveckling mot informellt språk inom alla medier under 2000-talet. En orsak till ett mer informellt språk kan vara att längden på dessa nyhetsartiklar har förändrats. Äldre artiklar liknar notiser i jämförelse med yngre artiklar. De sistnämnda tillåter utveckling av resonemang som tidigare inte fått ta plats i artiklarna och språket har på så sätt blivit mer informellt.

I dagens svenska skolor ökar andelen flerspråkiga elever. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan är medvetna om hur de på ett effektivt sätt kan arbeta för att främja språk- och kunskapsutvecklingen för de flerspråkiga eleverna. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare kan arbeta i grundskolan för att främja språkutvecklingen för flerspråkiga elever i sin undervisning. Fyra klasslärare och två modersmålslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: Hur anpassas eller utformas undervisningen för andraspråkselever av lärare i klassrummet? Vilka pedagogiska hänsyn tar klass- och modersmålslärare konsideration till i undervisningen för andraspråkselever?  Hur ser den praktiska samverkan mellan klass- och modersmålslärare ut för att främja andraspråkselevers språkutveckling? Resultaten visar att ett starkt modersmål är betydelsefullt vid inlärningen av ett andraspråk, samt att samverkan mellan klass- och modersmålslärare bör förbättras. Slutligen har både lärares och omgivningens förhållningssätt en avgörande faktor för flerspråkiga elevers inlärning. / The number of bilingual students is increasing in today’s Swedish schools. Therefore, it is of importance that elementary school teachers are aware of how they can support bilingual students learning in an effective way. The aim of this study is to increase awareness in how active teachers, in elementary schools could work to develop bilingual students’ linguistic skills. Four classroom teachers, and two language teachers were interviewed with the following questions in mind: In what way is education for bilingual students adjusted or designed by teachers in the classroom? What educational accounts do class teachers and language teachers consider when teaching bilingual students? How is the practical interaction between class teachers and language teachers to develop bilingual students’ language development? The results show that a well-developed first language is crucial when learning a second language. Further on, findings suggest that an increased interaction between class teachers and language teachers should exist. Additionally, both teachers and the environment’s approach to being bilingual are important factors for bilingual students’ language development.

Syftet med studien var att undersöka hur några förskollärare beskriver arbetet med högläsning och boksamtal i relation till att gynna barns språkutveckling. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie med målsättningen att skapa en bild av förskollärarnas perspektiv på läsmiljön i förskolan och hur högläsning och boksamtal blir en del av förskolans läsmiljö riktat mot att främja barns språkutveckling. Analysmetoden som användes var tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet som har ett fokus på att människan lär och utvecklas i samspel med omvärlden.   Resultatet visade på högläsningens komplexa roll i förskolan och att de boksamtal som förskollärare erbjuder barngruppen har en direkt påverkan på barnets möte med språkets olika delar. Slutsatserna utifrån resultat- analys- och diskussionsarbetet visar på vikten av förskolepersonalens samstämmighet över vad högläsning och boksamtal ska erbjuda för barnen, dess faktiska mål och innehåll. Detta för att kunna erbjuda barn likvärdiga förutsättningar till språkutveckling i samband med högläsning och boksamtal.

Denna studie är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling, samt hur och om förskollärarna tar hjälp av estetiska uttrycksformer i förskolans språkundervisning. I studien utgår vi från det socio­kulturella perspektivet och dess teorier om barns språkutveckling i det sociala sam­spelet. Som forskningsmetod för insamling av data använder vi semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på olika förskolor. Resultatet har vi kategoriserat utifrån teman som visar på betydelsen av en språkstimulerande miljö med fokus på barns samspel, att använda ett expansivt språk samt att ta vara på vardags­situationerna i förskolan. Förskollärarna uttrycker sin egen roll som viktig i arbetet med barns språkutveckling då det handlar om att lyssna och utgå från barnens intressen. Vidare visar resultatet att estetiska uttrycksformer används på olika sätt för att stödja och främja barns språkutveckling. Förskollärarna är överens om att språket stärks när barnen får erfara det med kroppen. Genom varierande uttryckssätt i samspel med andra barn och vuxna vågar barn uttrycka sig och därmed utvecklar de sin kommunika­tiva förmåga och sitt språk.

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring högläsning och sin egen roll i sammanhanget ur ett didaktiskt perspektiv. Vi ville undersöka hur högläsning genomförs, vilket lärande som sker och vilka faktorer som beaktas i val av barnlitteratur. För att ta reda på detta användes intervjuer som metod för datainsamling där åtta stycken förskollärare deltog. Det framkommer i undersökningen att högläsning sker i verksamheterna på olika sätt. Läsningen är ofta spontan men det är vanligt att ha en planerad lässtund om dagen också, oftast i form av läsvila. Det går också att läsa på olika sätt, inte bara ur en bok, även i form av flanosagor eller digitala sagor. Förskollärarna ser boken som ett didaktiskt verktyg, framförallt ser de att barnen utvecklar sitt språk men använder också boken som kunskapskälla. Det gick att urskilja två huvudsakliga faktorer som beaktades vid litteraturval hos förskollärarna, delvis utifrån barnens kunskapsnivå och intressen, delvis vad böckerna signalerar. Utifrån sin förskollärarroll ansåg respondenterna att förutsättningarna som ges är viktiga, såsom läsmiljön och att anordna mindre läsgrupper. Förskollärarna ser också ett behov av att föra en dialog med barnen under eller efter lässtunden. Det handlar om att barnen ska ges möjlighet till djupare förståelse både för nya begrepp och bokens handling. Det framgår av undersökningen att högläsning anses som viktig av förskollärarna då de har ambitioner om att alla barn ska få delta i en lässtund varje dag.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och varför sex verksamma lärare i årskurs 2 tillämpar högläsning i undervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats och tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på vikten av att arbeta med högläsning i undervisningen då det gynnar språkutvecklingen. Resultatet visar även att högläsning tillämpas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet till avkoppling. Hur de tillfrågade lärarna väljer att arbeta med en färdigläst bok varierar men det vanligaste förekommande är att eleverna får i uppgift att sammanfatta boken i form av samtal eller en skrivuppgift. Det framkommer dock att efterarbete med en färdigläst bok inte alltid sker, främst på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om högläsningens positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta upplevs högläsning inte tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan vidare genom denna studie konstatera att följden av att högläsning vanligen inte är schemalagt är att det ofta bortprioriteras i undervisningen.

Inledning Språket är en central del av människors liv som utvecklas till stor del under barndomsåren. En del barn är sena i sin språkutveckling och därav har intresset för hur förskollärare arbetar språkfrämjande med barn som har en sen språkutveckling tagit form i denna uppsats. Fokus ligger vid hur förskollärare arbetar med 3-5-åringars verbala språkutveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar språkfrämjande med 3-5-åringar som är sena i sin verbala språkutveckling. Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre förskollärare. De teoretiska ramar som används för undersökningen är Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultat Resultatet visar olika sätt genom vilka förskollärare arbetar med språkutveckling bland tre-till femåringar som är sena i sin språkutveckling. Olika tillfällen används under dagen i förskolan för språkutveckling, till exempel i samtal under vardagliga rutiner samt i styrda aktiviteter såsom samlingar, temainriktat arbete och högläsning. Det språkfrämjande arbetet sker ofta i mindre grupper vilket ger förutsättningar för dialog och verbal språkutveckling. Även andra faktorer kan ha betydelse för förskollärares språkfrämjande arbete som till exempel förskollärares samarbete med hemmen.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare arbetar med högläsning i barngrupper avseende språkutveckling. Detta för att ta reda på hur förskollärarna kopplar högläsningen och boksamtalet till arbetet med barns språkutveckling. Detta är en kvalitativ intervjustudie om fyra förskollärares perspektiv angående detta. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En sökning har gjorts utifrån relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna språkutveckling, högläsning och boksamtal. Sammanfattningsvis så visar resultaten från informanterna att man i olika omfattning arbetar med högläsning och boksamtal. Förskollärarna i studien har insikt om att högläsning, boksamtal och språklekar som Bornholmsmodellen gynnar och utvecklar barnets språkutveckling.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ”musik”, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling. Förskollärarna anser dock att musik kan vara ett bra verktyg för språkutveckling. De två viktigaste faktorerna för att förskollärare ska använda sig av musik som språkutvecklande verktyg för barnen är deras intresse och kunskap. / Program: Lärarutbildningen