Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor. För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger. Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning. Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger. Resultatet av studien visar att barn kommunicerar med hela sin kropp och använder sig av de icke-verbala kommunikationstecken som ögonkontakt, mimik, kroppsrörelser, pekningaroch ljud. Gester är det primära uttryckssättet för små barn och därför är de beroende av någon somkan tolka deras kommunikativa signaler. I det kommunikativa samspelet mellan barn och pedagog händer det att pedagogen inte uppmärksammar eller misstolkar barnets signaler vilket leder till en utebliven bekräftelse, ett bristande kommunikationsmöte. Medan de goda kommunikationsmöten som förekommer allt oftare präglas av aktiva och engagerade pedagoger som lyssnar in och ständigtbekräftar barnens signaler och uttryck.

Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad.

No description available.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte.   Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning. Det är mer än bara en vila utan ett sätt att lära sig språket. Alla pedagoger jobbar med detta, men på olika sätt. Vissa läser böcker med enbart text för att barnen skall lära sig att tänka själv och fantisera. Medan andra läser mindre böcker, med bilder och diskuterar och pratar om bilderna för att främja talet. Alla pedagoger verkar dock ha ett syfte och en tanke om hur och varför de läser och hur de väljer böcker.

When foreign children first arrive to Sweden, the first contact they get with the local society is through primary school. Therefore, the primary school have the fundamental role to attend the foreign and their families. The teacher plan for primary schools (Lpfö98) make it very clear that children with foreign background are given the full support in their development in a multicultural society. The aim of this report is to investigate how two pre-school teachers and one school counselors’ work with these newly arrived children in preschool to support their integration in the preschool. As the role of the primary school is so vital for children with foreign background in this new society, I would therefore like to take the opportunity to explore and show how meaningful the role is of teachers to integrate these children into the Swedish primary schools. In this report, the theory part is treated based on integration and on the schools suspension to multicultural backgrounds. For this report, I even stress the support of the primary school and how they meet the foreign children and their families. I will also explore how they support the children with the development of the Swedish Language. According to previous research, the primary school can really play a key role to make things smother for their foreign children’s integration and stop segregation in the society. The main data for the report is based on quality data method which is based on semi structured interviews. In total, 3 interviews were undertaken with two primary school teachers and 1 school counselor that work together with the preschool and the newly arrived families. All the data from the interviews have been looked at to find out if there are any resemblance or differences. The results show that according to the pre-school teacher and the school counselor is that the security the children feels from the preschool-teachers is the most important thing for them to develop in themselves and in the community.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen. / The purpose of this study is to show that people with congenital deafblindness depend on ambient knowledge of congenital deafblindness and willingness for communication to get opportunities to develop their own personal development. After seven qualitative interviews, the results show in that it depends on what skills the people around the person with congenital deafblindness have, that may be essential for the knowledge and communicational development.

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet. Den andra delen av examensarbetet är en "Idébok i språkutvecklande musikaktiviteter" som innehåller musiklekar och musikaktiviteter med syfte att främja den fonologiska medvetenheten som är språkutvecklingens grogrund. / Språkutvecklande musikaktiviteter, En idébok

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling.

Abstract This study investigates the impact of storytelling for children's language development in preschool from a sociocultural perspective. The purpose is to find what narrative methods teachers use to promote children's language development. I also want to examine whether the children are involved in the storytelling. To get answers to my questions which include what methods teachers use, narrative meaning and function, and their children's participation, I have used qualitative interviews with four preschool teachers at four different preschools. The results of my survey show that teachers use a variety of methods at storytelling. The most common methods were reading, rhymes and daily storytelling while eating. The teachers agreed that storytelling is very important for children's language development and that it plays an important role in the daily activities. The children are involved in various ways, including being activated during reading or sharing their experiences during meals. / Sammanfattning Den här undersökningen handlar om berättandets betydelse för barns språkutveckling i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka metoder pedagogerna använder sig av vid berättande för att främja barns språkutveckling. Jag vill också undersöka om barnen involveras i berättandet. För att få svar på mina frågeställningar som innefattar vilka metoder pedagogerna använder sig av, berättandets betydelse och funktion, samt barnens delaktighet, har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra olika förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar på att pedagogerna använder sig av en rad olika metoder vid berättandet. De vanligast förekommande metoderna är högläsning, rim och ramsor samt vardagsberättande vid matbordet. Pedagogerna var eniga om att berättandet har stor betydelse för barns språkutveckling och att den fyller en viktig funktion i förskolans dagliga verksamhet. Barnen involveras på olika sätt, bland annat genom att vara aktiva under läsning, dela med sig av sina erfarenheter vid matbordet eller välja en ramsa att lära sig.