In this work the aim was to determine the scattering coefficient for a diffusing panel by measurements and also examine the difference between scattering and diffusion. Similar measurements have been carried out in the past in slightly different ways, the method that was chosen was to follow a given standard for the measurement of the scattering coefficient. The measurements were carried out in the reverberation room in MWL at KTH and impulses were sent out for different angles of the diffusing panel with a total rotation of one revolution. The results where evaluated by the calculation of reverberation times from the decay curves which eventually resulted in the scattering coefficient. The result was values between 0 and 1, increasing with frequency. The conclusion that was drawn was that the results were in good agreement with what was expected and that the method can be used in future studies. / I det här arbetet var syftet att genom mätningar bestämma spridningskoefficienten för en diffusor samt undersöka skillnaden mellan spridning och diffusion. Liknande mätningar har gjorts förut men på lite olika sätt, metoden som valdes var att följa en given standard för mätning av spridningskoefficient. Mätningarna ägde rum i efterklangsrummet i MWL på KTH och ljudimpulser skickades ut för olika vinklar av diffusorn med total rotation av ett varv. Resultatet utvärderades genom beräkning av efterklangstider utifrån fallförlopp vilket slutligen gav spridningskoefficienten. Resultatet antog värden mellan 0 och 1, ökande med frekvens. Slutsatsen som drogs var att resultatet stämde överens med vad som kunde förväntas och att metoden kan användas i framtida studier.

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) är konstjordframställda substanser som har haft brett användning i en rad konsumentprodukter. En av de mest kända användningarna är som en av beståndsdelarna i brandsläckningsskum. På grund av många användningsområden är PFAS vitt sprida i miljön. En av de mest studerade PFAS- ämnena är PFOS (perfluoroktansulfonat) som i likhet med andra högfluorerade ämnen har visat sig vara mycket svårt nedbrytbart och bioackumulerbart. Studier pekar på att exponering för PFOS kan leda till sjukdom som cancer samt immunsystemet påverkas. Denna studie syftar till att kartlägga förekomst och effekter av perfluoroktansulfonat inom den sydvästra delen av gruvindustriområdet i Kiruna där företaget Luossavaara-Kiirunavaara AB bedriver delar av sin verksamhet. Huvudfokus i kartläggningen har lagts på modellering av spridning från deponi till ytvatten samt belastning på recipienten Mettä-Rakkurijärvi där överskott av processvatten bräddas. Vidare har exponeringsbedömning via intag av fisk från samma recipient ingått i kartläggningen. Spridning av förorening till ytvatten har modellerats genom beräkning med svenska Naturvårdsverkets spridningsmodell. För bedömning av belastningsnivå på recipient har det akvatiska fotavtrycket beräknats och jämförts mot verktyg framtaget av Statens geotekniska institut. Exponeringsbedömning via intag av fisk omfattar 4- och 12 åriga barn samt män och kvinnor och tre konsumtionsscenarion där som låg fiskkonsumtion anses 1 gång per månad, mellan – 1 gång per vecka och hög – 2 till tre gånger per vecka. Modellering av spridning av perfluoroktansulfonat tyder på att de halter som potentiellt kan finnas i mark mest troligt överstiger det preliminära riktvärdet för PFOS i mark (0,02 mg/kg TS). Medelhalten baserad på modellering från detekterade halter i grundvatten är 0,035 mg/kg TS och övre konfidensgränsen av medelvärdet 0,086mg/kg TS. Vid modellering som inkluderar ej kvantifierade analysdata blir resultatet något lägre. Vidare tyder resultaten på att spridningen är i dagsläget begränsad till området nedanför deponin och de halter som förväntas i ytvatten överskrider inte den nuvarande miljökvalitetsnormen 0,65 ng/l. Det akvatiska fotavtrycket som lämnas på recipient via bräddning av processvatten ligger mellan 0, 06 och 0,22 m3/s vilket tyder på att belastningen är hög. Ingen av de scenarion som ingick i exponeringsbedömning av fisk visar på att enbart via detta intag kommer det nuvarande värde för tolerabelt dagligt intag 0,15 µg/kg-dag att överskridas. Den största delen av riskkartläggningen har baserats på data från tidigare undersökningar och resultaten från denna studie bör ses som en grund för mer fördjupade undersökningar där stor fokus bör ligga på processvatten och de föroreningshalter som tillkommer till processvattnet via infiltration av grundvatten.

Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp. Det har t.ex. införts begränsningar i hur mycket svavel som fartygsbränslen får innehålla. För att studera sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveföroreningar har vi i denna studie använt en kemisk transportmodell för atmosfären ”the Unified EMEP Model”, för att simulera utsläppsspridningen under 2005. Deposition av svavel- och kväveföreningar från sjöfart har på landsnivå jämförts med den totala depositionen från alla utsläppskällor i Europa. Studier har även gjorts av hur mycket svavel- och kväveföreningar som har deponerats i Östersjöbassängen och dess omgivande länder från sjöfart i olika havsområden. Resultaten visar att svavel- och kväveföroreningar deponeras med hög koncentration nära utsläppskällan. Dock sprids de även långt från källan, koncentrationerna minskar med ökade avstånd. Deposition i norra Europa från sjöfart är som störst nära stora hamnar, spår i depositionsfälten syns även ut över Atlanten mot Amerika. Länder omgärdade av farvatten får högre koncentrationer relativt länder med mindre eller ingen sjötrafik i närheten. För att studera hur skrovlighetslängden över hav påverkar spridningen av svavel har Charnock-parametern varierats mellan 0,00072 och 0,085. Studien visar ingen tydlig påverkan på spridningen pga. variationer i skrovlighetslängden. En förklaring till detta resultat kan vara, att upplösningen i modellen är för grov för att kunna studera de små variationer som uppstår i depositionsfältet på grund av olika skrovlighetslängder. För att studera hur variationer i bl.a. nederbörd påverkar spridningen av svavel och kväve har månadsvis variation av svavel- och kvävedepositioner i Östersjön gjorts. / The shipping sector is a significant source of sulfur- and nitrogen-emissions. Depositions of oxidized sulfur and nitrogen i.e. sulfate and nitrate, in the form of wet and dry deposition contribute to acidification and deterioration of air quality. Political instruments to reduce sulfur emissions during the last years have contributed to the reduction of sulfur emissions, i.e. new instruments have been implemented in form of restrictions in sulfur content in ships fuel. The shipping sector’s emissions of sulfur and nitrogen have been studied by using “the Unified EMEP Model”, a chemical atmospheric transport model, with data collected during the year 2005. The deposition of sulfur and nitrogen from shipping in different countries has been compared to the total deposition from all sources in Europe. Deposition of sulfur and nitrogen in the Baltic Sea and the countries in the in the draining basin from individual sea has also been studied. The results have shown that deposition of sulfur and nitrogen is intense near the source. But it also spread far away from the source, however with decreasing concentrations in relation with distance to the source. Depositions in the north of Europe from shipping are highest near big ports and   Clear tracks from shipping in the depositions field are obtained near big ports and also in the Atlantic and the Mediterranean Sea. Countries with longer coastline have higher concentrations than those with less or none sea traffic in the near region. To study how roughness length over sea impacts the spread of sulfur the Charnock-parameter has been varied from 0,00072 to 0,085. The study doesn’t provide any clear findings of influence of the parameter in spread of sulfur. A theory to this result is the low resolution in the model. It is probably too small differences in the depositions field due to the roughness length. Monthly variations of sulfur and nitrogen deposits in the Baltic Sea have been made in order to study how variations in such precipitation affect the distribution of sulfur and nitrogen.

Cob is an earth based building technique that may be an alternative for the construction of new homes in developing countries. Earth based constructions techniques commonly used in the past, like adobe and wattle-and-daub, have increasingly been replaced by buildings using more processed materials commercially available such as bricks or concrete blocks. The cost of such commercial materials is often unreachable for a large part of the population in developing countries. Cob buildings could be an appropriate option in rural areas, where human labor is a less restricted resource compared to monetary capital, and most of the materials needed are locally available. The cob technique is based on a mixture of clay, sand, straw and water that enables the builder to combine different materials and to create a variety of shapes. A recently constructed cob building in Matagalpa, Nicaragua, was studied using screening LCA methodology applied to the construction phase, as well as by applying a diffusion of innovation framework (specifically the five perceived attributes of an innovation). Results regarding fossil CO2 emissions due to material production and material transportation were contrasted to an equivalent concrete block building. The highest contribution to CO2 emissions from the cob building was generated by paints and solvents, and bricks and tiles (cooked earth); whereas in the concrete building it was due to the concrete bricks and iron. According to this case study, cob building technique seems to have the potential to be an affordable option for rural housing in Nicaragua, and at the same time accountable for rather limited emissions of fossil CO2 emissions in its construction phase. At present, some obstacles to the use of cob technique are lack of examples for people to see and experience, and a general limited knowledge on how to work with cob technique. / Cob är en byggteknik med jord som främsta material som kan vara ett alternativ vid byggande av nya bostäder i utvecklingsländer. Några jordkonstruktionstekniker, som adobe och ”bajareque”, var vanligare förr, men har ersatts av byggande med förädlade material som tegel eller betongblock. Kostnaden för dessa material är oftast hög och blir oöverkomlig för en stor del av befolkningen. Cob hus skulle kunna vara ett alternativ på landsbygden, där arbetskraft är en mer tillgänglig resurs än kapital, och de flesta av de material som behövs finns lokalt. Cob tekniken är en blandning av lera, sand, halm och vatten som även kan kombineras med andra material för att skapa olika former. Byggnationsfasen för ett nyligen konstruerat cob hus i Matagalpa, Nicaragua, studerades med en screenande LCA. Valda delar av Rogers teori ”diffusion of innovation” användes (främst de fem attributen för innovationsspridning). Resultaten avseende CO2-utsläpp från produktion och transport av material jämfördes med ett hus i liknande storlek, byggt i betongblock. Det största bidraget till utsläpp av CO2 från cob huset genererades av färger och lösningsmedel, tegel och kakel (bränd jord), medan det i betongblockshuset berodde på betongblock och järn. Enligt denna fallstudie verkar cob byggteknik att ha potential att vara ett prisvärt alternativ för bostäder på landsbygden i Nicaragua, och resulterar i relativt små CO2-utsläpp under byggskedet. Några av de hinder för spridningen av cob tekniken som föreligger för närvarande är brist på exempel för människor att se och uppleva, samt dålig allmän kunskap om hur man arbetar med denna teknik. / Cob es una técnica de construcción en tierra que puede ser una alternativa para la construcción de nuevas viviendas en los países en vía de desarrollo. Algunas de las técnicas de construcciones en tierra como el adobe y el bahareque fueron comunes en el pasado, sin embargo han sido sustituidas por construcciones con materiales procesados como ladrillos o bloques de concreto. El costo de estos materiales suele ser alto volviéndose inasequibles para una gran parte de la población. Las construcciones en cob podrían ser una opción adecuada en las zonas rurales, donde la mano de obra es un recurso abundante a bajo costo, y la mayoría de los materiales necesarios están disponibles a nivel local. La técnica del cob se basa en una mezcla de arcilla, arena, paja y agua que puede ser combinada con otros materiales para crear una gran variedad de formas. La fase de construcción de una casa en cob en Matagalpa, Nicaragua; fue estudiada por medio de un LCA preliminar. Igualmente se utilizó el marco de difusión de la innovación propuesto por Rogers para evaluar los cinco atributos que hacen que esta técnica pueda o no ser difundida en Matagalpa. Los resultados en relación con las emisiones de CO2 por la producción de material y del transporte de material se contrastaron con una casa de dimensiones similares construida en bloque de concreto. La mayor contribución a las emisiones de CO2 de la casa de cob fue generada por las pinturas y solventes, y ladrillos y tejas (tierra cocida), mientras que en la casa de bloque de concreto las emisiones se debieron a los bloques de concreto y al hierro. De acuerdo con este caso de estudio, la técnica de construcción cob parece tener el potencial de ser una opción asequible para la vivienda rural en Nicaragua, generando emisiones de CO2 más bajas que las construcciones de bloque de concreto durante la fase de construcción. En la actualidad, algunos de los obstáculos para la difusión de la técnica del cob son la falta de ejemplos para que las personas puedan ver y experimentar, y un escaso conocimiento general sobre cómo trabajar con esta técnica.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera agila metoders möjligheter att spridas, och projektledares erfarenheter avseende motivering och implementering av agila metoder. Teori: Denna studie tillämpar Røviks teorier om institutionaliserade organisationsrecept. Teorin om receptens spridning har använts för att analysera om agila metoder har egenskaperna för att spridas. För att undersöka motiveringen till användning av agila metoder har motiveringsfasen använts. Därtill har införingsfasen med fokus på översättning av recept använts för att analysera implementeringen av agila metoder. Metod: En kvalitativ metod med en deduktiv ansats har använts vid denna studie då dessa ansågs vara lämpliga för att uppfylla studiens syfte. Primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med projektledare som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Studien har även berikats med sekundärdata i form av konceptlitteratur om agila metoder. Slutsatser: Utifrån den valda teorin förefaller spridningsmöjligheterna för agila metoder vara svag. Projektledarnas berättelser om implementering av agila metoder visar på att metoderna har anpassats, översatts utifrån projektens förutsättningar. De metoder som har använts och kombinerats är Scrum och Kanban. Begreppen iteration, kommunikation, kunden och flexibilitet var återkommande argument för användning av metoderna. / Purpose: The purpose of this paper is to study the diffusion possibilities of agile methods, and project managers' experiences regarding the motivation and implementation of agile methods. Theory: The following study has been done using Røvik's theories of institutionalized organization recipes. The theory of the diffusion of recipes has been used to analyze whether agile methods have the properties in order to spread. To investigate the motivation for using agile methods, the motivation phase has been used. In addition, the adoption phase with focus on translation of recipes has been used to analyze the implementation of agile methods. Method: A qualitative method with a deductive approach has been used in this study, as these were considered appropriate for the purpose of the study. The primary data has been collected through semi-structured interviews with project managers chosen through a convenience sample. The study has also been enriched with secondary data in the form of conceptual literature on agile methods. Conclusions: Based on the chosen theory, the possibilities for diffusion of agile methods appear to be weak. The stories told by the project managers regarding the implementation of agile methods show that the methods have been adapted, translated according to the circumstances of the projects. The methods that have been used and combined are Scrum and Kanban. The concepts of iteration, communication, customer and flexibility were recurring arguments for using the methods.

Egg stocking in rivers and streams is a common measure to support and re-introduce salmonid populations. To ensure the success of egg stocking programs, knowledge of the early life stages of juveniles including dispersal ability and habitat preferences of fry is a prerequisite. This study was conducted to investigate downstream dispersal patterns and habitat use of young of the year brown trout in a mid-sized, channelized, boreal river in Sweden. Eyed trout eggs were stocked in February of 2021. During August of the same year, 2-3 months after emergence, trout were sampled by electrofishing within 1 km downstream of the stocking sites and each individual point of capture was recorded by GPS. In addition, data on riverbank slope, shoreline irregularity, stream bed substrate, water velocity and water depth were collected for each of the sampling sections. The results showed that trout fry were distributed throughout the 1 km long sampled sections and that the density of fry did not increase towards the stocking points. The observed variation in the distribution of trout fry was best explained by the riverbank slope. Approximately twice as high fry densities were found in reaches with gentle compared to medium and steep bank slopes. The differences are suggested to be an effect of 1) stream marginal water velocity differences during high flows affecting fry occupancy, and 2) that gentle slopes were often accompanied by shallow water, preferred by fry. These findings may provide helpful knowledge for fisheries managers to optimize the outcome of egg stocking and river restoration activities regarding fry recruitment. / Romutsättning i vattendrag är en vanlig åtgärd för att stärka och återetablera populationer av laxartade fiskar. För att lyckas med romutsättningar krävs kunskap om ynglens spridningsförmåga och habitatpreferenser. Denna studie genomfördes för att undersöka spridningsmönster och habitatval av ensomrig öring i en medelstor kanaliserad älv i Sverige. Ögonpunktad rom sattes ut i februari 2021. Under augusti samma år, 2-3 månader efter att ynglen lämnat lekgruset elfiskades 1 km långa sträckor direkt nedströms utsättningsplatserna. De fångade individernas position registrerades med GPS. Data över strandkantens lutning, strandzonens flikighet, bottensubstrat, vattenhastighet och djup samlades in för varje elfiskesträcka. Resultatet visade att öringyngel spridit sig över hela de 1 km långa elfiskesträckorna, och att tätheterna av yngel inte ökade med minskat avstånd till utsättningspunkterna. Den observerade variationen i fördelningen av öringyngel förklarades bäst av strandkantens lutning. Ungefär dubbelt så hög täthet av yngel förekom i sträckor med flack jämfört med medel och brant lutning. Skillnaderna föreslås vara en effekt av 1) skillnader i vattenhastighet under höga vattenflöden som påverkar ynglens möjligheter till att bibehålla sin position i habitatet, och 2) att flack lutning av strandkanten ofta åtföljdes av grunt vatten vilket föredras av yngel. Dessa upptäckter kan bidra med värdefull kunskap för att optimera romutsättningar och restaureringar i avseende på rekrytering av årsyngel.

Introduction. Bibliotherapy is still in its infancy in Sweden compared to the USA which is seen as a pioneer country when it comes to applied bibliotherapy. Research on bibliotherapy shows that the benefits are many and the negative side effects are few, if any. This thesis seeks to understand what factors affect the diffusion of bibliotherapy among Sweden’s public libraries.   Method and theory. A link to a web based qualitative survey questionnaire was emailed to public libraries in all regions of Sweden. 90 individuals responded by answering the questionnaire which served as the basis for the analysis. E. M Rogers theory on the Diffusion of innovations was applied to gain a deeper understanding of the collected data.   Analysis. Qualitative content analysis was used to analyse the collected data. Meaning units were chosen from the data and then condensed without losing the underlying meaning. Subthemes and themes were then extracted from the condensed meaning units. The data was analysed in relation to E. M. Rogers theory and previous research which is presented in this paper.   Results. Six themes arose during the analysis of the collected data: the role of libraries, employee's needs, effects of bibliotherapy, the concept of therapy in bibliotherapy, knowledge of bibliotherapy and other methods than bibliotherapy. The results of the analysis of the collected data are presented under each theme.  Conclusion. The results show that the factors which affect the diffusion of bibliotherapy among Sweden’s public libraries are: knowledge, interest, time, resources, and the name bibliotherapy which in itself causes confusion and expectations.

SammanfattningVictoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, Schoolresearch for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigtuppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider ochomsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sittyrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktisktanvändande av forskning ute i verksamheterna? Som student vidspecialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka ochomvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter migsom färdig specialpedagog?Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar påfrågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samtvem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskningför skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunalagrundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samtförstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommunicerasforskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Huranvänds forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnäraforskning?Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samtspeciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer medrektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinernaför att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och denätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning spridsinom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik mendå främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.4Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att sökaforskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskningnyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsättaforskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bäraett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inomverksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier idenna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stortbehov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolanoch att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inomverksamheten.Nyckelord:Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund

Poly- och perfluorerade ämnen, även kallad PFAS, har både globalt och i Sverige upptäckts i höga halter i mark samt i yt-och grundvatten de senaste åren. Kemikalierna är svårnedbrytbara och studier visar på att de bland annat är reproduktionsstörande hos djur. Källorna till utsläpp av PFAS är många, men något som uppmärksammats den senaste tiden är fluorvallor som används inom längdskidåkning. I den här studien undersöks hur användningen av skidvalla innehållande PFAS påverkar ett område samt hur dessa ämnen sprids. För att undersöka detta har tidigare mätningar utförda i anslutning till längdskidspår använts, för att se hur spridningen skett vid dem samt vilka koncentrationer som kan påträffas.  Mätningarna var utförda vid skidspår i Oslo, Trondheim, vid Vasaloppet samt vid en tävling i Maine, USA. För att visualisera var i Sverige påverkade områden skulle kunna finnas gjordes dessutom en karta där orter togs ut på två olika sätt. Skidvalla bidrar till att orsaka högre lokala koncentrationer av PFAS, och kan få en stor påverkan i de områden där mycket skidåkning pågår. Samtidigt är det svårt att dra tydliga slutsatser då det finns fåtal studier och många diffusa källor som kan bidra till spridningen av PFAS. / Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) are man-made chemicals used for their water, grease, and dirt repellent properties. Today these substances are widespread due to their ability to spread through both air and water. PFAS are long-term persistent and have hazardous environmental impact. Among others, affecting the reproduction of animals and has been shown to accumulate in the food chain. One product containing PFAS that has recently gained attention is fluorinated ski wax, due to the ban imposed on fluorinated ski wax by the International Ski Federation (FIS) from the season 2021/2022.  To investigate how the use of ski wax containing PFAS spreads and affects the environment at areas with cross-country skiing, results from previous studies have been analyzed. The previous studies were located at cross-country ski areas in Oslo and Trondheim in Norway, Maine in the USA and at the location of the Swedish competition Vasaloppet. A map has also been made to visualize where in Sweden there might be areas who have been contaminated with per- and polyfluoroalkyl substances by the use of ski wax. To find the locations for these areas two different methods have been used.  The results of the previous studies shows that the use of fluorinated ski waxes gives higher local concentrations of PFAS at the locations of cross-country ski areas that are frequently used. However, it is still difficult to draw clear conclusions about how big the spread of PFAS contamination is, since the substances can be found in many different products and are easily spread. In the future there is a need for more studies and investigation to reach clearer conclusions. In addition, there is a need for more tests around different ski areas to see the impact that competitions have, but also how everyday skiing affects the spread of PFAS.

Denna uppsats syfte är att analysera hur musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.    Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund. Även teorier kring ett nytt fokus på opinion leaders; vem och när, samt teorier gällande relationsmarknadsföring, kommunikation, feedback och sampling har tillämpats. Slutligen har teorier kring YouTubes negativa aspekter, såsom svårigheter att sticka ut och illegal spridning setts till. I redogörelsen av det empiriska materialet ingår svar från de intervjuer som genomförts med musikartister samt nyckelpersoner inom branschen. Här redogörs även resultatet från den innehållsanalys som genomförts av de intervjuade artisternas respektive YouTube-kanaler.   I analysen sammankopplas den teoretiska referensramen med det empiriska materialet i en diskussion och analys. Detta för att jämföra tidigare teorier med branschens nuvarande syn på forskningsfrågan samt artisternas faktiska användande av plattformen. Även för att belysa vad musikartisterna har för möjligheter att förbättra sin marknadsföring via YouTube, för en mer framgångsrik marknadsföring.   De slutsatser som uppsatsen sedan mynnar ut i menar att YouTube har utvecklats till en stark marknadsföringskanal för musikartister. Plattformen är av stor betydelse för musikartisters exponeringsmöjligheter, men det krävs dock andra marknadsföringsaktiviteter för att klipp ska hittas av A&R avdelningar och nya fans. Musikvideon har en fortsatt viktig roll för artisternas exponeringsmöjligheter. YouTube skapar en möjlighet till relationsbyggande mellan artister och fans, men denna möjlighet utnyttjas ej till fullo av artisterna. Feedback via kommentarsfält skulle dock kunna nyttjas för större grad av lärande, samt för starkare relationsbyggande. En nackdel är att YouTube dock tycks vara illegal spridning av material, samt minskad kontroll över eget material. Makten över kreativiteten tycks med YouTube ha flyttats mer mot artisterna själva, men de stora aktörernas nätverk och resurser tycks dock fortsatt viktiga för att ge möjligheter att sticka ut i det enorma mediaflödet. / This paper aims to analyze how music artists use YouTube as a marketing tool, and the importance YouTube has for these artists' marketing. A qualitative and inductive approach was used, while a number of interviews and a content analysis conducted as the basis for the empirical material. This to get an insight into the music industry's views on the topic, and also give an objective picture of how the platform is used as a marketing tool. Finally, the study is meant to give artists and others working in the music industry a picture of how the use of this marketing channel can be improved to create a more effective marketing.   The theoretical framework was based on earlier theories of YouTube's importance, roles and potential in music artists' marketing. Theories on how YouTube enables artists to be discovered by A & R people or new fans, YouTube's impact on the music video's role as a marketing medium, and theories about the platform's impact on the balance of power within the industry has been the foundatioin. Theories about a new focus on opinion leaders; whom and when, as well as theories on relationship marketing, communication, feedback and sampling have also been applied. Finally, theories of YouTube's negative aspects, such as difficulties to stand out and illegal distribution has been looked into. In the account of the empirical material responses from the interviews with music artists and key people in the industry are included, as well as the results from the content analysis conducted by the interviewed artists' respective YouTube channels.   In the analysis the theoretical framework is linked to the empirical material in a discussion and analysis. This is to compare previous theories with the industry's current opinions on the research question and the performers' actual usage of the platform, also to illustrate how music artists could improve their marketing through YouTube for more successful marketing.   The conclusions of the essay is of the opinion that YouTube has evolved into a powerful marketing channel for music artists. The platform is of great importance for music artists interms of opportunities of exposure, but additional marketing activities are  however required gor the material to be found by A & R departments and new fans. The music video has a continued important role for artists' exposure opportunities. YouTube creates an opportunity to build relationships between artists and fans, but this opportunity is generally not utilized fully by the artists. Feedback via the comment field could be utilized for greater levels of learning, and for stronger relationship building. One negative aspect of YouTube is that it can be considered as a way to illegaly distribute content, and it does add to reduced control over the artists own material. The creative authority seems with YouTube have moved more towards the artists themselves rather than their labels or management, but networks and resources available to the major labels seem to remain important to provide opportunities to be able stand out in the masses f available media on YouTube.