SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting.Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom. Barnet kan då istället känna ångest eftersom det inte på ett bra sätt kan förmedla sin ilska. Mitt resultat visar att förskollärarna har mycket mer kunskap om känslorna än de andra lärarna och det speglar sig genom att det första sex åren är viktiga för att barn ska få kunskaper om sina egna känslor. Om de inte lär sig dessa känslor vid denna tidiga ålder blir det svårare för grundskolpedagoger och gymnasiepedagoger att klara av de känslomässiga problemen.När det gäller beteendestörningar hos barn/elever, påpekade förskollärarna att det ofta är en fel känsla som leder till ett felaktigt beteende. Miljön som barnet lever i är även viktig för att han/hon skall kunna kontrollera sina beteenden. Grundskolpedagogerna och gymnasiepedagogerna ansåg att en elev har avvikande beteende när han/hon har svårt att koncentrera och lyssna, samt att stå stilla. Några av dem försökte säga att beteendestörningar har ett samband med fenomenet DAMP (se 2.2). För att hjälpa barn med känslomässiga problem rekommenderade pedagoger att dämpa kraftiga känslor på ett snällt sätt och att läraren bör vara observant genom att finnas som vuxen och att aldrig blunda. En viktig sak som pedagogerna påpekade var att man inte kan skynda på känsloprocessen, utan att det kräver tid och tålamod. Skickligheten är att hjälpa dem att visa rätt känsla i rätt situation, men att skapa en trygg miljö först. I grundskolor och gymnasieskolor kräver situationen att läraren frågar mycket och lyssnar uppmärksamt.När det gäller beteendestörningar kan pedagoger hjälpa på olika sätt i olika åldrar. Förskolepedagoger föredrog att uppmuntra och belöna positivt beteende och det viktigaste är att inte endast uppmärksamma de felaktiga beteendena. Grundskolepedagoger ansåg att läraren måste förmulera klara, tydliga och ”lite fyrkantiga regler” för att man ska få elevernas förtroende. Pedagogerna menade att det inte är lätt för läraren att väcka intresse hos barn/elever, men förskollärarna tyckte att man kan uppnå detta genom att först skapa en trygg miljö och ha roligt tillsammans. Betonar båda att det andra steget är att det alltid finns någonting bra och positivt hos barn och att läraren i sin roll kan hitta detta och utveckla ett intresse hos barnen. Grundskolepedagoger och gymnasiepedagoger ansåg att de kan väcka intresse genom att anknyta teori med praktik eller med aktuella händelser och att visa att de kan använda sina kunskaper i verkligheten.Pedagogerna var överens om att det bästa för att höja barns/elevers självförtroende är att belöna dem framför de andra vilket leder till att barnet verkligen kan börja tro på sig själv. Gymnasielärarna ansåg att man bör uppmärksamma små framsteg och undvika att gå in alltför mycket på misstag och alltid hitta det som är bra och tala om det.Färdigheten att kunna behandla komplexa känslor är inte lätt och ingen har tillräckligt kunskap om det. Förskollärarna anser att lärare bör ha några nödvändiga färdigheter så att vara lyhörd och ha tålamod, att kunna vissa egna känslor, att vara flexibel, att sätta gränser, att ha förmåga att sålla, försöka att finnas för alla samtidigt och att ha teoretisk kunskap om detta område.Grundskollärarna och gymnasielärarna ansåg att det är nödvändigt att läraren ibland gör avkall på undervisningen för att kunna intressera sig för eleverna. Att ha medkänsla och empatisk förmåga samt att ha förståelse för barn och ungdomar och deras behov är av yttersta vikt.Alla pedagoger ansåg att skolan ofta hittar problemet hos ett barn före föräldrarna därför att barnet/eleven börjar leka och studera i en större grupp av barn/elever. Pedagogerna menade att det är skolans uppgift att hitta sådana känslomässiga svårigheter.Den aktuella frågan om känslomässiga problem leder till beteende störningar eller tvärtom? är en svår fråga och i min undersökning visade pedagogernas svar på detta. Pedagogerna har ofta svårt att veta hur de skall handskas med emotionella problem och beteendeavvikelser hos barn/elever. Hur ska barnet/eleven förstås? Är barnets beteende bara ett uttryck för aggressivitet och okänslighet för andra, eller finns det dolda känslor av förtvivlan som visar sig på detta sätt. Att veta ”vilket är hönan och vilket är ägget” är inte lätt som en av de pedagogerna har sagt.I alla fallen trodde många av pedagogerna att känslor styr barnens/elevernas beteenden och problematiska känslor kan ge problematiskt beteenden. Däremotkan beteendeproblem finnas utan att barnet/eleven har någon känslomässig svårighet som förklarades i resultatet (se 4.11).Om man tittar noga på de olika svaren kan man säga att meningarna om vad som är beteendestörningar skiljer sig åt och det beror på vilken nivå (ålder) barnet är på och det är tydligt att förskolpedagoger har mer tid att behandla känslor än de andra pedagogerna och att de faktiskt är kunnigare när det gäller att vidta åtgärder (se avsnitt 4). / ABSTRAKTArbetet fokuserat på två huvudtyper av känsloproblem hos barn och ungdomar, det ena är inåtriktade problem som ängslan, oro, nedstämdhet, tillbakadragenhet och det andra är utåtriktade beteenden som dålig självkontroll och aggressivitet.En viktig vinkel på barnens känsloutveckling kan alltså vara hur de psykologiskt uppfattar sina egna och andras känslor. SyfteSyftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om barns/elevers känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. MetodJag intervjuade pedagoger för att få deras syn på hur vi kan undersöka beteende och identifiera verkliga känslor hos barn/elever i en särskild situationFör att genomföra intervjuerna med pedagoger besökte jag respektive skolor (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor).Orsaken att jag valde två förskollärare, två grundskollärare och två gymnasieskollärare är att jag ville se hur barns och ungdomars känslor utvecklas och förändras under tre olika skolfaser. ResultatMina resultat visar att förskolepedagoger har större kunskap om och förståelse för barn/elever med känslomässiga svårigheter och beteende störningar än grundskollärare och gymnasieskollärare har.Resultatet visar också att många skolor lider brist på psykologer och specialpedagoger.

<p>I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar</p>

<p>During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction<strong> </strong>requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar

During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande. Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros. Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.  Medicinska behandlingar, fokus på andra symtom än de kognitiva samt artiklar utan beskrivning av interventioner exkluderades. Dataanalysen gjordes med hjälp av frågor som författarna ställde till artiklarna. Resultat: Ett antal interventioner framkommer i resultatet, både träning och kompensatoriska metoder redovisas. Databaserad träning, penna-papper uppgifter, olika strategier, användandet av en handdator, ett gruppbaserat program etc. redovisas. Studierna ger överlag ett positivt resultat. Slutsats: Slutsatsen som dras av författarna är att interventioner för kognitiva nedsättningar fungerar men ingen enhetlig bild kan presenteras då samtliga, som undersökts i denna studie, är mycket olika. Alla de redovisade interventionerna anses, av författarna, vara möjliga att utföra av en arbetsterapeut.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO. Tio engelska peer review artiklar publicerade mellan år 2000-2011, med interventioner riktade till personer med kognitiva funktionsnedsättningar till följd av stroke inkluderades. Resultat: Kartläggningen resulterade i interventioner utifrån tre huvudkategorier, datorbaserade program, holistiska rehabiliteringsprogram och strategier för förbättring av aktivitetsförmåga och delaktighet samt minne. Nedsättningar som behandlades var uppmärksamhet, minne, medvetenhet, unilateralt neglekt, generell kognitiv funktionsnedsättning samt svår kognitionsnedsättning. Interventionerna innefattade både remediala och kompensatoriska element samt en kombination av de två. Samtliga studier visade positiva resultat, en del signifikanta, andra kliniskt relevanta och några med marginell signifikans.Slutsats: Det finns interventioner för behandling av personer med kognitiva nedsättningar efter stroke, som visar positiva resultat för förbättring av nedsättningar och på aktivitetsnivå. Arbetsterapeuter bör uppmärksamma, behandla och utvärdera kognitiva nedsättningar under hela rehabiliteringsprocessen. Evidensen är begränsad och mer arbetsterapeutisk forskning behövs inom området för att guida arbetsterapeutisk praxis.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar. En induktiv innehållsanalys utfördes på artiklarnas resultat. Resultat: Personer som är med om ett fysiskt trauma kan utveckla psykiska störningar relaterat till skadan, bl.a. PTSD (postraumatiskt stress syndrom), ångest, depression och sömnstörningar. Patienter berättar att de inte får hjälp med deras psykiska hälsa. Diskussion: De psykiska påfrestningarna vid trauma är stora. Det är viktigt för vårdpersonal att vara medveten om detta för att inte negligera ev. sjukdomsutveckling hos patienten. Slutsats: Patienters upplevelser av fysiskt trauma är något som behöver uppmärksammas inom vården. Det är viktigt att dessa patienter och anhöriga får möjlighet träffa personal som är utbildad inom krishantering.

We have left the industrial society, and instead, we live in a post-industrial knowledge and information society. It is often said that industrial production has disappeared or that it has changed greatly. This means that fewer are employed in the manufacturing sector while the service sector is increasing, resulting in that the boundaries between production and administration decreases. The production goes from mass production to more flexible and specialized solutions. This puts greater demands on the logistics chain that continually need to work to meet customer requirements. Logistics has become a contributing factor to create competitiveness and profitability of a company. There are many companies through efficient logistics increased its market competitiveness. Businesses may have difficulty delivering on time, resulting in customers choosing a competitor instead. For companies to rapidly adapt to what the customer wants today requires well-functioning logistics system. These systems are dependent on qualitative planning and if they cant get that right information it might result in tied capital, which means that products have to be sold at a lower price. Most people know that communication is important, but it still exist deficiencies in many large industrial companies.   The purpose of this paper is to describe how communication between the sales and logistics department works on large industrial companies and to create understanding for how this might affect the internal material flow.   In order to work with this purpose the writers used a qualitative study where a case companie where used to get answers. The study is deductive, meaning that the writers used theory in order to produce data. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the case company. The authors used an hermeneutic approach, which means that they interpret the data by themselves.   The theoretical approach used in this study is: communication, material flow and communication impact on the flow of material.  The writhers also read up on Internal communication which is about how information is conveyed intern in a company. It is also presented in relation to the material flow which is about how goods move within the company. The material flow is affected and is constantly in need of internal communication.   The communication process between the sales and logistics department on the case company is containing several steps and torque. Communication is about the flow of information between departments which enables the daily work. This communication consists of oral, written and electronic channels. The electronic channels are used more frequently according to the case company. They used this in form of email and intranet. An overview of the company is considered to be important in order to be able of communicate effectively and means that employees are aware of each other's tasks and understand the needs of others. The overview of the case company is currently weak and therefor affects the internal flow of materials. There are many effects of communication that affects the internal flow of materials, to have an overview is one of these. / Vi har lämnat industrisamhället och istället lever vi i ett postindustriellt kunskaps- och informationssamhälle. Det talas ofta om att industritillverkning har försvunnit eller att det har förändrats kraftigt. Detta betyder att färre sysselsätts inom tillverkningsindustrin medan tjänstesektorn ökar, vilket resulterar i att gränserna mellan produktion och administration minskar. Produktionen går från masstillverkning till mer flexibla och specialiserade lösningar. Detta sätter större krav på den logistiska kedjan som ständigt behöver arbeta efter kundens önskemål. Logistik har blivit en bidragande faktor till att skapa konkurrenskraft och lönsamhet i ett företag. Det finns många företag som genom effektiv logistik ökat dess konkurrenskraft på marknaden. Företag kan ha problem med att leverera i tid, vilket resulterar i att kunderna väljer en konkurrent istället. För att företag snabbt ska kunna anpassa sig efter vad kunden vill ha krävs idag välfungerande logistiksystem. Dessa system är beroende av kvalitativ planeringinformation och om inte denna information kommunicera rätt kan det i leda till att kapital binds och att produkter då måste säljas till ett lägre pris. De flesta vet om att detta är viktigt, ändå existerar kommunikationsbrister inom många stora industriföretag. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelning fungerar på stora industriföretag och skapa förståelse för hur denna kommunikation kan tänkas påverka det interna materialflödet.   För att kunna arbeta med detta syfte har skribenterna använt sig av en kvalitativ studie där ett fallföretag används för att få svar. Studien är deduktiv vilket betyder att skribenterna utgår från teori för att sedan ta fram data. Datan samlades in genom semi-strukturerade intervjuer där anställda på fallföretaget deltog. Skribenterna använde sig av ett hermeneutiskt förhållningssätt vilket gjorde att de själva tolkar den data som samlas in.   Den teoretiska ansats som använts är kommunikation, materialflöde och kommunikationens påverkan på materialflödet. Inom kommunikation diskuteras också intern kommunikation som handlar om hur information förmedlas intern i ett företag. Det presenteras också i relation till materialflöde som handlar om hur varor rör sig internt i företaget. Materialflödet påverkas och är hela tiden i behov av intern kommunikation. Kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelningen på fallföretaget innehåller idag flera olika steg och moment. Kommunikationen handlar om ett informationsflöde mellan avdelningar som möjliggör det dagliga arbetet. Denna kommunikation består av muntliga, skriftliga och elektroniska kanaler. De elektroniska kanalerna är de som används mest på fallföretaget i form av email och intranät. Överblicken i företaget anses vara viktigt för att kunna kommunicera effektivt och innebär att medarbetare är medvetna om varandras arbetsuppgifter och förstår sig på andras behov. Överblicken på fallföretaget är idag svag och påverkar därgenom det interna materialflödet. Det finns många effekter av kommunikation som påverkar det interna materialflödet, att ha en överblick är en av dessa.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan. Syftet med arbetet är att effektivisera modellering av kraftnät inför simuleringar, i simuleringsverktyget PSS/E, av lasters beteenden vid en nätstörning. Effektivisering erhålles med hjälp av programmering i språket Python och genom att vissa antaganden om nätet tillåts göra. Idén till detta arbete uppstod ur ett specifikt fall, där Vattenfall fick i uppdrag att utreda varför spänningen nära en industri var fortsatt låg efter att en kortslutning som inträffat i transmissionsnätet innan industrin hade kopplats bort. Utredningen krävde att störningsförloppet simulerades i PSS/E, för att kunna ge en bild av vad som inträffat. För att simulering ska vara möjligt och för att den ska vara representativ krävs att nätet och dess komponenter modelleras på ett lämpligt sätt. Svenska kraftnät har data för sådana modeller, men denna är svåråtkomlig på grund av sekretess. Denna sekretess medförde att modelleringsarbetet blev omfattande. Tidigare simuleringar har därför utgått från att vissa delar av nätet kan modelleras med förenklade modeller och typiska värden, schablonvärden, på flera storheter. Utifrån denna hypotes har även detta examensarbete utgått i framtagandet av programkod. Orsaken till de låga spänningsnivåerna efter störningar har visat sig vara motorer, närmare bestämt en stor mängd asynkronmaskiner, som drar hög ström vid återacceleration då spänningen i nätet börjat återvända efter en störning. Den höga, framförallt reaktiva, strömmen orsakar stora spänningsfall i ledningar och framför allt transformatorer vilket leder till att fler motorer drar en hög ström vilket ytterligare sänker spänningsnivån. Programkoden, eller scriptet, som är framtaget i detta arbete låter användaren snabbt bygga upp ett modellnät för att genomföra simuleringar av det dynamiska beteendet hos laster, främst asynkronmaskiner. Snabbheten i modelleringsarbetet kommer utav att generatorer antas befinna sig så långt bort i nätet att de inte kommer känna några större påkänningar. De kan således modelleras med typiska schablonvärden. Genom ett grafiskt gränssnitt får användaren sedan välja laster att modellera. För varje last anges sedan procentuell fördelning av olika typer av belastning för just den belastningspunkten. Slutligen modelleras reläskydd för redovisning av strömmar. Scriptet har testats genom jämförelser mot ett referensnät från Vattenfall. Jämförelserna visar en liten avvikelse mellan scriptet och referensen. Detta kan bero på att scriptet använder schablonvärden och modellerar färre komponenter än vad som finns i referensnätet. / This bachelor’s thesis is carried out on behalf of Vattenfall Eldistribution AB in Trollhättan. This work aims to make modelling of power grids for simulations, of load behaviour during perturbations, in PSS/E more effective. Modelling will be made more effective by means of programming, using the programming language Python, and also by allowing certain assumptions to be made about the grid. The idea for this work arose from a certain case, during which Vattenfall was tasked with investigating why voltage levels near an industry would not recover after a short circuit, on the transmission line feeding the industry, was cleared. Investigations demanded simulations of the disturbance to be carried out in PSS/E, to describe what had happened. To enable simulation and to make it representative, the grid and its components must be adequately modelled. Svenska kraftnät has the data nessecary for such modelling, but it is inaccessible due to confidentiality. Due to the data being confidential extensive work with modelling was nessecary. Early simulations were based on the idea that some parts of the grid can be modelled using only simplified models, and with typical, or default, values. This thesis uses that hypothesis in the programming code. The low voltage after these perturbations were caused by motors, more specifically induction motors, drawing high currents from the grid during reacceleration when the voltage starts to recover after the perturbation. This high, and mostly reactive, current causes significant voltage drops across the lines and transformers, in turn causing other motors to draw more current and further lowering voltage. The programming code, called a script, developed during this work allows the user to quickly create dynamic model data to use when conducting simulations of the dynamic behaviour of this type of loads. Modelling of the generators is done quickly thanks to the assumption that generators are located far enough away that they are barely affected by the studied disturbance. They are, for this reason, modelled using typical values. Through a graphical interface, the user then select which loads to model. For each load model, the distribution across different types of loads is specified by the user. Finally, protection relays are modelled to enable current monitoring. The script has been tested by comparisons to a reference network model created by Vattenfall. The comparisons show minor deviation between the script and the reference. This could be because the script uses default values and models less components than the reference.