Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien. I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext. Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

Som följd av LKABs malmbrytning i Kiirunavaaragruvan uppstår markdeformationer i riktning mot Kiruna centrum. Detta leder till att stora delar av Kiruna måste flyttas och detta innefattar även järnvägsstationen. I valet mellan de olika alternativa lokaliseringarna väcks frågor kring vilka faktorer som påverkar en stations tillgänglighet och vad som utmärker en välfungerande station. Detta arbete syftar till att svara på frågan om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att ett stationsläge ska vara tillgängligt samt att underlätta arbetet vid framtida liknande utredningar. Den teoretiska grunden i arbetet inkluderar en omfattande litteraturstudie där tillgänglighetsaspekter studerades i relation till stationen samt hur lokaliseringen påverkar staden. I arbetet med att väga fördelar och nackdelar mellan alternativ med olika förutsättningar valdes att arbeta med planindikatorer. Metoden som valdes har sin grund i Katarina Schylbergs licentiatuppsats från 2008. Arbetet belyser olika aspekter av tillgänglighet och vilka som är viktiga i arbetet med att skapa en välfungerande station. Faktorer som studerades är geografiska och morfologiska avstånd, trygghet, olika trafikslags förutsättningar, turism och närområdets beskaffenhet. Det fokuseras även på hur stationen påverkar den lokala stadsutvecklingen samt dess regionala påverkan. Allt från en stations påverkan på stadens befolkningstyngdpunkt till risken att skapa barriärer och huruvida lokaliseringen kan komma att bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Grunden för arbetet med fallstudien har på begäran av uppdragsgivaren, Trafikverket, varit att arbeta efter fyrstegsprincipen vilket innebär att fokus ligger på att påverka beteenden innan man åtar sig kostsamma investeringar. I arbetet med omlokaliseringen har Trafikverket tagit fram ett antal utredningsalternativ som har olika grundförutsättningar. Ett alternativ är att dagens tillfälliga station permanentas, ett är att en ny station byggs i nya Kirunas centrum och de övriga är olika externa lokaliseringar. Vid bedömningen av de olika alternativen används de teorier som redogörs för i litteraturstudien samt de inblandade aktörernas mål som bedömningsgrund. Arbetet resulterade i ett antal förslag på förbättringsåtgärder rörande den nuvarande tillfälliga stationslokaliseringen. Dessa varierar i storlek och omfattning i enlighet med fyrstegsprincipens upplägg. Dessutom redovisas resultatet av arbetet med planindikatorerna för vilket alternativ som är mest fördelaktigt och som bäst uppfyller de inblandade aktörernas mål. Det konstaterades att utredningsalternativet med en central lokalisering hade mest gynnsamma förutsättningar, främst på grund av de korta avstånden till viktiga målpunkter. I fallet med en central lokalisering blir utmaningen att överbrygga de barriärskapande effekter som kan uppstå medan det för de externa lokaliseringarna handlar om att ge platsen ett sammanhang i staden och en egen identitet samt att arbeta med att minska de långa avståndens friktionseffekter på resandet. / As a result of LKABs mining of ore in Kiirunavaara deformations in the ground are starting to spread in the direction of the central parts of Kiruna. As a result of this large parts of Kiruna will have to be relocated to a location to the east of its current city center. Among the buildings and functions that has to be relocated is the railway station. During the process of finding an alternative location questions regarding the accessibility of the railway station has been risen: What defines a well-functioning railway station? This thesis aims to answer the question of which prerequisites has to be met in order to ensure a location’s accessibility as well as to facilitate similar future projects. The theoretical framework of the thesis consists of an comprehensive literature study focusing on the aspects of accessibility in connection to the railway station and the locations impact on the city. The method of working with planning indicators was concluded to be best suited when analysing the pros and cons of alternative locations with different conditions. The chosen method has its basis in the licentiate thesis Katarina Schylberg wrote in 2008. The main factors studied where geographical and morphological distances, the feeling of safety, the prerequisites of different modes of transport, tourism and the qualities of the station’s surroundings. It also focuses on the station’s influence on the local urban development and its regional equivalent. From the station’s eventual affect on a city’s center of population to whether its location can contribute to a sustainable development. The basis of the thesis has by request of the client, the Swedish Transportation Administration, been to work according to the four-step principle; a planning process aiming at affecting the demand for transport and the choice of mode of transportation before making large infrastructural investments. The alternative locations for the future railway station in the case study has been chosen by the Swedish Transportation Administration in earlier studies and they have different pre-existing conditions. Connections to studied literature are made in the assessment of the different locations as well as how well the different locations fulfill the goals and visions of the concerned stakeholders. The thesis results in a number of points of improvement of the current station’s accessibility, varying in size and scope. The resulting analysis of the alternative locations are presented as to which best fulfills the stakeholders interests. The conclusion is that the most favorable prerequisites were to be found in a central location of the station, mainly due to the short distances to points of interest. In the case of the central location the challenge is to bridge the barriers a railway brings while in the case of the external locations there is a need to give the station a connection to the city and to bridge the gap created by the long distances.

<p>I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.</p>

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur värdering av marknadsvärden för fastigheter inom stadsomvandlingsområdet ska utföras enligt ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen. Först utfördes en litteraturstudie som undersökte hur ersättning vid expropriation skulle bestämmas. Ersättningen skulle utgöra ett opåverkat marknadsvärde plus 25 procent samt övrig skada. Med opåverkat menas att de inte är påverkat av exproprationsändamålet. Om tillräckligt med genomförda köp fanns att tillgå var ortsprismetoden den mest lämpade metoden för värdering av småhusfastigheter. För att få en större inblick i fastighetsmarknaden i Kiruna och som underlag till senare utförd värdering genomfördes en fastighetsmarknadsanalys där transaktioner i Kiruna mellan 2001 och 2012 användes. Med hjälp av transaktionerna delades Kiruna tätort upp i tre områden med benämningarna, drabbade området på Norrmalm, odrabbade området på Norrmalm samt Övriga Kiruna. Dessa områden användes genomgående i hela arbetet. För varje område utfördes en analys för bostadsbeståndet samt analys av gjorda köp och prisutvecklingar. Någon avvikande prisutveckling för det drabbade området kunde inte påvisas, inte heller för det näraliggande området. För att undersöka om ortprismetoden var en lämplig metod utfördes värderingar av hypotetiska fastigheter som var vanliga inom det drabbade området. Värderingen följde ortsprismetodens huvudmoment med undantag av att jämförelseobjekten justerades med hänsyn till avståndet till Kiruna centrum. Studien visade att ortsprismetoden var användbar vid värdering av småhusfastigheter inom stadsomvandlingsområdet. Även om den utförda analysen inte påvisade någon påverkan inom det drabbade området på Norrmalm måste jämförelseobjekt väljas utanför det drabbade området på Norrmalm då området ändock sannolikt är påverkat. Hänsyn måste också tas till att Kirunas fastighetsmarknad är relativt begränsad och det kan vara svårt att hitta bra näraliggande jämförelseobjekt för vissa fastigheter. / The purpose of this study is to examine how the appraisal of the market values of real estates within an area effected by of city relocation shall be carried out according to the regulation in the Expropriation Act. First a literature study was performed to examine how compensation for expropriation would be determined. The compensation would be an unaffected market value plus 25 percent, and other loss. Unaffected means that it is not influenced by the purpose of the expropriation. If the number of sales available were sufficient, the comparison method was the most suitable method. To gain a greater insight into the real estate market in Kiruna and as a basis for price trends, a real estate market analysis in which transactions in Kiruna between 2001 and 2012 were used. By using the transacations data Kiruna was divided into three areas with designations, affected area of Norrmalm, unaffected area of Norrmalm and rest of Kiruna. These sites were used throughout the entire study. For each area, an analysis of the housing stock as well as analysis of completed sales and price trends. Any divergent price trends of the affected area was not proven, nor for the nearby area either. Appraisals of hypothetical properties were performed to examine whether the comparison method was an appropriate method. The appraisal followed main parts of the comparison method except that the comparison objects were adjusted according to the distance to the center of Kiruna. The study showed that the comparison method was useful in the valuation of single-family properties in the area of city relocation. Although the analysis did not detect any impact for the price trends of the affected area in Norrmalm, comparison objects must be selected outside the affected area in Norrmalm, because the area is most likely influenced nevertheless. Consideration must also be given to Kiruna's real estate market is relatively limited and it can be difficult to find good comparison objects.

Kiruna har alltid varit förknippad med gruvbrytningen som sker under jorden i gruvan. Den malmkropp som järnmalmen bryts ifrån har en lutning in under Kirunas nuvarande stadskärna. Detta innebär således att allt som finns ovanför gruvan måste flyttas vilket leder till omfattande konsekvenser för bland annat skolor, bostäder, arbetsplatser, vård och omsorg samt invånarna för att man ska kunna fortsätta bryta järnmalmen i Kiruna. Därför pågår det just nu en omfattande stadsomvandling i Kiruna där stora byggnader rivs eller flyttas samtidigt som invånarna tvingas flytta från sina bostäder. Ca 2400 kirunabor besvarade år 2011 och 2016 en enkät med anledning av stadsomvandlingen. I slutet av denna enkät fanns det möjlighet för personerna att skriva vad de anser är viktigt gällande Kiruna kommun och stadsomvandlingen. Syftet med denna uppsats är således att fördjupa analysen om kirunabors upplevelser av den pågående stadsomvandlingen och hur de ser på sitt Kiruna genom en analys av dessa ”öppna svar” från enkäten som genomfördes 2016. Följande frågeställningar har formats utifrån syftet hur ser kirunaborna på det gamla Kiruna, hur upplever kirunaborna den förändring som stadsomvandlingen innebär samt hur beskriver kirunaborna Kiruna ur ett framtidsperspektiv? För att uppfylla syftet har de ”öppna svaren” kodats för att sedan tolkas och analyserats på ett systematiskt sätt med hjälp av teorier om självets reflexiva projekt, tillit, risk och ontologisk trygghet. Uppsatsen presenterar analysen via tre kategorier det gamla Kiruna, i en tid av förändring och nya Kiruna. Uppsatsen visar att stadsomvandlingen innebär både utmaningar och möjligheter för kirunaborna. När det gamla Kiruna försvinner upplever kirunaborna en sorg i de byggnader som rivs eller flyttas. Invånarna hoppas att den varma och mysiga känslan som finns i staden ska föras vidare till nya Kiruna. Den förändring som stadsomvandlingen innebär väcker många frågor hos kirunaborna. Analysen belyser en brist på att kunna vara delaktig gällande stadsomvandlingsprocessen och att det finns brister i tillgänglig information för invånarna. Vidare visar det att kirunaborna har åsikter kring placeringen av den nya stadskärnan som hamnar i det nuvarande industriområdet medan det gamla Kiruna centrum ligger med utsikt över fjällen. Faktorer som generation, landsbygd, turism, rennäring och klasskillnader belyses i analys och diskussion. Nya Kiruna ser man som en attraktiv stad med en blandning av gamla och nya byggnader. Det ses som en möjlighet att utveckla det som tidigare varit mindre bra och inte funnits på orten. / Kiruna has always been associated with the mining that takes place underground. The ore body from which the iron ore is mined has a slope under Kiruna's current city centre. This means that everything above the mine must be relocated, which will have major consequences for example schools, houses, workplaces, care and the inhabitants in order to continue to break the iron ore in Kiruna. Therefore, there is currently an extensive urban transformation in Kiruna where large buildings are demolished or relocated at the same time as residents are forced to relocate from their homes. Approximately 2400 inhabitants of Kiruna answered a survey in 2011 and 2016 as a result of the urban transformation. At the end of this survey, there was an opportunity to write what they considered to be important regarding Kiruna municipality and the urban transformation. The purpose of this essay is to deepen the analysis of the inhabitants of Kiruna experiences of the ongoing urban transformation and how they view their Kiruna through an analysis of these "open answers" from the survey conducted in 2016. The following questions have been formed based on the purpose how the Kiruna residents see the old Kiruna, how the Kiruna residents experience the change that the urban transformation entails and how the Kiruna residents describes Kiruna in the future. These "open answers" have been coded and then interpreted and analysed in a systematic way using theories about the self's reflective projects, trust, risk and ontological security. The essay presents the analysis through three categories: the old Kiruna, in a time of change and the new Kiruna. The thesis shows that the urban transformation presents both challenges and opportunities for the inhabitants of Kiruna. When the old Kiruna disappears, the Kiruna residents experience grief in the buildings being demolished or relocated. It is hoped that the warm and cosy feeling that exists in the city will be passed on to the new Kiruna. The change that the urban transformation entails raises many questions among the Kiruna residents. The analysis highlights a lack of being able to participate in the urban transformation process and that there are shortcomings in available information. Furthermore, it shows that the Kiruna residents have opinions on the location of the new city centre which falls into the current industrial area while the old Kiruna centre is by the mountains. Factors such as generation, rural, tourism, reindeer husbandry and class differences are highlighted in analysis and discussion. New Kiruna is seen as an attractive city with a mix of old and new buildings. It is seen as an opportunity to develop what was previously less good and did not exist in the city.

Examensarbetets huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur stora omvandlingsprojekt påverkar en stadsmiljös karaktär. Detta har utförts genom en fallstudie av Uppsala, en stad i en av den mest expansiva tillväxtområdena i Europa. Det tillhör ett av regeringens prioriterade områden i satsningen på hållbara stadsdelar och städer. Ytterligare faktorer som undersökts har varit att studera planerade och pågående projekts kumulativa effekter på Uppsalas stadsmiljö och hur huruvida dessa förändringar är förenliga med kommunens styrande dokument.    Urbanmorfologisk teori har använts för att undersöka hur staden växt historiskt, primärt från 1800-talet och framåt. Det har även använts för att hitta fördjupningsområden för mer djupgående urbanmorfologiska analyser. Teorin har kompletterats med en dokumentstudie över relevanta dokument rörande Uppsala, såsom översiktsplaner samt kommunens innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Tre områden valdes ut för mer finmaskiga analyser utifrån dokumentstudien och den mer lågupplösta analysen av Uppsalas centrala delar. Två av dessa områden är ursprungligen industriområden i olika skeden av omvandling och det tredje är ett centralt område i närheten av många viktiga funktioner. Beståndsdelar som kvarter, fastigheter, byggnader, gator, gaturum och öppna ytor undersöktes. Tillsammans med aktuella planer och program gjordes slutsatser gällande de specifika områdenas framtida karaktär och struktur. Det gjordes sedan en undersökning huruvida undersökningsområdenas planer var förenliga med kommunens styrande dokument och hur omvandlingen av dessa områden påverkar Uppsalas stadsmiljö i sin helhet. Omvandlingsområdena var till stor del förenliga med kommunens innerstadsstrategi. Flest skiljaktigheter återfanns mellan fördjupningsområdet Främre Boländerna och kommunens arkitekturpolicy avseende kärnbegrepp som sammanhang, skala och befintliga värden. Projektens kumulativa effekter på Uppsalas stadsmiljö bedömdes leda till ökad homogenitet i gaturum, utbredning av rutnätsstruktur, högre byggnadsvolymer och bebyggelse från 1950- till 1970-tal som får göra plats för nya byggnader. Det erhållna resultatet avseende hur en stadsmiljös karaktär påverkas av storskaliga omvandlingsprojekts är att den befintliga karaktären ofta riskerar att gå förlorad. Detta till följd av att få beståndsdelar av urban form bevaras då de sällan är förenliga med syftet av omvandlingen eller rådande stadsbyggnadsideal.    För att bli bättre på att bevara stadsmiljön och karaktären av områden rekommenderas mer holistiska analyser utifrån urbanmorfologisk teori. På så vis kan en plats unika drag identifieras och vidareutvecklas istället för att främst omvandlas utifrån rådande stadsideal. / The main purpose of this master thesis has been to investigate how large redevelopment projects affect the character of an urban environment. This has been carried out through a case study of Uppsala, a city in one of the most expansive growth areas in Europe. It also belongs to one of the government's prioritized areas in the investment in sustainable districts and cities. Additional factors that have been investigated has been to study the cumulative effects of planned and ongoing projects on Uppsala's urban environment and whether these changes are compatible with the municipality's governing documents. Urban morphological theory has been used to investigate how the city has grown historically, primarily from the 19th century and onwards. It has also been used to find focus areas for more in-depth urban morphological analyzes. The theory has been complemented with a document study of relevant documents regarding Uppsala, such as general plans and the municipality's inner-city strategy and architectural policy. Three areas were selected for finer-mesh analyzes based on the document study and the lower-resolution analysis of Uppsala's central parts. Two of these areas are historically industrial areas at different stages of transformation and the third is a central area close to many important city functions. Components such as blocks, properties, buildings, streets, street spaces and open spaces were examined. Together with current plans and programs, conclusions were drawn regarding the future character and structure of the specific areas. An investigation was then carried out as to whether the investigated areas' plans were compatible with the municipality's governing documents and how the transformation of these areas affects Uppsala's urban environment as a whole. The focus areas were largely in line with the municipality's inner-city strategy. The biggest discrepancies were found between the area Främre Boländerna and the municipality's architectural policy regarding concepts such as context, scale and existing values. The projects' cumulative effects on Uppsala's urban environment were concluded to lead to increased homogeneity in street spaces, increased implementation of the grid street plan, taller building volumes and the replacement of buildings from the 1950s to the 1970s in favor of new buildings. The obtained result regarding how the character of an urban environment is affected by large-scale conversion projects is that the existing character is often at risk of being lost. This due to few elements of urban form being preserved as they seldom are compatible with the intention of the transformation or the current urban planning trend. To become better at preserving the urban environment and the character of areas, more holistic analyzes based on urban morphological theory are recommended. In this way, a place's unique features can be identified and be further developed instead of being transformed based primarily on the current urban trend.

<p>The empirical focus of this study is the contemporary transition of the industrial area Koppardalen, situated in Avesta in the middle of Sweden. Koppardalen (literary translated “The Copper Valley”) got its name in 1987 when the Avesta municipality bought the area from an iron and steel company. For a century the Koppardalen area, or Norra verken which was its name before 1987, housed production of iron and steel and at its peak employed more than 2000 men.</p><p>In the beginning of the 1980s, iron and steel production had moved out and left the area almost abandoned. When the Avesta municipality became the new owner of Koppardalen it was part of a strategy to transform the area to make it more attractive to light industry and by doing so provide Avesta with new employment opportunities. These plans failed and what happened instead is the object of my analysis.</p><p>The overall purpose of the thesis is to describe and analyse the place of history in the transition process of the Koppardalen industrial area between 1987 and 2003. More specifically, the aim is to answer the two questions: What does the place of history look like? What does the place of history mean?</p><p>My basic theoretical inspiration comes from the French philosopher and critical hermeneuticer Paul Ricoeur and his reasoning about the logic of explanation and understanding. As an operative theoretical tool I use four fundamental historical tropes in order to analyse the place of history in the transition process.</p><p>I have chosen three physical and clearly visible changes in Koppardalen that each constitute one chapter in the study. The first change concerns the old blast furnace, which has been renovated and used for art exhibitions, museum installations and other cultural purposes. The second change concerns two former rolling mills, which have been partly torn down and partly rebuilt into a sports arena and office spaces. The third change concerns a new built bridge for pedestrians and bicyclists that connects the Koppardalen area with Avesta city centre. These two parts had earlier been separated from each other, physically as well as mentally.</p><p>By analysing these three changes I conclude that the most dominant historical trope to be found in Koppardalen is the story about “the foreign country”. The past becomes a different and thrilling contrast that could be used in the effort to make the former industrial area a beautiful, interesting and attractive place. Beside the trope of the foreign country, the story of similarity through history is also present in Koppardalen. Here, the past is compared with today’s situation and periods of change in the past are put into parallel with contemporary challenges of the post-industrial society. Both these tropes, the one of history as a foreign country and the one of history as a parallel of today, paradoxically strengthen the transition process and the power of those actors who work to transform the Koppardalen area.</p><p>One surprising element is the lack of the historical trope of a lost golden age. The proud and prosperous past in the sense of a lost golden age is not to be found in Koppardalen, or at least not in the rhetoric of the politicians and white-collar workers who are the driving forces in the process. In sum, the study shows how the place of history in a contemporary transition process contains a great variety of simultaneously occurring, non-competing historical tropes.</p><p>Key words: industrial history, history of technology, cultural heritage, place of history, use of history, re-use of industrial buildings, urban transition, Sweden, Bergslagen, Avesta.</p>

LKABs malmbrytning i Kiruna har pågått i över hundra år och har vuxit i takt med staden. Kiruna växte fram som ett samhälle i närhet till Kiirunavaaragruvan men den gruvdrift som sker i gruvan har resulterat i att sprickbildningar har uppkommit under staden. Markdeformationerna från gruvan sprider sig i takt med malmbrytningen in mot Kiruna stad och större delen av centralorten ligger idag innanför deformationslinjen. Då LKAB år 2003 presenterade sin nya prognos för markdeformationer stod det klart att Kiruna centralort skulle komma att genomgå en stadsomvandling på grund av denna.   Denna uppsats syftar till att följa de avväganden och ställningstaganden som tagits för valet av lokalisering av Kiruna centralort och avslutas med en diskussion om de lokaliseringsalternativ som har beaktats samt det alternativ som har antagits.   Arbetet baseras på en omfattande dokumentstudie och en internetbaserad intervju som skickades ut till utvalda berörda aktörer. / The company LKABs ore mining in Kiruna has been active for over a hundred years and has grown in pace with the city. Kiruna grew as a city in close proximity to the mine Kiirunavaara and the mining business that has resulted in ground deformations in the city. The ground deformations from the mine is spreading in the pace of the ore mining on its way to Kiruna city and the majority of the city centre is located within the deformation-line. In 2003 when LKAB presented the prognosis of the ground deformations it was clear that Kiruna city centre had to undergo an urban transformation.   This paper seeks to analyse the considerations and positions taken in the process of choosing a new position for the city centre of Kiruna. The sixth chapter will include a discussion concerning the chosen position of the relocation.   The paper is based on an extensive literature study and a survey which was sent to selected involved players.

En tredjedel av Kirunas stad är på väg att flyttas och med det kommer nya möjligheter för en utveckling av den nya stadsdelen. Kiruna stad vill bygga ett attraktivt och hållbart samhälle som utnyttjar ny teknik för en energi- och resurssmart stadsmiljö. Fjärde generationens fjärrvärme eller 4GDH som det oftast förkortas är ett koncept som tagits fram för att öka fjärrvärmens konkurrenskraft samt öka dess attraktivitet för kunder. Detta projekt har genomfört en utredning för 4GDH i ett område i nya Kiruna där värmeprofiler har tagits fram med hjälp av CFD-programmet Comsol och en teknoekonomisk analys har utförts där olika alternativ på 4GDH jämförs mot varandra och mot den traditionella fjärrvärmen som finns idag. En ny teknik har undersökts som benämns samförläggning vilket innebär att flera tekniker förläggs i samma schakt. I rapporten redovisas viktiga resultat från simuleringar över nätet i Comsol, där hastigheter, temperaturfall och termiska förluster tas fram för flera olika varianter på nätets dimensionering för att sedan jämföras för att hitta det bästa alternativet. Den teknoekonomiska analysen visar att 4GDH är att föredra framför traditionell fjärrvärme med en besparing på drygt 3 miljoner kronor sett över rörens livslängd på 50 år.