No description available.

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet människor som bosätter sig i urbana områden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken på dessa geografiska områden växt. Samtidigt har behovet av en förändring i den mänskliga samhällsutvecklingen uppstått, främst i dess konsumtion av naturresurser och de utsläpp denna bidrar till, med andra ord hållbar utveckling. För närvarande lever mer än hälften av jordens befolkning i urbana områden vilket medför att hållbara förändringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förändringar. Ett tillvägagångssätt, att åstadkomma hållbar stadsutveckling, är genom planerade förändringar i urbana områdens utformning och funktion genom förtätning. Således är syftet med denna uppsats att genomföra en kritisk analys av förtätning som planeringsideal för hållbar stadsutveckling och hur detta påverkar bevarandet/exploaterandet av jordbruksmark i sex av Uppsala läns åtta kommuner. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförandet av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän från de utvalda kommunerna. Uppsatsens resultat påvisar att förtätning som planeringsideal kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för hållbar stadsutveckling. Vidare kan idealet påverka exploateringen av jordbruksmark, i synnerhet jordbruksmark som är lokaliserad i urbana områdens yttre gränser, för att på detta vis bevara en tät urban struktur.

Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling / Abstract  This paper has investigated two urban planning ideals that emerges in the planning process. The study's starting point has been sustainable development to study the two existing urban planning ideals today. This means that the compact city and the green city has been the main focus of this study, but sustainability has large space with many of the aspects that is expected to lead to sustainable development. A case study was used to investigate how Karlstad is working on the issue and how the paradox appears in the municipal planning. Karlstad is currently developing a new green structure plan. The study's empirical evidence is based on two interviews with Karlstad municipality officials. The municipal documents Karlstad municipality's comprehensive plan (2012) and Olmårs densification study (2007) has been used. The municipal documents and the interview material was analyzed through meaning content. The study's analysis is based on the study's empirical and theoretical background which shows that there is a paradox in Karlstad municipality's urban planning. It also shows a trend in which cities aim to achieve the sustainable city. As the concept of sustainability is a diffuse concept, the compact city and the green city has become a complex strategy to achieve the sustainable city. This means that the green and compact city can be viewed from several different angles. Karlstad municipality's vision of the compact city is to have a compact city especially in the central parts of the city. These areas are green areas today. A planning dilemma between the aspirations of the planning arises, in which these must be weighed against each other. This means that if the green structure is prioritized then another aspect must be weighed out. In other words; there is a paradox in Karlstad municipal´s urban planning, and this means that if the green structure priority needs another aspect weighed out. This means that there is a paradox in municipal urban planning, and this is shown in this paper.

Academica är ett stadsbyggnadsförslag för området längs Valhallavägens östra del mellan Roslagstull och korsningen Valhallavägen/Odengatan. Bakom förslaget står Stockholmsbyggmästarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som ställer sig positiva till att utvecklaområdet. I samband med NorraLänkens färdigställande år 2015 förväntas trafikmängden minska och transport av farligt gods kommer inte längre att tillåtas på Valhallavägen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla området och inte minst att bebygga det med bostäder. Målet med arbetet har varit att ta fram en tydlig idé för utvecklingen av platsen. Förslaget ger svar på frågor om vad området bör innehålla och varför, samt ger också en tydlig bild av hur förslagsställarna tänker sig att området kan utformas med hänseende på så väl stadsbyggnad som på arkitektur. / Academica is a urban planning proposals for the area along the east side of Valhallavägen between Roslagtull and  the intersection of  Valhallavägen  and Odengatan. The area has been identified by the City of Stockholm who are in favor of developing the site. The completion of Norra Länken in 2015 will reduce the amount of traffic and transportation of dangerous goods will no longer be allowed on Valhallavägen . Hence the area will be possible to develop with a much-needed addition of public spaces, services and housing. The goal of the proposal has been to create a clear idea regarding the development of the site. It provides answers about what the area should include and why and it also gives a picture of the design of the area as whole and the individual buildings.

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad.

Relationen mellan urbanform och hållbarhet är för närvarande en av de mest debatterade frågorna på den internationella miljöagendan. Hur städer skall utvecklas i framtiden, vilken effekt deras form har på resursförbrukning och social- och ekonomiskhållbarhet är centrala frågor i debatten. Att bygga tätare städer gör att fler människor får god tillgångtill olika funktioner som ligger samlade och kan bidra till ett mer rikt och varierat utbud. Fler människor väljer att bosätta sig i städer, idag bor över 80 % av Europas befolkning i städer och även i Sverige väljer fler att flytta in till städer. 42 % av Sveriges befolkning bor i tätorter med mindreän 60 000 invånare. Inflyttning och tillväxt sker även i småstaden och förtätning sker också här. Examensarbetet syftar till att jämföra platser för förtätning i en småstad genom att ta fram förtätningskriterier som är specifika för staden, dess förutsättningar och dess inriktning för god stadsmiljö och visioner. För att uppnå syftet formuleras även ett antal forskningsfrågor. I studien användsen komparativ metod och baseras på litteratur samt intervjuer med fem informanter. Av resultatet dras slutsaten att vid en förtätning av en småstad måste man se till småstadens kvaliteter. Småstaden står för kvaliteter man fortfarande söker inom stadsbyggande och det är dessa kvaliter som man ska bygga vidare på vid en förtätning. Utifrån koncept god livsmiljö harvärderingskriterierna urbanstruktur, hälsa och rekreation tagits fram. Till värderingskriterierna har ett antal indikatorer knutits. Genom att ta fram ett grundläggande koncept och ur detta utarbeta värderingskriterier och indikatorer, som sedan appliceras på ett projektområde kan olika platser för förtätning undersökas. Den metod som tagits fram för arbetet svararpå frågan ”var” man kan förtäta och ej följdfrågan ”hur”. Av studien framkommer ett antal platser för förtätning av fallstudie orten.

Världens städer expanderar kraftigt och det ökade invånarantalet leder till en stor efterfråga på bostäder och en större belastning på miljön. Det ställer i sin tur allt högre krav på att den globala stadsutvecklingen sker på ett hållbart sätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka nybyggnationen av Rosendal i Uppsala samt på vilket sätt Rosendal kan betraktas som en ny hållbar stadsdel. För att göra det genomförs en empirisk undersökning av Rosendalsfältet, ett större nybyggnationsområde i Rosendal som är avgörande för hur hela området kommer att betraktas. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med de aktörer som är inblandade i planeringen av Rosendalsfältet samt på en litteraturstudie. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att ambitionerna för att Rosendal ska kunna betraktas som en ny hållbar stadsdel är höga. Visionen och målen med planeringen av Rosendalsfältet stämmer väl överens med vad som krävs för en hållbar stadsutveckling. Men för att detta ska uppnås måste även dessa lyckas uppfyllas i praktiken. En stor osäkerhetsfaktor är den framtida trafikmängden i området men även boendekostnaden. Om det blir för dyrt att bo i området motverkas visionen av Rosendalsfältet som en stadsdel med mångfald.

Bostadsbristen i Stockholms län har under de senaste åren eskalerat och staden står inför en stor utmaning att tillföra bostäder till den snabbt växande befolkningen som dessutom ska eftersträva en hållbar stadsutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur förtätning kan användas för att skapa ett mer hållbart bostadsbyggande i det nya bostadsområdet Väsjön i Sollentuna kommun. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän har genomförts samt en analys av plan- och strategidokument för att undersöka om det finns finns förutsättningar för Väsjön att utvecklas ur ett hållbart perspektiv. Den dynamiska resursmodellen har använts som stöd för att analysera hur kommunen förtätar Väsjön med nybebyggelse genom att analysera de olika resurserna som ingår i hållbar utveckling. Resultatet visar att förtätning och nybebyggelse i Väsjön har stora förutsättningar för att bidra till en hållbar stadsutveckling eftersom flera positiva effekter återfinns i de sju olika resurserna. Det är framförallt de fysiska och ekonomiska resurserna som påverkas positivt till följd av den lokala infrastrukturen och servicen som nyttjas och utformas. Hållbar stadsutveckling tillsammans med förtätning är väldigt komplext men i Väsjön finns det stora potential för att uppnå en hållbar stad.

För att hinna ikapp med medborgarnas och näringslivets behov av ett utvecklat järnvägssystem med snabba, effektiva och punktliga resor har regeringen beslutat om att utveckla ett nytt höghastighetsnät i Sverige. Första delen av höghastighetsnätet benämns som Ostlänken och är under utveckling just nu och ska gå mellan Järna och Linköping med en dimensionerande hastighet på 250 kilometer i timmen. Det bidrar till ett nytt förhållningssätt med förbättrad tillgänglighet och potential för hållbar utveckling samt stadsutveckling. Men även till att nya barriäreffekter uppstår i det fysiska- och lokala infrastrukturen. Studiens syfte är att få förståelse för hur den nya höghastighetsjärnvägen påverkar samhället till följd av förändringar i den lokala- och fysiska infrastrukturen. Intresset är riktat mot vilka utmaningar infrastrukturutvecklingen medför gällande barriärer i städerna/tätorterna samt vilka möjligheter det ges för stadsutveckling och de olika dimensionerna av hållbarhet. Studiens tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen: rörlighet, barriäreffekter, stadsutveckling och hållbar utveckling. Studiens metod är kvalitativ och datainsamlingen är bestående av semistrukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuats har representerat kommunerna längs med sträckan samt Trafikverket och Länsstyrelsen Östergötland. Dessutom har representanter från region Sörmland och Nyköpingsregion intervjuats. Alla representanter har en betydande roll i arbetet med utveckling av Ostlänken. I studiens slutsats kom vi fram till att utmaningar med barriärer finns i samband med utveckling av Ostlänken, däremot så visade resultatet även potential för att minimera barriäreffekterna. Vi kom även fram till att Ostlänken ger möjligheter för stadsutveckling, bland annat genom regionförstoring, agglomerationseffekter, utdragningskraft och ett bättre näringsliv. Slutsatsen visade dessutom att Ostlänken skapar möjligheter även för hållbar utveckling. Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv gynnas det genom att möjligheter skapas för att byta transportsätt från bil till tåg. Men även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv gynnas om det genom en möjlighet att prissätta biljettpriser rimligt. Däremot finns det utmaningar och möjligheter inom samtliga tre områden, det är inte att förglömma.

The subject field studied in this essay is environmental scanning. The aim of this study is to analyse how three public organizations within the subject field sustainable development work with their environmental scanning. Most organizations have to relate to their surroundings such as clients and competitors. Environmental scanning is another very important field that organizations have to relate to in their work. This essay has three questions in focus which are the following;How is the work with environmental scanning in the three organizations arranged?How does the work with environmental scanning differ in the three organizations?How important is environmental scanning for the subject field sustainable development?The study was carried out through four conducted interviews with key persons within the three organizations. The result of the interviews were compiled and analysed with two different models, one of them was altered and only parts of the model were used, within the subject field environmental scanning. This thesis shows that national as well as local organisations invest a large effort in their environmental scanning within the subject field sustainable development. They work actively to achieve different goals for ecologically, socially and economically sustainable cities. Cooperation within the subject field sustainable development does not really seem to exist and finding research which is general within the field is very difficult.