Förtätning är idag ett vanligt förfarande i samhällsbyggandet och sker runt om i hela världen. Det lyfts ofta fram som ett hållbart sätt för en stad att växa, men det finns nackdelar och möts ofta av motstånd från boende i området. När en ort växer och förtätas med en ny typ av bebyggelse kan det förändra identiteten, gemenskapen och känslan av en ort, vilket kan skapa starka känslor. Hur ställer sig de tre intressenterna; (1) boende, (2) kommun och (3) byggsektorn till förtätningen och tillväxten? Vilka likheter och olikheter finns det i deras inställning? Vart är de överens och var krockar de? För att undersöka detta har en fallstudie utformats på Rydebäck, för att belysa de olika intressenternas relation till varandra och deras intresse i utbyggnaden av orten. Rydebäck är en tätort med 6000 invånare i Helsingborgs kommun. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie med respondenter från vardera grupp intressenter. Respondenterna sinsemellan visade överlag god förståelse för varandras intressen. De boende var de som framförde flest känsloargument, vilken inte är förvånande, då de är mer personligt engagerade i orten än respondenterna från kommun och byggsektorn. Det framgick att Rydebäck undergått en förändring i identitet, gemenskap och gestaltning när det förändrats från ett typiskt villa- och radhusområde till ett område med flerbostadshus. Men exakt vad som föranledde förändringen är inte helt tydligt. / Densification is today common practice within urban development around the world. The motive behind this is often that it is a sustainable way for cities to grow. However, there are downsides and it is often met with resistance from the local community. When a district is growing through densification with a different type of building that does not already exist in that area, the feeling of community and place identity may be at stake, which can cause strong emotions among the residents. What opinion do the three stakeholders; (1) residents, (2) municipality and (3) construction companies have when it comes to densification and growth? Are there any differences to their perception or are they aligned? A qualitative case study was formed around Rydebäck to identify their relations and interests. Rydebäck is a suburban area with approximately 6000 inhabitants in the Helsingborg municipality. The interviews were held with respondents from each group. The findings show that the respondents had an understanding for each other's interests. The residents had arguments largely based on emotions, which was not too surprising due to them having a more personal connection to Rydebäck than the construction companies and the municipality. It became clear that the view was that Rydebacks place identity had been subject to change in the aftermath of the integration of multi-family homes. However it is not clear if it is caused by the building of multi-family homes in an area otherwise dominated by single-family homes or by the population increase in general.

The thesis project is an urban developement project in the centre of Milan.

Title: The real estate company's actions based on sustainable urban development: A study of how the economic dimension is considered in refurbishment project Authors: Ajla Bekic and Rojda Taher Keywords: Sustainable urban development, economic sustainability, the million program, UN-Habitat Problem description: How can UN-Habitat's five principles for sustainable urban development help real estate companies to think strategically about economic sustainability? How is the economic sustainability affected by the conversion of tenancies into condominiums and proprietorship in connection with the refurbishment of million program areas? Purpose: The purpose of the study is to understand how economic sustainability is considered in urban development projects and analyse how sustainability is affected by a conversion Methodology: In the study, a deductive research approach has been adopted. Furthermore, a qualitative study was conducted with the help of semi-structured interview guides to achieve open dialogues with all respondents Conclusion: The result of this study shows that economic sustainability is considered in urban development projects when balancing with the ecological and social dimension. The theories UN-Habitat and evidence-based work procedure are a guidance to a sustainable urban development in million program areas. The transformation process is possible in million program areas, but financial obstacles can be identified, which calls for a sustainable way of working. / Titel: Fastighetsbolagets agerande utifrån hållbar stadsutveckling: En studie om hur den ekonomiska dimensionen beaktas i upprustningsprojekt Författare: Ajla Bekic och Rojda Taher   Nyckelord: Hållbar stadsutveckling, ekonomisk hållbarhet, miljonprogrammet, UN-Habitat Problemformulering: Hur kan UN-Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling hjälpa fastighetsbolag att tänka strategiskt kring ekonomisk hållbarhet? Hur påverkas den ekonomiska hållbarheten vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätter och äganderätter i samband med upprustning av miljonprogramsområden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå hur den ekonomiska hållbarheten beaktas i stadsutvecklingsprojekt och analysera hur hållbarheten påverkas av en ombildning. Metod: I studien har en deduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuguider i syfte att åstadkomma öppna dialoger med samtliga respondenter Slutsats: Resultatet av denna studie påvisar att ekonomisk hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekt vid balans med den ekologiska och sociala dimensionen. Teorierna UN-Habitat och evidensbaserat arbetssätt är en vägledning till hållbar stadsutveckling i miljonprogramsområden. Ombildningsprocessen är möjlig i miljonprogramsområden men ekonomiska hinder kan identifieras, därav uppmanas ett hållbart arbetssätt.

Uppsatsens första syfte är att undersöka hur Göteborg stad förhåller sig till gentrifiering. Det andra syftet är att undersöka vilken gentrifieringsdiskurs planeringen av Masthuggskajen vilar på. Utöver det är uppsatsens tredje och sista syfte att undersöka hur gentrifiering påverkar stadsutvecklingen i form av social hållbarhet och integration. Uppsatsen har tagit inspiration från diskursanalytiskt förhållningssätt och använt kvalitativa metoder i form av tre dokumentanalyser och sex semistrukturerade intervjuer. I analysen kopplade vi samman empirin med det teoretiska ramverket, genom en tematisk analys. Vår diskussion pekar på att planeringen av Masthuggskajen kan tolkas som ett exempel på nyliberal urbanism och går att härleda till emancipatory-diskursen. Det finns det en medvetenhet kring gentrifiering och dess problematik hos samtliga informanter, dock återspeglades inte det i de granskade dokumenten. Masthuggskajen har ett väl förankrat hållbarhetsperspektiv vilket bland annat återspeglas i deras hållbarhetsprogram, dock kvarstår risken att projektet kan orsaka negativa gentrifierings följder i Göteborg.

I uppsatsen analyseras hur medborgare och tjänstemän ser på medborgardialog och är uppdeladi tre teman: Vad menas med medborgardeltagande?, Vad menas med jämliktmedborgardeltagande? Och Hur ser olika aktörer på varandra? Analysen baseras påfallstudier i tre kommuner; Ängelholms kommun, Helsingborg stad och Malmö stad, där jaghar genomfört observationer av samrådsmöten och intervjuat tjänstemän som arbetar medmedborgardeltagande på olika sätt.Medborgare har kommit till tals utifrån två samrådsmöten som jag observerat i Helsingborgstad och Malmö stad, där medborgarna har medverkat som deltagare. Jag har också valt att göraintervjuer med olika tjänstemän såsom planarkitekter, strateg och dialogutvecklare,representanter från respektive kommuner som fått komma till tals.Som utgångspunkt används Khakees (2000) teoretiska ramverk för samhällsplanering vidanalysen av empirin. De begrepp som används i den här studien är generativ planering,advokatplanering, kommunikativ planering och rationell planering. Analysen bygger påvinjetter ur empirin som analyseras med hjälp av teorin.Studien visar att olika aktörer har olika uppfattningar om vad medborgardeltagande är samt attdet finns en ojämlikhet när det gäller medborgardeltagande i alla dessa tre kommuner.Dessutom visar resultatet på att det finns skillnader i kommunerna när det gäller hur olikaaktörer ser på varandra i arbetet med medborgardeltagande. / The paper analyzes how citizens and civil servants look at citizens' dialogue and are dividedinto three themes: What is meant by citizenship? What is meant by equal citizenship? Andhow do different actors look at each other? The analysis is based on case studies in threemunicipalities; Ängelholm Municipality, Helsingborg City and Malmö City, where I haveconducted observations of consultation meetings and interviewed civil servants working indifferent ways.Citizens have come to terms from two consultation meetings I observed in Helsingborg cityand Malmö city, where citizens have participated as participants. I have also chosen tointerview with various civil servants such as planner architects, strategists and dialoguedevelopers, representatives from each municipality that have come to speak.As a starting point, Khakees (2000) uses the theoretical framework for community planning inthe analysis of the empirical data. The concepts used in this study are generative planning,advocative planning, communicative planning and rational planning. The analysis is based onvignettes from the empirical data that are further analyzed using the theoretical concepts.The study shows that different actors have different views on what citizenship participation isand that there is inequality in the participation of citizens in all these three municipalities. Inaddition, the results show that there are differences in municipalities as to how different actorslook at each other in the work of citizen participation.

Motoriserad trafik är i ständig utveckling samtidigt som nya innovationer inom trafiken gör anspråk på det befintliga vägnätet. Något som studeras noggrant är hur den autonoma fordonsflottan ska kunna integreras in i samhället i samband med att den manuellt manövrerade fordonsflottan avvecklas. Nya möjligheter skapas vid ny teknik och effekten av autonom teknik visar på en förändrad markanvändning jämfört med vad samhället har idag, koncentrerat på centrala delar av städer. Högre precision, mindre säkerhetsrisker och ett effektivare rörelsemönster kan i helhet ge möjligheter till ett mindre behov av ytor avsedda för motoriserade fordon. Examensarbetet syftar på att studera hur markanvändningen i städer påverkas av en eventuell autonom fordonsflotta. En fördjupning sker i nya behov och strukturer som kan komma att uppstå av att en ny teknik integreras i samhället. Slutligen sker det en analys angående vilken automatiseringsgrad som krävs för att nya strukturer och resultat ska uppstå. Studien baseras på en kvalitativ metod där insamlade fakta sker på två sätt. En litteraturstudie som står i grund för majoriteten av den vetenskapliga fakta i studien samt en intervjustudie för att understryka och stärka den information som tagits in. Litteraturstudien genomfördes genom att studera vetenskapliga artiklar och rapporter tagna från hemsidor som Researchgate, Google Scholar och Universitetsbiblioteket LTU. Intervjustudien gjordes i samband med litteraturstudien och efter. Frågeformuläret indelas i 4 olika huvuddelar och antalet frågor under varje huvuddel varierar mellan 2 och 4 med totalt 14 frågor. Huvuddelarna är autonoma fordon in i samhället, autonoma fordons påverkan på mark, autonoma fordons fördelar och nackdelar samt autonoma fordon och parkering. Som avslutande del i studien sker det analyser och slutsatser av den framtagna fakta för att vidare se om forskningen är rimlig. Under senare år har tanken om autonoma fordon i samhället blivit annorlunda och forskningen har förändrats betydligt med ett större fokus på vad som händer härnäst och inte vad som kan ske om autonoma fordon blir verklighet i större skala. Idag sker det mycket forskning kring infrastrukturen och hur den kan integreras med en eventuell autonom fordonsflotta istället för effekterna av en eventuell implementering i större skala i samhället. Trots detta finns det forskning som visar på att yta avsedd för motoriserade fordon frigörs vid en framtida implementering. Mycket pekar speciellt på att parkeringsyta kommer förändras och ge upphov till nya möjligheter för människan, där utformningen av sociala ytor ämnade för människan är att tillgå. Automatiseringsgrader påverkar även hur nya strukturer behöver utformas. SAE-skalan används vid forskning om autonoma fordon och denna studie kommer fokusera på nivå 3 och högre eftersom vägnätet idag präglas av autonoma fordon på nivå 3 och lägre. Större skalor i samället med nivå 3 och högre kan ge upphov till nya resultat och strukturer där fokus ligger på förändringar i vägnätet samt ytor avsedda för just motoriserad trafik. Det lägger grunden till att studien valt denna fokusnivå, mest intressant för framtiden.

Denna studie undersöker hur Pildammsparken kan bidra till social hållbarhet med fokus på deekosystemtjänster som parken innehar. Fokuset i studien syftar till överlappningen mellanden ekologiska och sociala delen av hållbar utveckling. Studien syftar på att undersöka vilkakvaliteter i parken som attraherar människor dit samt att studera parkens betydelse för Malmöstads identitet. Tidigare studier har bekräftat att parker bistår människor med minskadestressnivåer genom bullerdämpning och utformning av socialt umgänge. Studien tillämparkvantitativ och kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen tillämpas för att mätaekosystemtjänster medan den kvalitativa tillämpas för att tolka vad människors beteendenoch bilder på sociala medier kan säga om deras uppfattning av Pildammsparken. Vidareundersöker studien om Malmö stad, i egenskap av ägare till Pildammsparken, använderparken i sin marknadsföring. Första frågeställningen i arbetet är "Hur kan Pildammsparkenutifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?’’ och andrafrågeställningen lyder "Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?". Resultat visar att parken bidrar med bullerdämpning, svalare miljö och utgör en plats för umgängemed möjligheter till många olika aktiviteter. Pildammsparken har också ett identitetsvärde iMalmö med historiska och kulturella arv, dock visar resultatet också på att Pildammsparkeninte åtnjuter större plats i Malmö stads marknadsföring av staden. / The following study examines how Pildammsparken can contribute to social sustainabilityusing ecosystem services. Previous studies have confirmed that ecosystem services in parkscontribute people with variety of things, such as noise and stress reduction. This study is alsointerested in what can be used in a park to attract visitors and be socially valued by humans.The study applies both quantitative and qualitative approaches. The quantitative approach isapplied to measure ecosystem services, while the qualitative application to interpret whatpeople's behaviors and images on social media can say about their perception ofPildammsparken. Furthermore, the study examines whether the city of Malmö, in its capacityas an owner of Pildammsparken, uses the park in its marketing. The first question in thisstudy has been "How can Pildammsparken contribute to social sustainability in Malmothrough its ecosystem services?" and the second one " What is the identity value ofPildammsparken for Malmö?". The results show that Pildammsparken can help with noisereduction, cooler environment, and acts as a great place to socialize and perform outdooractivities. Pildammsparken also has an identity value which pictures on social media confirmwith its cultural heritage. The results also show that Pildammsparken rarely comes up inMalmo city’s marketing of the city.

Med en ökad urbanisering och en klimatkris världen över utmanas Sveriges kommuner att expandera på ett hållbart sätt. Syftet i denna studie är att undersöka vilka målkonflikter som kan uppstå mellan de olika dimensionerna av hållbarhet under planeringen av nya stadsdelar samt hur dessa hanteras. Genom en fallstudie av Rosendalsområdet i Uppsala kommun undersöks detta med avstamp i de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genom en dokumentanalys av ett planeringsdokument samt intervjuer med sex olika nyckelpersoner från kommunen. De arbetade utifrån planeringsdokument snarare än direkt utifrån hållbarhetsmål kring dimensionerna. Däremot genomsyrade hållbarhetstänket hela processen och därmed även planeringsdokumenten. Deras huvudsakliga mål är att bygga stad men detta görs inom befintliga ramverk och enligt de regler som finns. Rosendalsutbyggnaden var ett väldigt stort projekt så det fanns konflikter och exempel på där hållbarhetsdimensionerna gick emot varandra, men dessa var anmärkningsvärt få. Dessutom var konflikterna så små att de för det mesta kunde lösas internt av tjänstepersonerna som arbetade med planerna. Sammanfattningsvis fungerar Rosendal som ett exempel på hur enkelt det kan vara att planera för stadsutveckling i ett område med goda förutsättningar, i vilket man ändå behöver ta hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur industrihistoriska miljöer prioriteras och tas tillvara vid stadsomvandlingsprojekt, samt vilka utmaningar det kan medföra i praktiken. Studien grundar sig i en fallstudie av kvarteret Ångkvarn i Uppsala, vilket är ett tidigare industriområde som ska omvandlas till en stadsdel av blandstadskaraktär. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras genom intervjuer med inblandade aktörer i projektet och analys av kommunala plandokument. Resultatet visar att det industriella arvet i kvarteret Ångkvarn anses viktigt enligt samtliga aktörer, dels för stadsdelen Kungsängens historiska karaktär, men även för Uppsala som stad där det tidigare industriområdet lyfts som en betydelsefull del av stadens historia. Av studien framgår att totalt fyra av områdets byggnader beslutats att bevaras, vilka är tegelbyggnaderna belägna närmast ån i form av tegelsilon med tillhörande skeppselevator, industrikvarnen och jästfabriken. Dessa beslut grundar sig i byggnadernas kulturhistoriska värden, men även estetiska och monumentala aspekter har visat sig vara betydande faktorer för de bevarandebeslut som tagits. Utmaningar som kan uppkomma med att bevara ett områdes kulturella arv samtidigt som det ska utvecklas för nya ändamål handlar enligt aktörerna till största del om tekniska utmaningar, men även ekonomiska utmaningar har identifierats i studien.

Eftersom utövandet av stadsplanering och design försöker förbättra modernismens arv, erbjuderstäder till synes oändliga möjligheter att säkerställa en hög kvalité på både byggnader och dessomgivna rum. Vår studie är inriktad på Sofielundsvägen, en misslyckad potentiell "huvudgata" i södraStockholmsförorten, Sverige. Vi strävar efter att analysera både hur gatans nuvarande tillståndutvecklades samt vilka funktioner som bör förbättras för att få gatan att generera mer aktivitet för attsedan verka som ett högt kvalitativt offentligt rum i staden. Utvecklingen från mitten av 2000-taletkan ses som ett försök att lokalisera urbanitet i en förortskontext som genererade mindre optimaltresultat, där vårt bidrag är att mätta och föreslå förbättringar för dess framgång. Vi hittade uppenbarfelkommunikation i planeringsdokumenten, flexibelt språk som möjliggjorde lägre kvalitet och en bristpå specificitet som annars skulle ha bidragit till att skapa en framgångsrik social stadsgata.Omprövandet av de planerings beslut som skapade dessa nuvarande förhållanden är en nyckel för attförstå staden och utveckla nödvändiga åtgärder, för de flertal förbättringar inom miljö-, sociala samtde ekonomiska förhållanden som städer eftersträvar. / As the practice of urban planning and design seeks to improve upon the legacy of modernism, citiesoffer seemingly endless opportunities for ensuring a high level of quality from their buildings and thespaces surrounding them. Our study is focused on Sofielundsvägen, a failed potential “main street” inthe southern inner suburbs of Stockholm, Sweden. We aim to analyze both how the street’s presentcondition was developed and what features should be improved to make the street generate moreactivity and subsequently contribute to the city as a high-quality public space. The development fromthe mid-2000s can be viewed as an attempt to locate urbanity into a suburban context that deliveredless than desired results, and our contribution is to measure and suggest improvements for its success.We found apparent miscommunication in the planning documents, flexible language that allowed forlower quality, and a lack of specificity that would have otherwise assisted to create a successfulsociable urban street. Re-examining planning decisions that created present conditions is one key tounderstanding the city and developing necessary interventions, for the numerous improvements toenvironmental, social, and economic conditions cities are in pursuit of.