För att möta de klimatförändringar som uppkommer i och med en snabbt ökande urbanisering behöver vi vara proaktiva när vi planerar våra städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är viktiga att bevara i en snabbt växande stad då de har en stor gynnsam effekt på naturen. Genom att värdera, kvantifiera och identifiera en stads ekologiska gröna och blå värden, det vill säga växter och vatten, samt dess ekosystemtjänster, kan den hållbara staden konkretiseras vilket bidrar till att den blir lättare att förstå för yrkesutövare, beslutsfattare och allmänheten. Ett sätt att kvantifiera stadens grön-blå ytor är att räkna ut ett områdes grönytefaktor (GYF) genom att sätta olika värden på de ekosystemtjänster som finns i ett område. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur ekosystemtjänster kan inkluderas i planprocessen för att skapa en hållbar stads- och boendemiljö. Målet med studien är att undersöka hur behovet av GYF-verktyget ser ut i planprocessen. Detta är viktigt för att säkerställa och bevara ekosystemtjänster i urbana områden. Studien är en jämförande fallstudie som inkluderar en GYF-beräkning med hjälp av GIS samt en platsanalys i Hammarby Sjöstad. Resultatet jämförs sedan med tre kvarter i Norra Djurgårdsstaden. Intervjuer genomförs även med sakkunniga inom området för att ge studien legitimitet. Resultatet visade att GYF-värdet inte skiljer sig avsevärt mycket mellan de valda kvarteren. Däremot är balanseringen väldigt låg i Hammarby Sjöstad till skillnad mot kvarteren i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visade även att ett godkänt GYF-värde inte motsvarar upplevelsen av gården enligt platsanalysen samt att verktyget har utvecklingspotential. Grönytefaktor är ett initialt bra verktyg för att lyfta upp frågor kring ekosystemtjänster men på sikt handlar det om att bygga och planera annorlunda än vad vi gör idag. Denna studie har resulterat i tio kriterier som bör beaktas i planeringen av kvarter i täta områden för att stärka ekosystemtjänsterna i staden. / We need to be proactive when it comes to planning our cities to meet the challenges that arrive with rapid and increasing urbanization. It’s important to preserve biodiversity and ecosystem services in a rapidly growing city since they have a great positive effect on our environment. The sustainable city can be defined through a valuation, quantification and identification of the ecological values and ecosystems in the urban area. One approach to quantify important socio-ecological ecosystem services is to calculate an areas eco-effective surfaces by using the Biotope Area Factor (BAF) tool.This study aim to increase the knowledge of how ecosystem services can be included in the planning process to create a sustainable city- and living environment. The goal of this study is to explore the requirements of BAF in the planning process since it’s important to assure and preserve ecosystem services in urban areas. The study is a comparative case study that includes a BAF-calculation with GIS and an analysis of the courtyards in three blocks in the suburb Hammarby Sjöstad, Stockholm. The result is then compared with three cityblocks in Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Interviews with experts are also included to give the study legitimacy. The result shows that the BAF-value does not differ between the chosen blocks in the districts, although the balancing was very low in Hammarby Sjöstad compared to Norra Djurgårdsstaden. The result also showed that the experince of the courtyard does not correspond to the achieved BAF-value and that the BAF-tool used in this study has developing potential. The BAF-tool is initially a good tool too enhance issues about ecosystem services but in the longterm we need to build and plan differently compared to how we build and plan today. This study has therefor resulted in ten criterias that should be considered when planning in space limited urban areas to enhance ecosystem services in the city.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

Energy efficiency of buildings is becoming more and more common as a step towards decreasing the amount of climate emissions in the world. In the Swedish city Gothenburg, there are many existing buildings that soon faces extensive renovations due to age and therefore they have a lot of potential to, at the same time, improve the energy efficiency. Some of the buildings uses district heating as heating system and therefore this project has included an investigation of how the energy efficiency of a building affects the delivery of the district heating. The project also included an investigation of how energy efficiency of existing buildings affects the planning of the future needs of district heating.By applying energy saving measures on a reference building that can represent all the buildings in an area can the maximal power use at the DVUT be forecasted. The energy savings impact on the building’s energy- and power signatures is also a part of the study. The result of the energy savings measures is then used in an example of Gothenburg´s urban development by applying the results of the reference building on an area called Heden.The project includes a study, a model in VIP-Energy, an economic analysis of the energy savings and the example of the urban development of Heden. The results shows that the suggested measures reduce the primary energy number by 47 % and that the maximal power use reduced by 50 %. For property owners the economic analysis showed that the measures were not enough profitable. On the other hand, did the result, by the example with Heden also showed that Göteborg Energi can profit by reducing the energy use in existing buildings because it reduces the future additional net power.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns fören hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hurmänniskors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativenkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer avlokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkantenav staden.Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilendet vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären.Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mestintressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med denbilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till. / The purpose of this study has been to examine the conditions for a sustainable urbandevelopment when it comes to the locations of grocery retailing and the way people go there.To observe this, we have been using a quantitative survey with different kinds of questions.These questionnaires were distributed at three different groceries, all at different locations.The first grocery was located in the centre of the city, the second one was situated in thecentre of a suburb and the last one was to be found in the outskirt of Lund.The results showed that out of the 524 customers who took part in the survey the overallperformance of the stores showed that the car was the most common way vehicle. Almost halfof the customers bicycled or walked to the grocery store. Even though, there were bigdifferences between the groceries in how many that chose to go by car, bicycle or walk. Themost interesting result was a confirmation of what we had suspected, that the grocery with theenvironment most suited for going by car also was the one that people most often went to bycar.

Syftet med detta examensarbete i ämnet ”Byggd Miljö” är att undersöka Stockholm stads satsning Norra Djurgårdsstaden, med fokus på hållbar utveckling. Studien granskar hur Stockholm stad definierar och använder sig av begreppet hållbar utveckling inom marknadsföringen av den nya stadsdelen. Det har blivit en stor efterfrågan på hållbar utveckling inom nya byggnationsprojekt bland ledande storstäder idag, där Stockholm stad använder sig av Norra Djurgårdsstaden för att utmärka sig globalt inom hållbar utveckling. I vår studie har vi som mål att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden bidrar med hållbar utveckling till Stockholm stad, samt hur detta behand- las utifrån olika hållbarhetsperspektiv. I detta projekt ser vi olika föreställ- ningar om hur området kan vara en vidareutveckling av Hammarby Sjöstad i det faktum att platsen inte behandlar begreppets innebörd till fullo. I huvudstaden råder just nu en stark bostadsbrist, främst på hyres- rätter, vilket kan skapa dispyter mellan vad som efterfrågas och vad som prioriteras. Om inte det sociala hållbarhetsperspektivet inkluderas, ses projektet Norra Djurgårdsstaden fortfarande som hållbart, eller kommer begreppets innebörd bara utgöra en del av platsmarknadsföringen? / The aim of this Bachelor Thesis in the subject ”Built Environment”, is to explore the establishment of the project Norra Djurgårdsstaden focusing on sustainable development, set in the City of Stockholm. The study ex- amines how the City of Stockholm defines and uses the concept sustain- able development as a part of their marketing. There is a great inquiry in the metropolises of sustainable development in new building projects today, where the City of Stockholm uses Norra Djurgårdsstaden as a way to distinguish their self’s globally in sustainable development. Our goal in this research study is to examine how Norra Djurgårdsstaden can contribute with sustainable development to the City of Stockholm, and how it’s being handled from all the different sustainable perspectives. In this project, we see different assumptions of how this area can be a further development of the district Hammarby Sjöstad, in the fact that this place does not treat the conception fully. The capital faces a great housing shortage today, firmly on rental apartment, which can cause dis- putes between what’s being inquired and what’s being prioritized. If the social perspective of sustainability is not included, can the project Norra Djurgårdsstaden still be seen as sustainable, or will the meaning of the conception only constitute a part of the place marketing?

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet). Malmö stad har som mål att göra hållbarhet verkligt för alla malmöbor (Malmö stad 2009) . Utmaningen att göra Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling kräver förstås att alla oavsett kultur, språk, religion och ålder får information och kunskaper samt motivation för att agera mot gemensamma mål. Den här förstudien undersöker hur miljöinformation ska utformas och vilka metoder som kan vara effektiva för att öka kunskap och väcka intresse för miljö bland icke svensktalande invandrare. Miljöinformation till icke svensktalande invandrare bör utformas utifrån deras språkliga, kulturella och religiösa bakgrund men även inblandade faktorer såsom attityder, normer, natursyn, livsstil, information och kunskap, känslor och upplevelse, möjlighet samt motivation bör beaktas.Syftet är att utveckla ett projekt för spridandet av miljöinformation till medlemmarna i Iransk Svenska Föreningen i (ISF) i Malmö. Syftet med förstudien är alltså att upptäcka och utveckla strategier så att ISF på ett effektivt sätt kan öka kunskap och väcka engagemang och intresse för miljöfrågor bland sina medlemmar för att de i sin tur ska inspireras till sortering av avfall, användning av cykel och/eller kollektivtrafik och minskad el - och vattenförbrukning. Projektet som presenteras är ett förslag på hur man kan nå ut med miljöinformation till icke svenskttalande. Min slutsats är att miljöinformation bör utformas som en kombination av olika metoder: bland annat att översätta och dubba miljöfilmer till persiska, att använda av tydliga och förklarande bilder med persisk text och att utbilda två av föreningens medlemmar till miljöinformatörer samt ordna utbildning i form av seminarier som hålls på persiska. / Sustainable urban development can be promoted when people in different roles, interests, emotions and values are provided with environmental knowledge and when they have the opportunity for a common learning and innovative solutions to environmental problems. We all should have knowledge of how social behavior can cause ecological consequences in the same way ecological disturbance can force us to live differently. Information and knowledge on the environmental crisis and possible actions/solutions can be seen as a prerequisite for successful environmental efforts toward a sustainable (urban) development. By informing people can increase their involvement and responsibility for environmental issues, which in turn facilitates the achievement of sustainable development. For example, one of Malmoe municipality’s goals is to make sustainability real for all Malmoe residents (Malmö municipality 2009). The challenge to make Malmoe world leader in sustainable urban development, of course, call for everyone, regardless of culture, language, religion or age to have information, knowledge and motivation to act towards common goals.This preliminary study examines how environmental information should be designed and which methods can be effective in order to increase knowledge and stimulate interest in the environmental issues among non-Swedish-speaking immigrants. Environmental information to non-Swedish-speaking immigrants should be designed according to their linguistic, cultural and religious background but also factors such as attitudes, norms, perceptions of nature, lifestyle, information and knowledge, feelings and experience, opportunities and motivation should be taken into accountThe purpose is to develop a project for spreading of environmental information to the members of the Iranian Swedish Association (ISF) in Malmoe. The purpose of the preliminary study is therefore to discover and develop strategies for ISF to be able to increase knowledge and stimulate involvement and interest in environmental issues among its members, so they are inspired to sort their waste, use bicycle and/or public transport and reduce their electricity - and water consumption.The project presented is a suggestion on how to reach out with environmental information to non-Swedish speaking immigrants. My conclusion is that environmental information should be designed as a combination of different methods including translating and dubbing environmental films to Persian, use distinct and explanatory images with Persian text and educate two of the association's members to environmental communicators who can organize training activities in form of seminars to be held in Persian.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan. Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering. Denna studie syftar därför till att på uppdrag av Kramfors kommun undersöka hur individerna i staden uppfattar staden i dagsläget och vad de önskar ska prioriteras i den kommande utvecklingen av stadskärnan för att skapa en så attraktiv stad som möjligt. Studien utförs på två intressentgrupper, boende och besökare, vilka studeras genom en kvantitativ enkätundersökning. Studien undersöker en omfattande samling faktorer som enligt tidigare forskning bidrar till en attraktiv stad. Faktorerna som undersöks i studien är kopplade till stadens fysiska miljö och har undersökts genom två huvudfrågor: 1.      Till vilken grad uppfattas olika faktorer i stadskärnan vara tillfredsställande för individen? 2.      Vilka faktorer bör prioriteras för att göra Kramfors stad mer attraktiv i framtiden? Studiens resultat har sammanställts och genererat ett underlag för boende och besökares nuvarande uppfattning av stadskärnan tillsammans med de faktorer som dessa anser bör prioriteras först i den kommande utvecklingen. Studien har visat att de faktorer som båda intressentgrupper tycker bör prioriteras först är Parker och grönområden, Handelsutbudet och Arrangemang och aktiviteter i stadskärnan (dagtid). Övergripande visar studien att det är faktorer som ökar motiven till att besöka stadskärnan som bör prioriteras högt och de faktorer som istället utgör bekvämligheter som Parkeringsplatser eller Belysning i stadskärnan som enligt individerna i staden inte bör prioriteras i första hand. Studien visar också att individens nuvarande uppfattning om en faktor inte behöver bara låg för att individen önskar att den ska prioriteras. En faktor med högt utbud har i studien också visat sig ha låg tillfredsställandegrad och hög önskad prioritering. Genom att använda sig av denna studies resultat kan Kramfors kommun arbeta kundorienterat för att skapa en attraktivare stad på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt.

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

<p>SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.</p><p>Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.</p><p>De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export. De svagheter som lyftes fram handlade om tydligheten över vad SymbioCity egentligen är och vad satsningen ska leda till. En del representanter tvivlade på att satsningen skulle kunna bidra till något på kort sikt men påpekade att svenska företag kan komma att ligga i spetsen när miljötänkandet ökar i Brasilien på längre sikt. Majoriteten av representanterna uppfattar inte SymbioCity som ett nätverk. Vidare är det svårt i dagsläget att uttala sig om SymbioCity kommer att placera Sverige på världskartan när det gäller miljöteknik och hållbart byggande samt om ett långsiktigt samarbete har uppnåtts mellan Sverige och Brasilien. Tidsaspekten sätter stopp för det.</p>