I dagens samhälle finns det ett stort behov av att arbeta hållbart på flera olika samhällsnivåer, inte minst på lokal nivå. Vid stadsutveckling är det viktigt att kommunerna arbetar utifrån den ekonomiska-, miljömässiga- och sociala dimensionen för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling. Eftersom stadsutveckling syftar till att skapa en god levnadsstandard för samtliga kommuninvånare är det viktigt att invånarna är delaktiga i hållbarhetsarbetet. En viktig del i hållbarhetsarbetet är att skapa ett effektivt samspel mellan kommunens intressenter som skapar förutsättningar för kunskapsutbyte och integration, vilket i sin tur leder till utvecklingen av ett bättre samhälle. Dessutom bör kommuner vara kapabla till att integrera människor med varierande etiska, religiösa och socioekonomiska bakgrunder i den hållbara staden. Syftet med studien är att undersöka den inbyggda komplexiteten med att engagera intressenter i det kommunala hållbarhetsarbetet vid stadsutveckling. Eftersom studien syftar till att ge en ingående beskrivning av studiens problemområde har en deskriptiv forskningsstrategi valts. Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsmetoden är av kvalitativ karaktär. Empirisk data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från två kommuner samt genom innehållsanalyser av information på kommunernas hemsidor och årsrapporter. Studiens slutsatser är att samverkan mellan kommuner och deras intressenter är nödvändig för att utveckla en hållbar stad. Dessutom pekar resultatet på att utvärdering av den sociala aspekten inom hållbarhetsarbetet är en viktig komponent som behöver utvecklas och anpassas för att underlätta uppföljningsarbetet. Härutöver är slutsatsen att kommuners kommunikation med invånarna behöver anpassas och utvecklas utifrån invånarnas behov för att underlätta informationsutbyte mellan parterna. / To work sustainably today is of great need at various levels of society, especially at local level. Municipalities work with the economic-, environmental- and social dimensions of sustainability in order to achieve sustainable urban development. Since urban development aims at creating good living standards for city residents, it is important that residents are involved in the sustainability work executed by municipalities. An important part of sustainability is to create effective interactions among the municipality’s stakeholders that create the conditions for knowledge sharing and integration, leading to a better society. Furthermore, municipalities need to integrate people with varying ethical, religious and socio-economic backgrounds in the sustainable city. The purpose of the study is to investigate the complexity of engaging stakeholders in the municipal sustainability work with urban development. Since the study aims at giving a detailed description of the study problem area, a descriptive research strategy was chosen. The study is based on an abductive approach and the research method is qualitative. Empirical data has been gathered through semi-structured interviews with five respondents from two municipalities and through content analysis of information disclosed in municipal websites and annual reports. The study’s conclusions are that cooperation between municipalities and their stakeholders is necessary to develop a sustainable city. The results also indicate that the evaluation of the social aspect of sustainability is an important component that still needs to be developed. Measuring social sustainability is a condition to achieve impactful results with sustainability work. Lastly, the study clearly shows that municipalities’ communication with residents needs to be constantly developed based on the needs of residents to facilitate an effective information exchange.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om hem i Sverige, platserna där hemmen är lokaliserade, samt om de boende och deras inredningar. Fokuset ligger på människors identiteter, livsstilar och smak, samt stadsutveckling. Syftet med den här uppsatsen är att i mer generella termer diskutera stadsutvecklingen i förhållande till hemmets utveckling. Frågeställningarna är: Hur ser idealhemmet ut enligt tidningen Sköna hem? Vilka ord är återkommande i beskrivningen av idealhemmet? Vilka diskurser finns i Sköna hems diskursordning? Vilken stadsutveckling leder dagens hem åt? Målet är att skapa ett utrymme för diskussion kring de funna diskurserna och placera in dem i ett samhälleligt sammanhang. Varför är den här undersökningen viktig? Då hemmet blivit till en livsstilsmarkör hos människor, så är det viktigt att se dess inverkan och konsekvenser på staden ur ett samhällsplanerarperspektiv. Hemmet kommer först att undersökas teoretiskt. Bland annat undersöks vad ett hem är, men även vad ett idealhem är. Hemmets utveckling med nedslag i 1800-talets borgarklass kommer också att belysas. Likaså kommer klass och livsstil att behandlas utifrån Bourdieus teori om symboliskt och ekonomiskt kapital. Klassbegreppet kommer sen att utvecklas kring Floridas teori om den kreativa klassen. Den kreativa klassen tycks också vara en anledning till gentrifiering av staden. Därav undersöks även det begreppet. Plats och identitet, samt medias påverkan är även viktiga områden som kommer att kasta ljus över hemmet som objekt. Uppsatsens slutsatser var att idealhemmet enligt Sköna hem, samt de återkommande orden var: ny, gammal, köpt, arv, Ikea, byggd, renoverad, skapad, special, arkitekt, klassisk, vacker, känsla, stad och land. De diskurser som hittades i Sköna hems diskursordning var: Den överordnade journalistiska huvuddiskursen, inredningsdiskursen, hemtrevnadsdiskursen, autenticitetsdiskursen samt stad- och landdiskursen. Vad indikerar detta? En slutsats kan vara att stadsutvecklingen i framtidens städer och regioner kommer att bli allt mera segregerade och polariserde. Det kommer också att bli viktigare var människor bor. Estetisering och unika värden kommer att öka i dragningskraft för bostäder och stadsdelar samt platsidentiteten för stad och land kommer att öka. Vissa människor kommer att vilja bo centralt medan andra kommer att vilja bo lantligt. Det kan även bli nya typer av trädgårdsstäder. Övriga slutsatser är att gentrifieringen drivs på av Sköna hems inredningsdiskurs, samt att Sköna hems hemtrevnadsdiskurs förmedlar både en traditionell och modern bild av kvinnan.

This paper examines the phenomenon known as urban heat island and its consequences on public health, pollution and how it can affect energy use in homes and workplaces. Moreover, in this paper it has been discussed how city and regional planners can reduce high temperatures impact on Swedish urban areas. Lastly the phenomenon’s presence and visibility have been studied in a Swedish context. This has been executed by studying reports and papers published by Swedish government agencies, analyzing Swedish municipalities comprehensive plans and by interviewing the city Architect of Umeå.The conclusion that can be drawn from the result of this paper is that the urban heat island phenomenon will be more prominent and will be having a relatively large impact on Swedish urban areas in the future. The study done for this paper also show that higher temperatures in urban areas can make an impact on public health, especially children and elderly might endure health disadvantages during a heat wave. Higher temperatures in cities abroad are linked with a higher usage of expensive air conditions and higher levels of air pollution. However, there are multiple measures that can be implemented in urban areas that can reduce the consequences of higher temperatures. This essay presents multiple adjustments for urban areas. However, the studies done for this paper show that Swedish government and municipal officials’ knowledge about urban heat islands are either quite poor or are rarely taking measures to adapt urban areas to higher temperatures.

Detta är en kandidatuppsats i samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Denna studie undersöker hur externa handelsområden ska vända den rådande trenden i att fler och fler lokaler står tomma. Forskning har visat att ett sätt att göra detta är genom att göra dessa handelsområden resilienta. Undersökning utförs i studien för att se hur planerare och fastighetsägare kan arbeta för att skapa resilienta handelsområden. Genomförandet är med hjälp av litteratur- och dokumentstudier samt genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Temakategorierna resiliens, arbetssätt och geografisk position är avgörande för den framtida utvecklingen samt att existerande resiliensprinciper bör omvandlas för att planerare ska kunna implementera i det praktiska arbetet, vilket studien visar. Resultatet av studien blir en planeringsprincip för planerare att nyttja till att skapa resilienta handelsområden. Planeringsprincipen prövas genom att konstruera en illustrationsplan över Knalleland i Borås. Studien visar även att implementering av biologisk mångfald och multifunktionalitet i handelsområden är viktigt. Genom att implementera en ökad multifunktionalitet bidrar det till att fler människor är i rörelse i området vilket bland annat skapar ett större underlag för handeln. Biologisk mångfald bidrar bland annat till att säkra området mot yttre hot så som utsläpp, översvämningar samt höjer områdets estetiska värden. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. This study investigates how external retail areas can turn the current trend that more and more of the premises is empty. Research has shown that one way of doing this is to make the external retail areas more resilience. This study examines how urban planners and property owners can work to make these areas more resilience. The study has been conveyed through literature- and document studies on the subject as well as by semistructured interviews with 6 respondents. This study has shown that the theme categories resilience, work procedures and geographical position is crucial for the ulterior development as well as existing resilience principles should be transformed for the urban planners to use in their practical work. The study results in a planning principle for urban planners to create resilient external retail areas. The planning principle puts to the test by making an illustrationplan of Knalleland in Borås by it. The study also shows that it is important to implement biodiversity and multifunctional properties in the external retail areas. By implementing a larger multifunctionality there will be more movement in the area which contributes to develop a larger basis for the retails. The biodiversity contributes among other things to make the area more resistance to outer threats like for example pollution, flooding and in the same way help to increase the aesthetic value of the area.

Syfte: Med den kraftiga ökningen av befolkning i Sveriges städer och orter skapas det en brist av bostäder. För att kunna tillgodose folkökningen samt den växande efterfrågan att bo centralt väljer kommuner att bygga inifrån. Detta kallas för förtätning vilket kan sätta press på allmänna platser och friytor. Målet med denna studie är att analysera hur förtätning har påverkat Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metod: De metoder som rapporten har använt är dokumentanalys, enkätstudie, intervjuer och litteraturstudie. Intervjuer har skett med anställda inom Jönköpings kommun, dokumenten som analyserades är från Jönköpings kommun och enkätstudien berör hur Jönköping stad upplevs. Resultat: Resultaten av studien visar att förtätning har inneburit positiva samt negativa konsekvenser för Jönköpings innerstaden. Dessa resultat indikerar dock att de positiva konsekvenserna överväger de negativa. För en bättre hantering av förtätningen i centrala Jönköping krävs det att få en väl förankrad idé av vad som är en lämplig förtätning samt att bättre planering krävs angående utformningen av kvarter/områden. Konsekvenser: De slutsatser som finns är att det krävs väl förankrad idé om vad som är lämplig förtätning för Jönköping samt att bättre planering av utformning av kvarter och områden för att uppnå god social och ekologisk hållbarhet. Begränsningar: Studien har begränsats till Jönköpings Kommun med inriktning i stadskärnan och kommer inte att inkludera glest bebyggda områden. Ekonomiska och politiska faktorer ingår inte i studien utan det baseras på de ekologiska samt sociala hållbarhetseffekterna. / Purpose: With the high growth of population in Sweden’s cities and suburbs comes a lack of housing. To solve this housing problem and the growing demand of living in the central parts of the city have municipalities decided to build from within. This is called densification which can put pressure on public places and free spaces. The goal of this study is to analyse how densification has affected Jönköping city from an ecological and social sustainability perspective. Method: The methods used in the report are document analysis, interview, literature studies and surveys. The interviewees were employed by Jönköping’s municipality. The documents that were analysed are from Jönköping’s municipality as well and the survey is about how citizens experience Jönköping city. Findings: The findings show that densification has both positive and negative consequences for Jönköping’s inner city. These results indicate that the positive aspects of densification outweigh the negative aspects of densification. To better handle densification in central Jönköping requires a well-established notion of what proper densification is as well as better planning when it comes to forming neighbourhoods. Implications: The conclusions that were found is that it is required to have a well-established concept of densification and that better planning is needed when forming neighbourhoods when it comes to achieving ecological and social sustainability. Limitations: The study has been limited to Jönköping Municipality with a focus of the core city and will not include sparsely built areas. The economic and political factors will not be included in this study which will instead be based on the effects of ecological and social sustainability.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.

Ekologisk hållbarhet är en högst aktuell, allomfattande samhällsfråga. Arrangemang av idrotts- megaevents som Olympiska Spelen medför åtskilliga påfrestningar på miljön och även utvecklingen i den specifika värdstaden. I kandidatförfarandet till Olympiska Spelen (OS) presenterar kandiderande städer omfattande planer för stadsutveckling som ska möjliggöra genomförandet av OS; och av vikt är att det sker ekologiskt hållbart. Den här studien har genom en kvalitativ dokumentanalys av kandidaturerna för värdstäderna Paris (OS 2024) och Los Angeles (OS 2028) analyserat på vilket sätt kandidaturerna belyst ekologisk hållbarhet och i vilken utsträckning den har legat till grund och utgjort en genomgående utgångspunkt vid föreslagna planer. Även studerades vilken funktion den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) intagit vid utvärderingen av kandidaturerna, i förhållande till den ekologiska hållbarheten. Resultatet visade att ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna och att presenterade planer, inom olika områden beträffande OS i viss utsträckning har tagit ekologisk hållbarhet i beaktning vid argumentation för planering, utveckling och genomförande. Däremot är initiativen främst kopplade till det kapitel särskilt tillägnat ’hållbarhet’ och utgör ingen avgörande eller heltäckande utgångspunkt för presenterade planer. Yttermera efterlämnar såväl kandidaternas som IOK:s formuleringar stort utrymme för tolkning, där IOK:s roll många gånger kan anses odefinierad.

No description available.