Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för djur och växter ute i lagunen. Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet. Mot gatan är arkitekturen en solid vägg med entréer medan mötet med parken består av en mjukare, sekventiell övergång mellan arkitektur och landskap. Projektet visar på hur en attraktiv stads- och boendemiljö kan skapas då biologisk mångfald och matproduktion blir en del av staden. På så vis skapas värde och mening i staden. / The project investigates the local landscape as a potential creator of value in a time of economic decline. The project is based on the city of Venice's plans for urban renewal on a former boatyard site on the island of St. Elena. The method has been to study the existing structure as a starting point to find new spatial solutions to current and future requirements. The proposal includes the design of a planned park and the two neighboring blocks. It consists of an implanted salt marsh which is an important habitat for animals and plants around the lagoon. The built addition is a wooden structure that serves as a link between the denser parts of the planned district and the new green area. The architecture arrange itself in the orthogonal urban structure towards the street side, while the meeting with the park consists of a softer, sequential transition between architecture and landscape. The project demonstrates how an attractive urban and residential environment can be created where biodiversity and food production becomes part of the city. Thus creating value and meaning in the city.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka. Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin. För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie. Studien har visat att många olika typer av makt utövas av många olika aktörer vid många olika skeden i förhandlingen. Studien har även visat att mycket av denna maktutövning sker "backstage" och därmed kan vara svår att uppfatta och att de formella dokument som produceras i en process som denna inte nödvändigtvis redogör för hela processen.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet. Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad. Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet. / Today’s cities are built and shaped with a large inequality in how the space is distributed between different vehicles and way of transportation. Parking located along roads only function as storage for cars. Streets have become walk-through paths lacking identity. The focus lies on parkings along roads and how we can turn some of them into something new. My graduation project is exploring how small changes at several different locations can bring the local spirit into the city, while creating a vibrant and dynamic cityscape.  The aim is to make the urban development to start from its grassroots and from there determine in which way we will change our cities. The goal is to redefine the public space in between the buildings, that today is used by motor vehicles, and to create something new and something that can enrich the city as a whole.

Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. / Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city.  The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

HAGALUND IS AN ACTIVE INDUSTRIAL AREA IN A CENTRAL LOCATION THAT IS FACING AN UNCERTAIN FUTURE. THE HIGH DEMANDS OF HOUSING DEVELOPMENTS IN THE STOCKHOLM REGION WILL MOST LIKELY TRANSFORM IT INTO A RESIDENTIAL AREA, FORCING THE EXISTING BUSINESSES TO MOVE OUT FROM THE CITY TO A PERIPHERAL LOCATION. THIS IS AN INVESTIGATION TO SEE IF THERE CAN BE AN ALTERNATIVE DEVELOPMENT. CAN THE AREA BE DEVELOPED WHILE AT THE SAME TIME KEEPING THE BUSINESSES? CAN THERE BE COEXISTENCE BETWEEN INDUSTRIES AND RESIDENTS? / HAGALUND ÄR ETT AKTIVT INDUSTRIOMRÅDE I ETT CENTRALT LÄGE SOM GÅR EN OSÄKER FRAMTID TILL MÖTES. DEN HÖGA EFTERFRÅGAN PÅ BOSTADSUTVECKLING I STOCKHOLMREGIONEN KOMMER SANNOLIKT ATT GÖRA OM OMRÅDET TILL ETT BOSTADSOMRÅDE OCH TVINGA INDUSTRIERNA ATT FLYTTA UTANFÖR STADEN. DETTA ÄR EN UNDERSÖKNING OM DET KAN FINNAS EN ALTERNATIV UTVECKLING. KAN OMRÅDET UTVECKLAS MED FÖRUTSÄTTNINGEN ATT INDUSTRIERNA STANNAR I OMRÅDET? KAN DET FINNAS SAMEXISTENS MELLAN INDUSTRIERNA OCH DE BOENDE?

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet. Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen. Dessa är Blandning och variation Trygghetsskapande åtgärder Mötesplatser Ihopkopplande och sammanhållen stad Identitetsskapande åtgärder Inflytande och samverkan Fallstudien på Nacka kommun har genom intervjuer med tjänstemän och politiker samt granskning av styrdokument visat att kommunens stadsutvecklingsverksamhet kan gynna social hållbarhet, främst på grund av en tydlig översiktsplan som bland annat framhäver vikten av blandning, mötesplatser och en sammankopplande stadsstruktur. Uppsatsen visar dock att kommunen idag saknar ett samlat arbete om social hållbarhet i deras stadsbyggnadsprocess och att vissa kommundelar har större inflytande i stadsplaneringen än andra. Utifrån undersökningen görs även anda iakttagelser kring ansvarsförhållanden samt möjligheten och betydelsen av att arbeta med social hållbarhet. Uppsatsen argumenterar för att ansvaret för skapandet av en socialt hållbar stad bör ligga på kommunen och att det kan vara svårt att skapa en önskad blandning av människor utan någon typ av bostadskvotering. / Sustainable development has been discussed and practiced within urban development sector for a long time, but mostly about the ecological part. How the city can be developed to increase the social part of sustainability is still hard to explain, especially for Swedish municipalities. The purpose of this study is to give clear tools for municipalities to increase the social sustainability within the city. That has been done through a literature study and a case study of Nacka municipality. Six groups of tools have been put together to match urban development departments in municipalities Hosing/function mix and variation Security Meeting places Urban cohesion Identity Influence and democracy The case study of Municipality of Nacka has through interviews with officials and politicians as well as a review of policy documents revealed that the municipality's urban development strategies could promote social sustainability. Mainly because of a strong comprehensive plan that, among other things, highlights the importance of housing/function mix, meeting places and a urban structure that connect different parts of the municipality. However, the paper shows that the municipality currently lacks a cohesive cooperation between the departments and a comprehensive policy about social sustainability. The study also shows that some neighborhoods within Nacka municipality might have more influence in the municipality’s urban development than other neighborhoods. Based on the survey, observations about the accountability and the possibility and importance of working with social sustainability have been done. The essay argues that the responsibility to support and create a socially sustainable city lies with the municipality and that it may be difficult to generate a desired mix of people without any type of social housing.

Ett projekt som visar hur Mälardalen kan utvecklas till flerkärnig stadsregion. En hållbar stadsutveckling, med ökad närhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden är att befolkningen förväntas öka med 600 000 - 800 000 invånare i Stockholm-Mälarregionen till 2030. I projektet föreslår jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman städerna kring Mälaren. Att korta restiderna mellan dessa städer är centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen. I Stockholm kommer förbifarten att bidra till att länka samman de norra och södra förorterna, och tillsammans med Maglevbanans tre Stockholmsstationer finns grundstrukturen för Stockholms framtida utveckling. En stad med tre centrum som öppnar sig mot Mälardalen.

Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes. It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.

Den här uppsatsen presenterar hur hållbara livsstilar och konceptet delad resursanvändning kan bidra till en mer hållbar stadsutveckling. Idag ligger stort fokus på att bygga den hållbara staden genom nya tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som kan göras för att bidra till den hållbara staden genom boendes engagemang till mer hållbara livsstilar. I arbetet beskrivs först varför hållbarhetstänket behövs, vad hållbara livsstilar är och grundprinciperna bakom konceptet delad resursanvändning. Huvuddelen av arbetet består av en fallstudie av ett pågående stadsutvecklingsprojekt som går ut på att göra stadsdelen Hökarängen mer hållbar. Detta projekt är ett exempel på vad som görs idag för att bidra till den hållbara staden genom att bland annat utföra hållbarhetsinvesteringar i fastigheterna och fokusera på vad de boende samt verksamma i området kan göra för att leva mer hållbart. Det som framkom av arbetet var att de som engagerar folk mest i Hökarängen är odling och återvinningsfrågan. Det går att göra kopplingar mellan konceptet delad resursanvändning och de arbete som görs i Hökarängen. För att utveckla arbetet i Hökarängen kan en viktig faktor vara att skapa en gemenskap för att de boende lättare ska kunna ta till sig både konceptet hållbara livsstilar och delad resursanvändning. Lärdom kan tas från detta projekt till andra stadsutvecklingsprojekt genom att försöka ha ett liknande arbetssätt, där de försöker utgå från de boendes synpunkter och de styrkor som finns i området.

In 2009, a new form of model was introduced in Sweden; Business Improvement Districts - BID. The model enables collaboration between the public and the private sector and has in several places managed to achieve social and economic success. Due to the social successes and the proven benefits of public-private partnerships in relation to climate control, it will be interesting to examine the conditions for integrated climate considerations within the model. The purpose of this study is therefore, through a case study of Sofielund in Malmö to investigate how BID can function as a tool to promote climate adaptation in the existing settlement.  Qualitative, semi-structured interviews have been applied together with an inductive interpretive content analysis in order to answer the research questions of this study. This proves that social factors are prioritized within the BID model; an identified challenge is therefore to integrate and combine social and climatic factors in order to further develop the existing settlement. On these findings the recommendation is to work with multifunctional adaptation measures. Furthermore, the study shows that the residents of Sofielund are important for the implementation of climate adaptation measures. More on a balanced division of responsibilities between public and private actors is recommended. A greater influence among the residents is also fundamental in order to reach effective integration of climate aspects. Additionally, it is important to find a balance between jointly set goals and individual actor’s incentives. A final conclusion is that a long-term perspective is a significant factor for successful collaboration. Long-term perspectives in the process allow for climate aspects to grow within BID. / 2009 introducerades en ny form av platssamverkansmodell i Sverige; Business Improvement Districts - BID. Modellen möjliggör för samverkan mellan den privata och den offentliga sektorn och har idag på flera platser i landet lyckats uppnå sociala och ekonomiska framgångar. På grund av de sociala framgångarna och påvisade fördelarna med offentlig-privat samverkan i relation till klimatstyrning blir det intressant att undersöka klimatfrågans roll inom modellen. Studiens syfte är att med en fallstudie av Sofielund i Malmö undersöka hur BID kan främja klimatanpassning i befintlig miljö.   I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer tillsammans med en induktiv tematisk analys tillämpats. Resultatet visar att sociala faktorer idag är högre prioriterat än miljöaspekter inom BID-modellen. Det finns därför en utmaning i att integrera och kombinera sociala aspekter med miljömässiga för vidare utveckling av befintlig bebyggelse. En rekommendation blir därmed att arbeta med multifunktionella anpassningsåtgärder, det vill säga åtgärder med flera funktioner. Studien visar även att de boende i Sofielund utgör en viktig drivkraft för implementering av klimatanpassningsåtgärder. Vidare rekommenderas en balanserad ansvarsfördelning mellan offentliga och privata aktörer samt att större inflytande tilldelas de boende inom BIDs, vilket är en förutsättning för styrkandet av klimatfrågans roll inom BIDs. Det är dessutom viktigt att hitta en balans mellan gemensamt uppsatta mål och aktörers individuella mål. En slutsats är att långsiktighet utgör en betydande faktor för lyckad samverkan mellan aktörer. Långsiktighet inom processen tillåter klimataspekters roll att växa inom BID.