Contrary to the individualised consumption culture that prevails in our part of the world, emerging alterna­tive economies are focusing on more responsible forms of consumption and resource utilisation. Concepts aimed at sharing have recently received great attention in media, also related to various urban development trends. The aim of this study is to explore how planning can enable more sustainable economies in society. By studying sharing economy in an urban development context, an increased understanding can be created for how different actors frame the concept and what planning for sharing economics means in practice. To investigate the conditions that contribute to the development of sharing economy in an urban development project, these conditions will be explored more closely. The case Täby park has been used as an illustrative example of how sharing economy is discussed in urban development as part of the sustainability work. The empirical material is based on interviews with actors who have represented different stages in a process between vision and reality. Most actors argue that sharing economy refers to activities that promote increased sharing, but there is no common view that sharing economy represents a paradigm shift. The conclusions of this study concern that aspirations for sharing activities that such a new urban area should attract primarily are framed by political ambitions and private interests. As place marketing has become central to urban developments, there is also a question about the substance of visions and hence the sharing economy. The study has helped to reinforce the arguments that allow sharing activities to take place in the discussion about sustainable urban development. Self-organised groups are attributed to a major responsibility, something that questions which actors should be included in the planning. Finally, the study has shown that current planning ideals have difficulties in responding to alternative ideas that do not fit in prevailing structures of society. / I kontrast till den individualiserade konsumtionskultur som råder i vår del av världen ses alternativa ekonomier växa fram med fokus på mer ansvarstagande former av konsumtion och användning av resurser. Begrepp som syftar till delande har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i media, och även sammankopplats med olika stadsutvecklingstrender. Genom att studera delningsekonomi utifrån en stadsutvecklingskontext kan en ökad förståelse skapas för hur olika aktörer framställer begreppet samt vad planering för delningsekonomi innebär i praktiken. För att undersöka vilka förutsättningar som bidrar till utvecklingen av delningsekonomi i ett stadsutvecklingsprojekt, kommer dessa förutsättningar att utforskas närmare. Fallet Täby park har använts som illustrativt exempel på hur delningsekonomi diskuteras inom stadsutveckling och görs till en del av hållbarhetsarbetet. Det empiriska materialet bygger på intervjuade aktörer som fått representera olika skeden i en process mellan vision och verklighet. Flertalet aktörer menar att delningsekonomi syftar till verksamheter som främjar ett ökat delande, men det finns ingen gemensam syn på att delningsekonomi innebär ett paradigmskifte. Studiens slutsatser berör att önskemål för verksamheter som en ny stadsdel ska attrahera främst styrs av politiska ambitioner och privata intressen. I takt med att platsmarknadsföring har blivit centralt inom stadsutveckling skapas dessutom ett ifrågasättande kring visioners och därmed delningsekonomins substans. Studien bidrar till att stärka argumenten om att låta delande-verksamheter få ta plats i diskussionen kring hållbar stadsutveckling. Självorganiserade grupper tillskrivs ett stort ansvar vilket ifrågasätter vilka aktörer som bör inkluderas i planeringen. Slutligen visar studien att dagens planeringsideal har svårt att bemöta alternativa idéer som inte passar inom samhällets rådande strukturer.

Kvicksund's marine biological community house is located in northern Eskilstuna right by Lake Mälaren. At the first design, I added a ferry connection and a promenade that connects the north side of Kvicksund with the south. In the "center" is a train station for the Mälaren train that runs through all major cities around Lake Mälaren. Thanks to the accessibility, we angled Kvicksund to a student city and developed student housing next to the station.The house has been inspired by the culture house and Fiskebäckskil's "Kristineberg". Kulturhuset gives passers-by the opportunity to see all the activity through the large windows. I think it is suitable for a house with life and chose to lay many of the active rooms against the facade. At the same time, the upper floor became a place for experience. The vision is that there should be life and movement on the lower level and the quiet calm on the upper.The research that is conducted is focused on Lake Mälaren and marine biology. To include the residents, the plus program has niched itself in citizen research. This means that researchers take help from the public and school classes to get help with large-scale sampling, which can otherwise be difficult for a small team. Citizen research also helps to inform outsiders about research and why it is important. In this case, it is an attempt to teach children, school classes and residents about the importance of taking care of Lake Mälaren and how to do it.Apart from the fact that Lake Mälaren is in need of environmental improvement, there are also invasive species, including the Mussel. Research showed that it and many of our own mussels thrive in the area around Kvicksund. Therefore, the project has also had as a side track to mark zones for where these different mussels are located and where the researchers were sold can go by boat to look more at the mussels.At the same time, it was important that the house could offer students and residents something more than just research. The house therefore has a library, a restaurant and large areas for exhibitions. These surfaces are also used for the aquariums required to take care of the samples from the marine environment. The house is therefore filled with an aquarium that school classes / researchers can use and visitors can look at. You can also get involved in research by following out on field studies and learning more about Lake Mälaren. / Kvicksunds marinbiologiska folkets hus ligger i norra Eskilstuna precis vid Mälaren. Vid första utformningen lade jag till en färjeförbindelse samt en strandpromenad som binder samman den norra sidan av Kvicksund med södra. I ”centrum” ligger en tågstation för Mälartåget som går genom alla stora städer runt Mälaren. Tack vare tillgängligheten vinklade vi Kvicksund till en studentstad och utvecklade studentbostäder intill stationen. Huset har inspirerats av kulturhuset och Fiskebäckskils ”Kristineberg”. Kulturhuset ger förbipasserande möjlighet att kunna se all aktivitet genom de stora fönstren. Jag tycker det är passande för ett hus med liv och valde att lägga många av de aktiva rummen mot fasad. Samtidigt blev den övre våningen en plats för upplevelse. Visionen är att det ska vara liv och rörelse på det nedre planet och det stillsamma lugnet på det övre. Forskningen som bedrivs är fokuserad på Mälaren och marinbiologi. För att inkludera de boende har plusprogrammet nischat in sig på medborgarforskning. Det innebär att forskare tar hjälp av allmänheten och då oftast skolklasser för att få hjälp med storskalig provtagning som annars kan vara svårt för ett litet team. Medborgarforskning hjälper också till att upplysa utomstående om forskning och varför den är viktig. I det här fallet är det ett försök till att lära barn, skolklasser och boende om vikten vid att ta hand om Mälaren samt hur man kan göra det.Bortsett från att Mälaren är i behov av miljöförbättring så finns också invasiva arter, däribland Vandrarmusslan. Vid efterforskning visade sig att den och samt många av våra egna musslor trivs bra i området runt Kvicksund. Därför har också projektet haft som sidospår att märka ut zoner för var dessa olika musslor håller till och vart forskarna såldes kan ta sig med båt för att titta mer på musslorna. Samtidigt var det viktigt att huset skulle kunna erbjuda studenter och boende något mer än enbart forskning. Huset fick därför ett bibliotek, en restaurang och stora ytor för utställningar. Dessa ytor används dessutom till de akvarium som krävs för att ta hand om proverna från den marina miljön. Huset är därför fyllt av akvarium som skolklasser/forskare kan använda och besökare titta på. Du kan också engagera dig i forskningen genom att följa med ut på fältstudier och lära dig mer om Mälaren.

Känner mig begränsad i staden som jag upplever som stel och låst. Drömmer om en annan verklighet. En stad där alla sorters människor får ta plats. Med ett stadsrum som är varierad och föränderlig, där olikheter lyfts fram istället för att motarbetas. I mitt arbete undersöker jag ett alternativt sätt att leva, verka och bo. Med en önskan om en stad som är mer hållbar och enhetlig än den vi lever i för tillfället. En ingång till detta har jag funnit i platån (kapitlet) om de räfflade och släta rummen ur boken "tusen platåer" av Gilles Deleuze och Felix Guattari. I boken utvecklar de koncepten om det räfflade och släta rummet. Detta beskriver de i relation till en rad olika modeller såsom teknologi, musik, sjöfart, matematisk mm. Det räfflade rummet kan förenklas till ordning och det släta rummet till kaos. Med detta som grund så blir det lättare att analysera stadsrummet och se de olika strukturerna som ligger till grund för hur vi bor, lever och verkar. För att få förståelsen för hur vi tar respektive ger makt. Genom arbetet har jag upptäckt ett värde där både det räfflade och släta rummet får ta lika mycket plats. Där vi inte delas upp beroende på vår grupptillhörighet. Där vi inte förenklar för att kunna kategorisera och dela upp i grupper. Utan där vi istället låter alltings kopplingar vara likt ett rhizom. Där staden blir som en självreparerande levande organism. Istället för en maskin som om och om igen går sönder och måste repareras. Med detta som grund så kommer jag att bygga upp en början till en stad. En stad som förhåller sig till platsen, materialet och kroppen. Där byggande och ritande går hand i hand. Där kaos och ordning får ta lika mycket plats. För att få en stad av föränderlighet och att visa på alltings förgänglighet. Där fysiska och mentala delar växer ut och in i varandra likt ett rhizom. Staden kommer att bestå av en bostadslåda och en konversationslåda, som visar struktur och ordning. Och runt det hela kommer det bli som en byggarbetsplats, som visar på kaoset och dess föränderlighet.

Ängar har varit betydelsefulla historiskt och än idag bidrar de till både kulturell och ekologisk mångfald. Ängsarealen har dock minskat i Sverige, delvis beroende på städernas framväxt. Däremot har det blivit allt vanligare att inkludera ängar i stadsplaneringen och denna uppsats undersöker svenska kommuners arbete med urbana ängar. Syftet är att undersöka hur kommuner etablerar ängar i stadsmiljön samt anledningarna bakom detta. Uppsatsen undersöker detta genom att studera Malmö stads och Örebro kommuns arbete med ängar. I uppsatsen appliceras kvalitativa metoder, där insamlingsmetoderna är semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänsteman samt dokument från vardera kommun. Materialet analyseras tillsammans i en innehållsanalys. Empirin visar på urbana ängar kan etableras genom ett flertal tillvägagångssätt, men för dessa kommuner handlar det framför allt om en förändrad skötsel av gräsytor. Vilken typ av äng som kan uppnås beror till stor del på vilka markförutsättningar som finns på platsen. Arbetet med att etablera ängar grundar sig i målsättningar om att öka biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster och vidare inkludera sociala värden. Resultatet visar att det finns utmaningar med arbetet, men om etableringen av ängar genomförs utifrån platsens förutsättningar och att lokalbefolkningen informeras om arbetet så kan värden kopplade till natur och sociala aspekter öka.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka och analysera hur området Varvsstaden i centrala Malmö utgör en fysisk barriär i stadskränan. Området idag är ett övergivet industriområde. Området idag saknar även tydliga stråk och funktioner. Arbetet ser till att identifiera vilka faktorer som kan skapa en tillgänglig stadsdel genom en hållbar stadsutveckling. Att idientifera vilka faktorer som kan bevara karaktären av området har även varit en central del i arbetet. Genom att ha samlat kunskap genom forskning och statliga styrdokument om hållbar stadsutveckling och kulturbevarande kunde ett gestaltningsförslag utarbetas. Gestatlningsförslaget gick ut på att skapa en tillgänglig stadsdel som omfattar en hållbar stadsutveckling men samtidigt att bevara karaktären av området.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering / The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet.Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken. En stadsdelsträdgård är en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Idealt sett initieras stadsdelsträdgården helt underifrån, men det betyder inte att en kommun som vill få igång ett engagemang inte kan hjälpa till att skapa förutsättningar och bygga en grund.Internationellt finns Stadsdelsträdgårdens motsvarighet i community gardens. Forskning på community gardens tyder på att fördelarna är många. Engagemanget leder till en ökad gemenskap mellan invånarna, stärker områdeskänslan, ökad tryggheten, förbättrad hälsa, ökad fysisk aktivitet och en ökad förståelse för naturen. Dessutom har man sett att fastighetsvärdena ökar runt en community garden.Folkparken anlades i slutet på 1800-talet av och för arbetarna. På 90-talet riskerade parken att försvinna till förmån för bostadsbebyggelse, men räddades kvar tack vare folkets protester. Parkbyggnaden står idag oanvänd och en utredning om dess framtida användning pågår. Parken behöver en ny identitet och funktion som säkrar dess fortsatta existens.En stadsdelsträdgård skapar en ny form av mötesplats i Folkparken, samtidigt som det är ett viktigt steg i riktningen mot en hållbar stadsutveckling. / In Sweden today it is there is a growing interest in cultivating your own vegetables, but few neighborhoods offer an opportunity for gardening and demand exceeds the availability of allotments. It is therefore necessary to make way for new forms of gardening in the urban environment. Such a development is in line with the shift towards sustainable urban development faced by cities today. The municipality needs to provide practical examples of sustainable solutions and one way to go is to let the citizens cultivate in the public domain. This paper intends to develop a feasibility study for a project that will contribute to improved sustainability. The suggested project is that the park office in Lund together with inhabitants, construct a Stadsdelsträdgård on the large lawn in Folkparken. A Stadsdelsträdgård is a self-organized garden held in common by the residents with minimal involvement by the municipality. Ideally, a Stadsdelsträdgård is initiated entirely from below, but that does not mean that a municipality that wants to launch a commitment cannot help to create conditions and build a foundation. The international correspondence to a Stadsdelsträdgård is a community garden. Research on community gardens suggests that the benefits are many. Community gardening leads to improved relationships among people, increased community pride, security, physical activity and health plus it gives a better understanding of nature and its cycles. Finally, it has been found that property values are enhanced around community gardens. Folkparken was established in the late 1800s by the working class. In the 90s the park was threatened to disappear in favor of housing developments, but was saved thanks to the public outcry. The park building is currently unused, and an investigation as to its future use is in progress. The park needs a new identity and function that will ensure its continued existence. A Stadsdelsträdgård would create a new form of meeting place in Folkparken and at the same time as it is an important step in the direction to a sustainable urban development.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt. Syftet är att undersöka hur stadsutvecklingsprojekt kan organiseras och styras för att främja samverkan och lärande mellan kommunala förvaltningar. Uppsatsen besvarar följande frågeställningar: vilka hinder finns för samverkan och organisatoriskt lärande inom stadsförnyelseprojekt och hur kan de hanteras? Hur kan stadsförnyelseprojekt styras och organiseras för att främja samverkan och organisatoriskt lärande?Uppsatsens teoretiska och empiriska undersökning visar att svenska kommuners styrning och organisering både främjar och är ett hinder för samverkan och lärande för stadsutveckling. Kommunala förvaltningar utmärks av mål- och resultatstyrning, vilken inte alltid ger utrymme för förvaltningarna att gemensamt ta sig an komplexa stadsutvecklingsproblem. Hållbarhetsdiskursen visar på att gemensamma insatser är effektivare för att skapa ett helhetsgrepp om stadens utmaningar i ett långsiktigt perspektiv. För att det ska skapas en gemensam förståelse och kunskap för de utmaningar som staden står inför kan idéstyrning främja en gemensam berättelse om vad som är en hållbar stad. Då skapas en grund för förhandling om intressekonflikter och olika beroendeförhållanden som finns mellan förvaltningarna.Uppsatsens undersökning visar att det saknas verktyg för förvaltningarna att implementera den kunskap och de nya arbetssätt som skapas inom olika satsningar eller projekt för stadsutveckling. Projekt och särskilda satsningar på stadsutveckling kan fungera som arena för olika förvaltningar och aktörer att mötas. Där kan de gemensamt skapa en förståelse för och en kunskap om hur de kan bidra till en hållbar utveckling, gemensamt och i sin ordinarie verksamhet. Detta kräver forum som verkar gränsöverskridande och som främjar organisatoriskt lärande. Detta betyder att det behövs en öppenhet för ny förståelse och kunskap, på olika nivåer – hos individen, gruppen och organisationen. Det handlar om att ifrågasätta rådande samhällsstrukturer och samtidigt förhålla sig till dem för att kunna verka för en förändring på sikt. Men framför allt för att kunna ta sig an stadens utmaningar idag.En ideal form av organisering för stadsdelsförnyelse har visat sig vara samverkan genom nätverksstyrning. Vilken innebär att nätverkets deltagare är ömsesidigt beroende av varandra i fråga om resurser och strategier för genomförande av utvecklingsinsatser. Genom nätverksstyrning som koordineringsinstitution skapas förutsättningar för deltagarna att gemensamt formulera de utmaningar som de står inför och formulera åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv.Utifrån den teoretiska och empiriska undersökningen har normativa principer för styrning och organisering som främjar samverkan och organisatoriskt lärande formulerats. Hur ett stadsdelsförnyelseprojekt kan styras och organiseras i praktiken beskrivs i den projektplan som redovisas i uppsatsen. Projektets olika moment utvecklas ytterligare i Samverkan och lärande – en processbeskrivning (se Bilaga 1). Projektet kan fungera stöttande och vägledande i förvaltning av kunskap genom samverkansnätverk. / This thesis examines how cross-administrative planning and administration can contribute to sustainable urban development, and how government and organization of urban renewal projects can promote governance and organizational learning. This is of interest when a discourse for sustainable urban development is applied on Swedish municipalities as organizations. It has long been known that Swedish municipalities are characterized by fragmented administrations and sectorization, which is described as a hindrance to sustainable urban development. A common administration of the city’s resources, which is necessary for urban development, requires a basis for cross-sectorial governance. There is also a need to create conditions which enable knowledge dissemination between different administrations and professions as well as between different urban development projects. The aim is to examine how urban development can be organized and managed in order to promote governance and learning between municipal administrations. The thesis answering the following questions: what are the obstacles for governance and organizational learning in urban renewal projects, and how can they be managed? How can urban renewal project be managed and organized to promote governance and organizational learning?The theoretical and empirical review in this thesis shows that the government and organization of Swedish municipalities both promotes and hinders cooperation and learning within urban development. Municipal administrations are characterized by result-oriented management, which does not always allow for the administrations to jointly undertake complex urban development problems. The discourse for sustainability shows that joint efforts are more efficient for creating a holistic approach to the city’s long-term challenges. In order to create a common understanding and knowledge about the challenges facing the city, idea-oriented government may aid in reaching a common concept of what defines a sustainable city. This creates a basis for negotiations concerning conflicts of interest and the dependencies that exist between the administrations.The review shows a lack of tools within the administrations for implementation of the knowledge and new processes developed within different ventures and projects for urban development. Projects and ventures may work as an arena where different administrations and other actors can meet. Such an arena may allow them to jointly reach an understanding and knowledge about how they can contribute to a sustainable development, both jointly and within their own fields. This requires a forum which acts across boundaries, and which aids organizational learning, which in turn requires an openness for new understanding and knowledge on different levels – for the individual, the group, and the organization. It comes down to questioning existing social structures, while also relating to them in order to be able to work for long-term change. But, most importantly, to be able to face the current challenges for the city.Network governance has been shown to be an ideal form of organization for city district renewal. This entails a network of participants who are mutually dependent on each other in terms of resources and strategies for implementation of development efforts. Through network governance as a coordinating institution, prerequisites are created for the participants to be able to jointly define the challenges they are facing, as well as the needed measures, from a holistic perspective.From the theoretical and empirical review, a set of normative principles for government and organization which benefit governance and organizational learning have been derived. The project plan outlined in the thesis illustrates how a city district renewal project may be government and organized in practice. The various stages of the project are further discussed in Samverkan och lärande – en processbeskrivning (see appendix 1). The project may serve as support and guidance for administration of knowledge through a governance network.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet.Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet. Teoriavsnittet ger en inblick i problematiken kring arbetslöshet, mekanismer bakom problemet samt kunskap om potentiella åtgärder. Studien är uppdelad i två olika delar. Den första delen är av traditionell uppsatskaraktär där olika sociala innovationer i syfte att minska arbetslösheten jämförs, analyseras och diskuteras. Den andra delen, som grundar sig på denna analys, är ett konkret pilotprojekt som tagits fram med en större konsultfirma för att försöka hitta former för framtida applicering av sociala innovationer i företagets löpande arbete.Studien är av kvalitativ natur där det empiriska materialet grundar sig på intervjuer medrepresentanter från relevanta företag och organisationer. Intervjuerna har bearbetats och analyserat med hjälp av de valda teorierna. Som komplement har ytterligare empiriskt material i form av litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar bearbetats och analyserats. Resultatet av studien visar hur sociala innovationer på olika sätt kan motarbeta arbetslöshet, på såväl lokal som nationell nivå. Det går att identifiera såväl likheter som skillnader mellan de olika företagens/organisationernas strategier. En stor problematik tycks vara ovetskapen om varandra. Pilotprojektet grundar sig därför på en kunskapsworkshop, där aktörer kan dela med sig av sina kunskaper för att på så sätt underlätta för varandra. / As a part of our modern sustainability approach, social sustainability has played an important role. An obvious obstacle to overcome in the search for a social sustainable development isunemployment. Unemployment may lead to social exclusion, which creates a segregated andunsustainable society. The following paper investigates how companies and private organisations can work in order to reduce the social exclusion caused by unemployment. Through social innovations, the search for methods to reduce unemployment and hence social exclusion, can be motivated.The paper uses theories connected to social sustainability in general and social innovations,unemployment and social exclusion in particular. The theoretical chapter sheds light on theproblems related to unemployment, mechanisms behind the problem and knowledge about potential counter actions. The paper is divided into two different parts. The first part is a traditional essay in which different social innovations with the common goal to reduce unemployment is compared, analyzed and discussed. The second part, which is based on this analysis, is a suggestion for a future project together with a larger consulting firm, to search for new methods for future applications of social innovations in the firm’s ongoing work.The paper uses a qualitative approach, the empirical material is based on conducted interviews with key persons from relevant companies and organisations. The interviews have been processed and analyzed along with our chosen theories. As a complement, additional empirical material in terms of literature, various reports and scientific articles have been processed and analyzed.The result of the paper indicates how social innovations, on both local and national level, can work against unemployment. Both similarities and differences are identified between thecompanies/organisations strategies. A problematic factor seems to be that thecompanies/organisations are unaware of each other. Our project therefore suggests a workshopwhere relevant actors can exchange knowledge in order to help each other.

Dånet från den blodtörstiga publiken stegrar, förväntan hänger tungt i luften. Det tidigare välfyllda torget utanför arenan töms så sakteliga på folk när massorna väller in för att ta sina platser. Försäljare och matstånd ropar ut sina erbjudanden, och skräp från de tusentals underhållningssugna ligger strött över marmorplattorna. Här låg tidigare en konstgjord sjö med tillhörande trädgårdar, som fick lämna plats för den politiska ledningens nya skrytbygge – i grund och botten ett populistiskt beslut. Säkerligen knotades bland de i lokalområdet boende, när insikten att tusentals skränande besökare på reguljär basis nu skulle dundra förbi deras hus, och kanske att den vackra utsikten över de omkringliggande kullarna förstördes. “Kunde de inte byggt i stadens utkanter istället, så som man brukar?”, tänker de kanske. “Men å andra sidan, den har något ändå, den där Colosseum”.  Arenor har återfunnits i människors städer i tusentals år. De är platser för skådespel, idrott, musik och övrig kultur. Det som lätt glöms bort är det som händer utanför arenaväggarna. Hur formar lokalmiljö, kommers och arenan varandra, och hur påverkas deras estetik. I detta arbete kommer en kvalitativ fallstudie genomföras där nybyggnationen av den multifunktionella arenan på Studenternas IP i Uppsala studeras. Uppsatsen är kulturgeografisk och tar avstamp i byggnadens arkitektur för att analysera hur renoveringsprocessen har sett ut, vilka drivkrafter hos olika aktörer som har varit centrala, och hur dessa nu påverkar platsen.