I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

In August 2014 a development strategy for Hagalund, a million program area situated in Solna, was published. The strategy argues that a densification of the area would increase the local supply of services and cultural activities and that the existing needs of investment in the urban environment is dependent on the revenues that new housing would provide. The report proposes a densification of the area up to 1800 new apartments. The current housing stock is 2100 dwellings. I argue that the development strategy is not based on the needs of the existing Hagalund and its residents, but rather tries to meet the economic interests of property owners, the municipality and the imagined needs of a future population. In this diploma work I design an alternative participatory strategy to identify needs and potentials of an existing built environment and its social community, since I see a lot of potentials and qualitites, rather than problems, in Hagalund. I have chosen to value the situated knowledge of the current community by collecting opinions and reactions from people I have met during my thesis work and formulated them into an alternative future for Hagalund where the existing built environment and its social community are valued as key elements in a more socially sustainable future for Hagalund. / I augusti 2014 publicerades en utvecklingsstrategi för Hagalund, ett miljonprogramsområde i Solna, med en föreslagen förtätning av området på upp till 1800 nya lägenheter. Stadsdelen har under de senaste åren nedprioriterats av kommunen med bland annat flera nedstängda skolor som följd. Strategin konstaterar att antalet boende i området måste öka för att öka tillgången till service och kulturella aktiviteter, samt att nya bostäder krävs för att finansiera upprustningen av den offentliga miljön. Dialogen med hagalundarna lyfts återkommande fram som underlag till förslaget i utvecklingsstrategin, vilket jag tidigt ställde mig kritisk till. Hur kan en upprustning av stadsmiljön samt behovet av en skola kräva 4000 nya grannar? Jag menar att utvecklingsstrategin inte utgår från hagalundarnas och Hagalunds behov, utan att den försöker möta fastighetsägares, kommunens och en eventuell framtida befolknings behov. Mitt examensarbete utgår istället från behoven i, och potentialen av, det befintliga Hagalund och dess ’situerade kunskap’. Under mitt examensarbetet har jag samlat in synpunkter och reaktioner från människor jag mött och formulerat dessa i en alternativ framtid för Hagalund, där den befintliga byggda miljön och dess sociala gemenskap värderas som viktiga pusselbitar i en mer socialt hållbar framtid för området.

I takt med att städerna växer ökar även deras negativa miljöpåverkan, städerna står idag för cirka 70 procent av världens koldioxidutsläpp. Städerna och dess medborgare har en betydande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan och uppnå en hållbar utveckling vilket tydliggörs i de globala målen. I Malmö är intresset för miljöfrågor stort och involvering av medborgarna i det lokala arbetet med Agenda 2030 pågår. Studien syftar till att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur medborgarnas kunskaper, deltagande och engagemang inom klimat- och miljöfrågor kan hjälpa kommunen att komma närmare sina visioner om en hållbar stad. Genom att studera exempel från andra städers arbete med medborgarengagemang och dialog, har kriterier för ett strategiskt hållbart arbetssätt samt konkreta koncept för att involvera medborgarna i Malmö tagits fram. Det har även utförts intervjuer med kommunanställda på gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att styrka värdet av koncepten. Studien visar att det finns miljömässiga fördelar med att sprida kunskap samt involvera medborgarna i arbetet för att uppnå en hållbar stad. Studien visar vidare på behov av att ytterligare utveckla arbetet med att involvera medborgarna, samt ta vara på det engagemang som finns och säkerställa en kontinuitet i arbetet. De framtagna koncepten kan bidra till att öka medborgarnas kunskaper och medvetenhet kring deras miljöpåverkan samt bidra till ett ökat engagemang och deltagande i det gemensamma arbetet mot ett mer miljömässigt hållbart Malmö. Genom att involvera alla i stadsutvecklingen ökar vi chanserna att uppnå de globala målen och närma oss en miljömässig hållbar utveckling. / As cities grow, their negative environmental impact also increases, accounting for 70 percent of greenhouse gas emissions. Therefore, cities and its inhabitants have a significant role in reducing environmental impact and achieving sustainable development, which is embodied in the global sustainable development goals. An example of this is the study of environmental issues in the city of Malmö, and the efforts to involve its citizens in the ongoing local work for the 2030 agenda. The aim of this study is to assess, with qualitative knowledge, how citizens' knowledge, participation and commitment in climate and environmental matters can help the city of Malmö to reach their vision of becoming sustainable. By studying cases from other cities work with citizens' involvement and participation, six criterias and three draft concepts have been created for a strategical sustainable way of working. Testimonies were collected from municipal employees who worked with related issues, presenting the adequate questions to strengthen the value of the concepts. The study shows that there are environmental benefits by sharing knowledge as well as involving citizens in the work to achieve a sustainable city. Consequently, the study also supported the need to further develop the work towards involving citizens as well as, to utilizing existing commitment and ensuring continuity. The realization of the draft concepts will contribute to raising citizens' knowledge and awareness about their environmental impact and thereby raising their commitment and participation for a more environmentally and sustainable Malmö.

Malmö stad ökar snabbt i population och planerar därför att fortsätta den pågående tätbebyggelsen innanför Yttre Ringvägen för att tillgodose boende och arbetstillfällen. Planeringen skapar en osäker framtid för grönytor i Malmö som redan idag har ett av Sveriges lägsta grönyta per capita. Att ha tillgång till kvalitativa grönområden omfattas bland annat av Globala målen. Stadsrum av grönska är många människors vanligaste interaktioner med naturen och är därför viktiga för människans naturkontakt. Studien undersöker arbetet med och åsikter kring att införliva mer vild stadsnatur för syftet att förbättra kvaliteten på Malmös natur i form av biologisk mångfald för att vild stadsnatur ska bidra till en ökad naturkontakt i staden. Arbetet med och åsikter om vild stadsnatur undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med invånare och stadsutvecklare i Malmö. Studien presenterar fyra teman som uppkommit vid intervjuerna om vild stadsnatur samt om möjligheten att knyta an till naturen i staden: naturkontakt, miljörättvisa, risk samt människans ambivalens gentemot naturen. Resultaten visar att konflikterna kring hur en stadsnatur får se ut samt huruvida en vild stadsnatur är farlig eller inte präglar diskussionen kring hur vi kan skapa en hållbar stadsutveckling om naturen inte får ta plats. Vidare visar diskussionen att man borde utöka arbetet inom stadsplanering med att främja naturkontakt för att den kan leda till miljövänligt beteende som främjar en hållbar stadsutveckling. Kunskapsförmedling om fördelar med vild stadsnatur bör även kommuniceras vidare till invånare för att öka en förståelse och acceptans till vild stadsnatur. / The city of Malmö is rapidly increasing in population and therefore plans to continue the ongoing dense development within the Yttre Ringvägen to accommodate housing and work opportunities. This development creates an uncertain future for green areas in Malmö, which already today has one of Sweden's lowest green areas per capita. Having access to qualitative green areas is covered by the Global Goals, among other things. Urban spaces of greenery are many people's most frequent interactions with nature and are therefore important for people's nature connectedness. The study examines the work with, and opinions about, incorporating more wild urban nature for the purpose of improving the quality of Malmö's nature in the form of biological diversity so that wild urban nature will contribute to increased nature connectedness in the city. The work with and opinions about wild urban nature were investigated through semi-structured interviews with residents and urban developers in Malmö. The study presents four themes that arose during the interviews about wild urban nature and the possibility of connecting with nature in the city: nature connectedness, environmental justice, risk and human ambivalence towards nature. The results show that the conflicts around what an urban nature is allowed to look like and whether a wild urban nature is dangerous or not characterize the discussion about how we can create sustainable urban development if nature is not allowed to take its place. Furthermore, the discussion shows that one should expand the work in urban planning to promote nature connectedness because it can lead to environmentally friendly behavior that promotes sustainable urban development. Knowledge transfer about the benefits of wild urban nature should also be communicated to residents to increase understanding and acceptance of wild urban nature.

Att främja jämlikhet och goda sociala förhållanden får allt mer fokus i stadsutvecklingssammanhang. Forskning visar att det finns stora skillnader i sociala förutsättningar mellan olika stadsdelar, där sämre utbud av service, arbetsplatser och sociala nätverk ofta förekommer i stadsdelar där befolkningen har begränsade ekonomiska resurser. Dessutom finns ofta fysiska och sociala barriärer kring dessa stadsdelar och således en uppdelning mellan samhällsgrupper. Denna situation pekas ut som en viktig faktor för polarisering och social instabilitet. Samtidigt sker nu i flera sådana stadsdelar i städernas periferi en stark tillväxt och de utvecklas till centrum för näringsliv och handel. Detta aktualiserar frågan om hur social inkludering kan främjas i samband med stadsutveckling. Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om hur inkluderande stadsutveckling förstås inom kommunal planering samt att kartlägga metoder som på kommunal nivå kan användas för att skapa en socialt inkluderande stad. Ett syfte är också att studien ska bidra med kunskapsunderlag till utvecklingen av Flemingsberg i Huddinge kommun. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän involverade i stadsutvecklingsprocessen på olika nivåer, från strategiska planerare till ledare av enskilda projekt. Intervjuerna har analyserats med en diskursiv ansats för att undersöka förståelsen av inkludering. Från intervjuerna har också goda exempel på arbetssätt och konkreta verktyg kartlagts. Analysen visar på att diskursen om inkludering i kommunal planering i själva verket består av en rad olika diskurser, varav blandning, sammanhållning och deltagande står i fokus. Blandning förstås till stor del som att öka andelen resursstarka invånare i socioekonomiskt svaga områden, vilket tros bidra positivt till den sociala sammanhållningen mellan olika grupper. Vidare ses denna sammanhållning som en viktig faktor både för att mildra effekten av sociala problem och för att skapa en känsla av trygghet och gemenskap. Detta ställs i kontrast mot den rädsla och uppdelning som tycks finnas idag. Medborgardeltagande framställs som viktigt för att skapa och bibehålla tillit när socioekonomiskt svaga områden utvecklas och metoder kopplade till detta lyfts i hög grad fram som goda exempel. Vidare lyfts metoder fram kopplade till samhällsbyggnadsprojektets organisering, ekonomiska verktyg och medborgardrivna initiativ. / Promoting equality and proper living conditions is gaining focus in city development contexts today. Swedish research shows differences in social conditions between different urban districts and that access to services, workplaces and social networks is often poor in districts where inhabitants have limited economic resources. Additionally, these districts are often surrounded by physical and social barriers and thus different social groups are divided. This situation is referred to as an important driver for polarisation and social instability. Meanwhile, some of these urban districts are experiencing strong growth as they are developed into centres for commercial and business life. This brings the question on how social inclusion can be promoted in city development up to date. The aim of this study is to contribute to the knowledge on how inclusive city development is understood in the context of municipal planning, and to map methods that can be used to create inclusion on the municipal level. The aim is also to contribute with a knowledge base to support the development of Flemingsberg in Huddinge municipality. The study is based on semi-structured interviews with municipal officers involved on different levels of the city development process, from strategic planners to managers of individual projects. The interviews have been analysed with a discursive approach to examine the understanding of inclusion. Also, good examples of concrete tools and ways of working with inclusion have been mapped from the interviews. The analysis shows that the discourse on inclusion in municipal planning is in fact consisting of several discourses, of which social mixing, cohesion and participation are the focus. Mixing is largely understood as the addition of socioeconomically strong residents in socioeconomically weak neighborhoods, which is believed to contribute to the social cohesion between different social groups. Furthermore, this cohesion is seen as an important factor for mitigating the effects of social problems and to create a feeling of safety and affinity. This is contrasted by a sort of fear and division that seems to be existing today. Citizen participation is described as important for creating and maintaining trust when socioeconomically weak neighborhoods are developed, and methods of participation are common among the good examples brought up by the interviewees. Other methods are connected to the organisation of city development projects, economic tools and initiatives run by citizens.

Den här studien undersöker hur det uppdelade universitetet i Malmö kan knytas samman. I dagsläget finns det bristande forskning om campusområden, men det finns framförallt en kunskapslucka vid forskning kring att knyta samman ett uppdelat universitet. Malmö universitet har två universitetsområden med över två kilometer emellan och en tydlig koppling mellan dem saknas. Det här är en undersökning om vad som skulle kunna binda samman de två universitetsområdena, samt hur fysisk förändring skulle kunna skapa fler platser och bättre sammanhållning för alla studenter vid Malmö universitet.Genom metoder som intervjuer, fallstudier, litteraturforskning och observationer har vi fått en bred bild, både av Malmö som studentstad men också kring hur andra städer planterat sina universitet. Via intervjuerna har vi fått en praktisk kunskap kring vad studenter vid Malmö universitet tycker om situationen. Att universitetet känns splittrat och att man gärna hade sett fler platser i staden för studenter att vara på. Intervjuer med kunniga inom ämnet har resulterat i en fördjupad förståelse för hur man på bästa sätt kan utveckla universitetets identitet i staden. Fallstudier av städerna Örebro, Växjö samt Kristianstad har kompletterat studien med strategier från andra fall. Via dessa har vi kunnat göra jämförande studier och kommit fram till vad som är attraktivt i universitetsmiljön. Studien har visat att det saknas en koppling mellan de två områdena och att rörelsen mellan dem är näst intill obefintlig. Genom strategiska lösningar som utveckling av wayfinding och stråk samt nya samlingsplatser kan områdena kännas mer attraktiva och enhetliga. Utveckling av ett stråk genom city blir den röda tråden mellan områdena. Fysiska platser i form av studierum både utomhus och inomhus, studentcafeer, studentpubar och bostäder är viktiga knutpunkter för att skapa samlingsplatser för alla universitetets studenter. Via tillfälliga event och mötesplatser kommer det skapas fler möjligheter för studenter att träffas. Arbetet har resulterat i ett stråk som blir den röda tråden mellan områdena, en tråd som kompletteras med mötesplatser och studierum i stadskärnan där studenterna känner att de får ta plats. Det blir en sammanknytning mellan områdena som även påminner stadens medborgare att Malmö är en studentstad. / his study examines how the divided university city of Malmö can be linked together. At present, there is a lack of research on campus areas, but there is above all a gap of knowledge in research on linking a divided university. Malmö university has two campus areas that are divided by two kilometers and a clear connection between them is missing. This is a study of what could connect the two campus areas, and how physical change could create more places and better cohesion for all students at Malmö university. Through the methods of interviews, case studies, literature research and observations, we have created a broad picture, both of Malmö as a student city but also of how other cities have planned their universities. Through the interviews, we have gathered practical knowledge about what students at Malmö university think about the situation. A common theme was that the university feels divided and that they lack areas aimed for university students in the city. Interviews with experts in the subject have resulted in an in-depth understanding of how to best develop the university’s identity in the city. Case studies of the cities of Örebro, Växjö and Kristianstad have supplemented the study with strategies from other university cities. We have then been able to do comparative studies and arrive at what is attractive in the university environment. The study has shown that there is no connection between the two campus areas in Malmö and that the movement between them is almost non-existent. Through strategic solutions such as the development of wayfinding and “stråk” as well as new meeting places, the areas can feel more attractive and uniform. Development of a route through the city becomes the common thread between the areas. Physical places in the form of study rooms both outdoors and indoors, student cafes, student pubs and student housing are important hubs for creating places to gather all of the university’s students. Through temporary use, such as events and meeting places, more opportunities will be created for students to meet. The work has resulted in a “stråk” that becomes the common thread between the areas, a thread that is supplemented with meeting places and study rooms in the city center, where students feel that they are allowed to take place.There will be a connection between the areas that also reminds the city’s citizens that Malmö is a city with students.

No description available.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

Kista kontorsområde är ett etablerat Tech-arbetsplatsområde i norra Stockholm som upplevde sin storhetstid under 90-talet. Idag ser fastighetsägarna anledning att undersöka hur området kan utvecklas för att möta förändrade behov. Det finns flera aktörer som vill vara med i en socialt hållbar utveckling av stadsdelen.  Uppsatsens syfte är att undersöka vilka visionerna för Kistas kontorsområde är, hur de större aktörerna arbetar för att förverkliga visionen samt hur förändringar för att främja social hållbarhet bidrar till att uppnå visionen. De metoder som används för att undersöka detta är intervjuer och dokumentstudier. Processerna bakom visionsframtagandet och stadsutvecklingen analyseras med hjälp av Janes Jacobs och Jan Gehls teorier kring stadsutveckling, teorier inom social hållbarhet och framtidsstudier. Den socialt hållbara stadsutvecklingen i Kista kontorsområde analyseras utifrån fem nyckelteman inom social hållbarhet: identitet, kontext, tillgänglighet, inkludering, och variation. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan de privata fastighetsaktörerna i syfte att skapa och kommunicera en gemensam vision för området, samt att samla och effektivisera resursanvändningen i stadsutvecklingen. Kommunen pekas ut som en viktig samarbetsaktör av de privata aktörerna i detta arbete. Aktörernas gemensamma vision av Kista är en levande och attraktiv stadsdel med blandstadskaraktär, men det saknas en konkretisering av hur denna vision skall uppnås. / Kista business district is an established tech-cluster in northern Stockholm which experienced its peak during the 90’s. Today, the real estate owners see a need to explore how the area can be developed to meet a change in needs. There are many actors who want to be part of a socially sustainable urban development of the area. The aim of the essay is to examine which visions exists for Kista business district, what challenges there are to achieve these, how the prominent real estate actors and Stockholm municipality act in order to pursue the vision, and what socially sustainable urban development in Kista business district is. The methods that have been used to research this are interviews and a document analysis. The processes behind the production of the vision and the urban development are analysed with the theoretical frameworks of urban development by Jane Jacobs and Jan Gehl, and theories within social sustainability and futures studies. The socially sustainable development of Kista business district is analysed through five key themes within social sustainability: identity, context, accessibility, inclusion, and variation. The result shows that there is a collaboration between the private real estate actors with the aim to create and communicate a united vision for the area, as well as to concentrate and make the use of resources more efficient within the urban development. In this collaboration, the municipality has been distinguished as an important actor by the real estate actors. A liveable and attractive district with mixed-use characteristics, is the shared vision of Kista business district by the actors. However, how this vision is to be accomplished has not been concretised.

Den förtätade staden ses idag som en självklar del av en hållbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute.Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten. Förskolans utemiljö i staden studeras utifrån de strategier som skapas i och med målsättningar kring både en förtätad stad och en förskola med goda utemiljöer. Genom en kvalitativ analys skapas en komplex bild av alla de strategier som genereras på olika nivåer i den offentliga sektorn, samt hur dessa strategier förhåller sig till varandra.Uppsatsens slutsats landar i hur strategierna påverkas av NPM-influenser och hur gräsrotsbyråkraten väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Det visar sig också att strategierna verkar skapa en diskrepans mellan de delar som utgör helheten för en bra pedagogisk verksamhet. / The dense city is now seen as a self-evident part of a sustainable urban development. We live in a time of urbanization, and questions about how we can create a dense city of good quality are high on the agenda. As more people live in the city the demand for public services, such as childcare, also increases in the city. In Sweden, the municipality is responsible for meeting the public with this service. The Swedish preschool which is the institution where this needs are supposed to be met, have in turn, their demands on sound pedagogical activity and a good environment for children, both indoors and outdoors.This paper is about how the preschool outdoor environment is created in the urban context. The preschool outdoor environment in the urban context is studied from the strategies created by the goals around both a dense city and a preschool with good outdoor environments. Through a qualitative analysis appears a complex picture of all the strategies that are generated at different levels in the public sector, and how these strategies relate to each other.Conclusion of the essay lands in how the strategies are influenced by NPM and how the grassroots bureaucrat chooses to use its freedom of choice. It also turns out that the strategies seem to create a discrepancy between the spheres that make up the big picture for a good preschool.