Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på socialhållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stårbostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete ochsocialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation,grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse förbostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning ochhållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende ocholika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationenpå Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverkabarns uppväxtvillkor negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den centrala utmaningen på Almgårdenatt motverka brister i jämlikhet och delaktighet. I uppsatsen görs bedömningen att så kan ske genomatt stärka individer och deras anknytning till området och genom att stärka tilliten och förtroendetinom bostadsområdet och gentemot det omgivande samhället och därmed stärka den kollektivaförmågan. En del av uppsatsen är en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad socialhållbarhet i Almgården. För att ta vara på barnens perspektiv på Almgården, på barns villkor, och påett sätt som samtidigt stärker barnen föreslås projektet Communityteater Almgården. Projektet kanbidra ytterligare till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomarsförutsättningar samtidigt som det har en gynnsam effekt för den sociala hållbarheten på Almgården. / The focus of this master’s thesis is socially sustainable urban development and investigates theimplications of segregation in the city of Malmö. It focuses on the neighborhood of Almgården andits significance as a context for children's identity and socialization. Theories of socially sustainableurban development, housing segregation, neighborhood effects and children’s socialization andidentity making contribute to enhance our understanding of the neighborhood’s importance forchildren's living conditions. The thesis includes a presentation and a sustainability analysis of thecurrent situation in Almgården, mainly based on interviews with residents of Almgården andrepresentatives of the municipal administration. Overall the situation in Almgården indicatesrelatively poor conditions for good health and well-being which may affect children's living conditionsand development in a negative way. From a sustainability perspective, the key challenges inAlmgården would include promoting equality and inclusion, for example by strengthening theindividuals and their identification with the neighborhood, and promoting the collective efficacy bybuilding trust and confidence among neighbors and towards citizens in adjacent neighborhoods aswell as towards the municipal administration and its staff. The thesis also includes a feasibility studyproposing the project Community Theatre Almgården. While giving voice to the children ofAlmgården and supporting a socially sustainable development of the neighborhood, the project mayalso contribute to improve our knowledge of neighborhood effects on children’s living conditions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur området vid Malmös nordöstra infart hade kunnat se ut idag enligt ett tidigare förslag samt om detta alternativ i högre grad motsvarat Malmö stads mål för en hållbar stadsutveckling än vad området Stadens entré gör idag. Studien behandlar köpcentret Entré och dess omkringliggande område vilket har fått namnet Stadens entré. Studien baseras på kontrafaktisk metod och vilar på en jämförelse av två olika fallstudier, ett faktiskt fall och ett hypotetiskt fall, det vill säga hur Stadens entré ser ut idag jämfört med planerna på ett tidigare förslag för samma område. De båda fallen sätts sedan i relation till de hållbarhetsaspekter som Malmö stad eftersträvar i sin översiktsplan 2012 för att se hur väl de två förslagen motsvarar Malmö stads vision om en hållbar stadsutveckling. Resultatet av vår studie visar att området Stadens entré idag i lägre grad motsvarar Malmö stads hållbarhetsmål än vad det tidigare förslaget Stadsbrynet hade gjort. / The aim of this thesis is to explore how the surrounding area of the northeast entrance of Malmoe would have looked today according to a previous proposal. We would like to investigate if this option corresponds better than The Entrance of the City does today in terms of sustainable urban design and the type of development that the city of Malmoe strives for. This study is concentrated to the shopping center named Entré and its surrounding area named The Entrance of the City. The study is based on a counterfactual approach and rests on a comparison of two different case studies, an actual case and a hypothetical case. The actual case is about how The Entrance of the City looks like today and is compared with the hypothetical case which consists of a previous proposal. The two cases are then compared to The City of Malmoe’s vision from 2012 to create a sustainable city. The result of the study shows that the existing version of The Entrance of the City to a lesser extent corresponds to the sustainable goals of The City of Malmoe, than the previous proposal Stadsbrynet would have done.

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda mikroalger som råvara för produktion avbiogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning förhållbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten ärhållbarhet, vilket innebär att odlingen av mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjadesamhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsakanegativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessaresurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av mikroalger för produktion avbiogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. Närbiogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare. Det är dock grundläggande attproduktionen är ekonomiskt hållbar, och litteraturstudien visar att detta inte är fallet vidmikroalgbaserad produktion av endast biogas. Därför krävs tillämpning av ettbioraffineringskoncept, där inte bara biogas produceras av mikroalgerna utan även andraprodukter som till exempel vätgas, enzymer, värme och elektricitet. I förstudien beskrivs hurett projekt kan planeras för att utreda om ett sådant system kan bli hållbart. Det delas upp ifyra delprojekt: 1) systemdesign och hållbarhetsanalys; 2) en projektplan för delprojekt 3 och4; 3) laboratorietester; och 4) tester i pilotskala. Endast det första delprojektet, där systemetsom beskrivs i litteraturstudien definieras och hållbarhetsanalyseras, diskuteras i detalj iförstudien. Genomförandet av delprojekten ingår inte i detta arbete. / This paper examines the possibility of using microalgae as raw material for the production ofbiogas. This was achieved through studies of relevant literature as well as through a basicproject plan regarding the initiation of a pilot plant. The theory of sustainable microalgaecultivation is based on the utilization of existing resource flows that are currently unutilized insociety, such as waste water and flue gas emissions. These resources can cause environmentalissues such as climate change, eutrophication and acidification. However, they can alsoprovide the nutrients necessary for effective microalgal growth, and the microalgae can inturn be utilized as a sustainable energy source for production of biogas. Replacing fossil fuelswith microalgal biogas may lead to environmental benefits. A review of literature, however,shows that when biogas alone is produced from the microalgae the process is noteconomically sustainable. Hence, a biorefinery concept is suggested where products such ashydrogen, enzymes, heat and power make the system sustainable. A basic project plandiscribes one possible scenario for the initiation of sustainable cultivation of microalgae andthe subsequent biorefining process for the production of biogas. The project is divided intofour phases: 1) system design and sustainability analysis; 2) a feasibility study for phase 3 and4; 3) laboratory tests; and 4) pilot scale tests. Only the initial phase of the project, whichdefines the system design described in the literature study and provides a sustainabilityanalysis over the defined system, is discussed in detail. None of the project phases will beimplemented as part of this study.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik. / Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. Dessa två projekt har genererat nya innovationer för ett mer miljövänligt boende. Deras arbetsmetoder och resultat har vi jämfört med ett nytt, pågående utvecklingsprojekt i Helsingborg, H+. Vi har analyserat hur de i H+-projektet arbetar för att bli en förebild för den hållbara staden, vilket är dess mål (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:5). I vår studie har vi kommit fram till att vi i Sverige fortfarande har en bit kvar till att skapa en norm för ekologiska boendemiljöer och att det krävs hårdare krav från högre instanser för att nå detta mål. / Sustainable development is one of the most relevant topics to deal with today. Especially in the area of urban planning it has become one of the most important questions to discuss. In Sweden we have for the last two decades seen several development projects that have set examples for sustainable and ecological living environments. In this essay we want to clarify whether sustainable and ecological living environments are going to be a norm in the future of urban planning. We have compared two development projects which have had great impact on sustainable urban planning, Bo01 in Malmö and Hammarby Sjöstad in Stockholm. These two projects have generated new innovations for a more environmental-friendly housing. We have compared their methods of working and results to a new, ongoing development project in the city of Helsingborg called H+. We have analyzed how they, compared to Bo01 and Hammarby Sjöstad, are working towards being a role model for sustainable urban development which is their goal (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:5). In our study we have reached the conclusion that in Sweden we are far from setting a norm for ecological living environments and that we need to elaborate better tools for planning and stricter demands from higher instances to reach this norm.

Urbanisering och förtätning i stadsmiljön medför miljörelaterade utmaningar som väntas förvärras av klimatförändringar. Urban grön infrastruktur är metoder för att hantera dessa utmaningar, men det implementeras inte i den utsträckning som krävs. Undersökningens syfte var att genom en fallstudie i en nyutvecklad stadsdel i Ronneby kommun där grön infrastruktur implementerats, bidra med kunskap om de mekanismer som är viktiga för implementeringen av grön infrastruktur, samt hur förutsättningarna för dessa kan främjas. Vi applicerade transition management med syfte att förstå dessa mekanismer i ett bredare perspektiv, samt green inside activism för att förklara agensen bakom implementeringen. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och privata aktörer involverade i stadsdelsprojektet och en analys av offentliga dokument kom vi fram till att sex mekanismer är av vikt för implementeringen; ett långsiktigt tänkande; ett fokus på flexibilitet; ett gränsöverskridande samarbete; att skapa utrymme för praktisk tillämpning; involvering av allmänheten; samt ett fokus på multifunktionalitet. För att främja förutsättningarna för dessa mekanismer att ta plats visar resultatet att det är av vikt att mobilisera kring en brett förankrad gemensam ambition. Vidare betonar vi betydelsen av miljöengagerade tjänstepersoner för att uppnå en sådan bred förankring, men också att yttre faktorer kan ha betydelse för processen. / Urbanization, densification, and climate change cause multiple challenges to the urban environment. To address these challenges, green infrastructure are recognized measures, however not implemented to the extent required. The aim of this study was to contribute to the knowledge of the mechanisms important for the implementation of green infrastructure and how these mechanisms can be promoted. Therefore, we conducted a case study of a newly developed urban area in Ronneby, Sweden, where green infrastructure has been implemented. We applied transition management with the aim of understanding these mechanisms in a broader perspective, as well as green inside activism to add an element of agency for the implementation process. We combined qualitative semi structured interviews with public officials and private actors involved, as well as a content analysis of official documents related to the development of the investigated area. We found that six mechanisms are important for the implementation; long term thinking; a focus on flexibility; interdisciplinary collaboration; creating space for practical application; public involvement; and a focus on multifunctionality. To promote these mechanisms, the results show an importance in the mobilization of a widely shared ambition. Further, in order to achieve such a broad ambition, we emphasize that public officials with an environmental engagement can play an important role, however, external factors may also impact the process.

Våra städer behöver bli mer hållbara och resilienta för att kunna hantera olika typer av kriser som kan uppstå i samhället. Urban odling framställs vara ett verktyg för att skapa en ökad hållbarhet och resiliens i städer. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur urban odling beskrivs kunna vara ett verktyg för att främja hållbar stadsutveckling och resiliens i New York City. Studien genomfördes genom en tematisk dokumentanalys av sju dokument som behandlar urban odling i New York City. Empirin har vidare analyserats med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket resiliensteori. Resultatet visar på att urban odling framställs kunna bidra till att minska livsmedelsystemets klimatpåverkan, skapa en ökad resiliens mot klimatförändringar, förbättra människors hälsa och bidra till ekonomisk hållbarhet. Trots att urban odling erkänns som ett effektivt verktyg för att främja hållbar utveckling, finns det utmaningar med att mäta dess exakta effekter. Detta pekar på behovet av ytterligare forskning inom området för att bättre förstå dess verkliga påverkan och potential. / Our cities need to become more sustainable and resilient in order to handle various types of crises that may arise in society. Urban farming is presented as a tool for creating increased sustainability and resilience in cities. Therefore, this thesis aims to examine how urban farming is described as a tool for promoting sustainable urban development and resilience in New York City. The study was conducted through a thematic document analysis of seven documents addressing urban farming in New York City. The empirical data was further analyzed using previous research and the theoretical framework of resilience theory. The results show that urban farming is presented as being able to contribute to reducing the climate impact of the food system, creating increased resilience to climate change, improving human health, and contributing to economic sustainability. Although urban farming is recognized as an effective tool for promoting sustainable development, there are challenges in measuring its exact effects. This points to the need for further research in the field to better understand its real impact and potential.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.

Många städer och kommuner har under de senaste decennierna fått omformulera identitet och riktning till följd av att industrier flyttat eller lagts ner. För att skapa ny och långsiktig tillväxt för städerna till förmån för invånarna har bland annat hållbar utveckling setts som ett begrepp att arbeta efter. Efterhand har det påvisats att inte alla gynnas av enbart ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan fokus har riktats om på social hållbarhet i en allt större utsträckning. Det här arbetet fokuserar på hållbar utveckling och social hållbarhet i förhållande till fysisk planering och stadsomvandling. Syftet är att undersöka om och hur en kommun genom tolkning och konstruktion av begreppet hållbar utveckling kan verka för en integrerad och sammanlänkad stad i stadsutvecklingsprojekt. För att uppfylla syftet har ett antal forskningsfrågor framställts. Som metod för arbetet har sedan diskursanalytisk ansats använts. Analysmetoden som binder samman teori och metod ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidrar med verktyg för att utläsa och undersöka de diskurser som tolkats från empirin. Analysen görs som en fallstudie där den utvalda empirin är Malmö och Norra Sorgenfri. Ett antal diskurser om Malmös framtid åskådliggörs och analyseras med teoretiska begrepp i arbetet vilka resulterar i hur en kommun framställer social hållbarhet inom stadsplanering. Stadsdelen Norra Sorgenfri ses som en viktig del i arbetet med social hållbarhet och visionerna om en hållbar samhällsutveckling vilket är ett starkt argument för kommunens val att utveckla området. En slutsats utifrån identifierade diskurser är att stadsplaneringen bidrar till möjligheter att uppfylla målen om en socialt hållbar stad. Då det inte finns en entydig sanning inom den diskursanalytiska ansatsen är dock kommunens inställning en tolkning av framtidens stad. I de aspekter som analysen lyfter finns alternativa bilder av den planerade utvecklingens utfall.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Forskning har visat på att det finns behov av att arbeta tvärsektoriellt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett sätt att göra detta är genom dialogprocesser. Denna studie ämnar undersöka vilka effekter dialogprocesser, baserade på SymbioCity Approach, har på kommunal planering efter det att processen genomförts.  Studien har genomförts genom litteraturstudier i ämnet, deltagande observationer under en dialogprocess samt 11 semistrukturerade intervjuer av deltagare från två olika dialogprocesser.  Studien har visat på att dialogprocesser baserade på SymbioCity Approach är ett användbart verktyg för en hållbar stadsutveckling. Processen kan utmynna i resultat som ökad institutionell kapacitet, ökad tvärsektoriell inblick och förståelse samt ökat socialt kapital.   Studien har också visat att viktiga faktorer som kan påverka resultatet av dialogprocessen bland annat är: huruvida man har en lämplig syftesformulering, att rätt resurser medverkar samt att man håller en nivå på dialogen som överensstämmer med dess syfte. Vidare har det framkommit att processen behöver planeras noga för att kunna utmynna i önskat resultat och att olika aktörer kan ha olika förväntningar på och bild av resultaten. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Studies has shown that there’s a need for a multisectoral working process to achieve a sustainable urban development. One way to do so is through collaborative planning processes. This study examines the use of collaborative processes, based on SymbioCity Approach, in civil planning projects in two Swedish municipalities. It tries to examine what effects the process has on the municipalities planning.  The study has been conveyed through literature studies on the subject, participating observations of a collaborative planning process and 11 semi-structured interviews with participants from two planning processes.  The study has shown that collaborative planning processes based on SymbioCity Approach is a useful tool for sustainable urban development. A process like this may result in increased institutional capacity, increased multisectoral knowledge and understanding, and increased social capital.   The study also shows that important factors that may influence the results of the process are: whether a purpose has been properly articulated, if the right resources are participating and whether the level of the content of the process coincides with the purpose of the process. Furthermore, the study shows that the process needs to be properly planned to reach its full potential. It also found that different stakeholders might have different expectations and idea of what the results of the process might look like.