Rapporten presenterar en analys av Tändsticksområdet i Jönköping ur ett stadsutvecklingsperspektiv, med syfte att lyfta betydelsen av kulturhistoriska miljöer för hållbar utveckling av stadsdelar. Studien utfördes som fallstudie, med intervjuer, observationer och dokumentstudie som datainsamlingstekniker. Data sammanställs i grafiska scheman med analysmetoderna SWOT och Gehl’s tolv kvalitetskriterier. Avgränsningar har skett genom att undersöka ett specifikt, avgränsat geografiskt område och intervju av verksamheter där medverkande varit aktiva på Tändsticksområdet i minst tio år. Utifrån analysen har det visats att Tändsticksområdet är i behov av förändring. Under de senaste tio åren har det inte utförts några stora förändringar och bristande underhåll har lett till förfall av området. Genom SWOT-analysen som sammanställts utifrån intervjuer och observationer har prishöjningar och kommunala prioriteringar konstaterats som hot. Områdets styrkor anses vara dess geografiska placering och byggnadsminnesförklaringen som täcker samtlig bebyggelse. Svagheter som identifierats är den instängda utformningen med murar och bommar. De möjligheter som har identifierats är utveckling av samverkan för att skapa en helhet i området och verksamheterna emellan. Analys baserat på de tolv kvalitetskriterierna visade att de största bristerna i området är kopplat till utformningen av stadsrummet. I områdets urbana miljö ges få möjligheter till att kunna stanna upp och spendera tid utomhus. Det leder till att Tändsticksområdets gator och torg främst nyttjas som passage genom området eller till verksamheterna. De brister som pekats ut stödjs av teori gällande aktiviteter i kulturhistoriska miljöer, kulturhistorisk betydelse och hållbar utveckling av stadsdelar. Studien har visat att kulturhistoria har stor betydelse för invånare och kan inkorporeras i deras vardagliga rörelsemönster genom att skapa fler möjligheter till aktivitet i området. Det krävs fortfarande flera åtgärder för att Tändsticksområdet ska nå en hållbar utveckling. / The report presents an analysis of Tändsticksområdet in Jönköping from a city development perspective, with the purpose to raise the importance of culturally meaningful environments for sustainable development of districts. The study was performed as a case study, with interviews, observations, and a document study as data collection techniques. Data has been gathered in graphic schemes based on the analysis methods SWOT and Gehl’s twelve quality criteria. Boundaries has been set by investigating a specific, limited geographic area and interview of businesses where participants have been active in Tändsticksområdet during a minimum of ten years. Based on the research, it has been shown that Tändsticksområdet needs change. In the last ten years, no major changes have been executed and lack of maintenance has led to a disrepair of the area. Through the SWOT analysis compiled from interviews and observations, price increases and municipal priorities have been identified as threats. The area's strengths are its geographical location and the “building heritage declaration” that covers all buildings. Weaknesses identified are the enclosing formation with walls and traffic barriers. The opportunities that have been identified are developed of cooperation to create ensemble in the area and between the businesses. Analysis based on the twelve quality criteria showed that the biggest deficiencies in the area are linked to the inadequate design of the urban space. In the area's urban environment, there are few opportunities to stop and spend time outdoors. This leads to that Tändsticksområdets streets and squares are primarily used as passages through the area or to the businesses. The shortcomings that have been pointed out, are supported by theory regarding activities in cultural-historical environments, cultural historical significance, and sustainable development of city districts. The study has shown that cultural history is of great importance to inhabitants and can be incorporated into their everyday movement patterns by creating more opportunities for activity in the area. Several measures are still required for Tändsticksområdet to reach a sustainable development.

En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

This research explores the cultural sustainability in the urban development project called Embassy of Sharing in Malmö Hyllie; a future building complex with keywords of sustainability and sharing economy. The research’s focus was on the Department of Culture which has invested in the space to open a new public library, expand its centre for freedom of speech and create meeting spaces for youth. This research investigates the project group’s work towards planning their future operation and how their ideas relate to cultural sustainable development.  The result demonstrates that the Department of Culture does not generally work towards cultural sustainability but allows culture to be subsumed by social sustainability, using culture as a method to fulfil social work. Most informants emphasised citizen dialogue and participation, which are notions of social sustainability that come from internal work with social sustainable development. This result of direction was not surprising based on culture’s role in cultural policies and mainstream political research. However, the Department of Culture’s intended activities in their space at the Embassy of Sharing does not exclude the potential to achieve cultural sustainability. Concepts of place-shifting and participatory planning can be used to highlight how the Department of Culture’s methods can be re-evaluated towards being more inclusive, such as including citizens in earlier phases in the planning process, as well as re-grounding Hyllie from being only commercialised to a place with cultural access. The concept of spaces of possibility invites an entirely new creative framework for how the Department of Culture can establish its work more related to the cultural discourse, rather than doing social work.  Since the project is only in its planning phase there are no finished results to investigate. Instead, this study investigates the formation of cultural values in its movements. Thinking in terms of cultural sustainable development in the planning process of a project may strengthen the chances of achieving something valuable from the start. Further research will have to explore the use of the Department of Culture’s future operation and what role culture will play in the finalised building complex of the Embassy of Sharing.

This thesis presents a system and actor level analysis of wastewater heat recovery in buildings, using two case studies in Stockholm, Sweden. The choice of these case studies was to cover the installation of WWHR in both commercial and residential buildings. The first case study is from the residential district of Töfsingdalen, and the second case study is the commercial building Pennfäktaren 11. The aim of the study is to understand why actors, as identified through these case studies, have adopted wastewater heat recovery. Taking into consideration, motives, strategies, conflicts, technologies, and future perspectives. The case study analysis is further supported by a literature review, analyzing the installed systems from a technical point of view. Using semi-structured interviews and literature review as the source of data collection. Theories utilized were the multilevel perspective and the critical interface. Used for explaining how technological transitions occurs and how they are best adopted by existing actors. Conclusions drawn from the study is that Swedish buildings over the last decades have improved in energy efficiency predominantly within heating, ventilation, and lightning, while energy consumption for warm water has been relatively untouched. The identified actors frame wastewater heat recovery in a widely positive environment, having input on what to improve for its diffusion in the building sector. It is a technology they regard as new and experimental but see potential with further improvements, mostly technical and economical. The actors having adopted wastewater heat recovery have incorporated ambitious climate policies in their business models while simultaneously wanting to reduce energy costs. The motive used in the first case study, Töfsingdalen, was to design an energy-efficient building, while the second case study, Pennfäktaren 11, the motives were different and centered around enthusiasm in the technology and economic benefits (energy savings). The shared motive is the liking towards the technology being environmentally friendly. Wastewater energy recovered in the first and second case study is equivalent to the total energy consumption of 1.3 and 8.5 Swedish apartments per year. For these reasons, energy recovery from wastewater can contribute towards urban sustainable development, but it can also have disruptive potential that is necessary to investigate and mitigate. Findings suggest a critical interface between the existing regime and the early innovation adopters which could lead to both conflict and cooperation. Future research to further confirm these findings are necessary analyses aimed at investigating where in the sewer system the greatest benefit for wastewater heat recovery is located. Finally, continuous innovative development of the technology is advantageous. / Detta examensarbete presenterar en system- och aktörsanalys på värmeåtervinning av varmvatten i byggnader via två fallstudier i Stockholm, Sverige. Valet av fallstudier gjordes för att nå installtioner i både en kommersiell och en bostadsbyggnad. Den första fallstudien är från bostadsområdet Töfsingdalen och den andra är den kommersiella byggnaden Pennfäktaren 11. Målet är att förstå varför aktörer som identifierats ur fallstudier har installerat värmeåtervinning av spillvatten. Där aktörers motiv, strategier, konflikter, teknologier, och framtida perspektiv beaktas. Fallstudierna är fortsatt förstärkta av en litteraturstudie, genom att analysera de installerade systemen ur ett tekniskt perspektiv. Information är inhämtad med semi-strukturerade intervjuer och litteratur. Teorierna som studien grundar sig i har varit multi-nivå perspektivet (MLP), det kritiska gränsskiktet. Dessa teorier används för att förklara hur teknologiska förändringar sker i ett samhälle och hur dessa ska ske optimalt. Slutsatser som har dragits från studien är att de svenska byggnaderna sedan ett par decennier tillbaka har förbättrat byggnaders energieffektivitet inom uppvärmning, ventilation, och ljuskällor, medan värmeåtervinning av spillvatten har varit relativt orört som område. De identifierade aktörerna ser på värmeåtervinning av spillvatten ur en mestadels positiv synvinkel, de har indata på hur tekniken kan utvecklas för framgång inom byggnadssektorn. De ser på tekniken som ny och experimentell, men ser potential vid framtida förbättringar, främst tekniska och ekonomiska. De aktörer som har adapterat tekniken har implementerat miljömål i deras företagsmodell, samtidigt som de vill minska energikostanderna. Motiven som användes i den första fallstudien, Töfsingdalen, var att designa en miljövänlig byggnad, och motiven i den andra var olika där entusiasm för tekniken samt ekonomiska besparingar var framträdande. Gemensamt är att de båda aktörerna tycker att det är miljövänlig lösning. Den återvunna energin i den första och andra fallstudien motsvarar den totala energin som 1.3 och 8.5 svenska lägenheter förbrukar årligen. Utifrån dessa resultat, dras ytterligare en slutsats att värmeåtervinning av spillvatten kan hjälpa vid hållbar urban utveckling men att den också har disruptiv potential som är viktigt att undersöka och mitigera. Resultaten visar på ett kritiskt gränsskick mellan den nuvarande regimen och de aktörer som har implementerat tekniken vilket kan leda både till konflikter och samarbete. Framtida studier behövs för att ytterligare konfirmera dessa fynd, även kvantitativa systemanalyser där det reds ut vart i avloppssystemet som den största nyttan finns för att återvinna spillvärme samt fortsatt utveckling av tekniken är fördelaktigt.

Skolåret 2021/ 2022 blev Malmö utnämnd till Årets studentstad med motiveringen“Det är en stad att leva och trivas i både innan, under och efter sina studier ochstudenterna ses som en självklar del av stadens utveckling” (SFS, 2021). Samtidigtvill Malmö Stad tillsammans med Malmö universitet utveckla studentstaden Malmö,och ställer sig frågan hur denna förändring och förbättring skulle kunna se ut. Härkommer vi som aktiva studenter och boende i staden in med ett arbete som kan sessom ett bidrag till diskussionen om denna frågan.Vårt syfte med kandidatarbetet är att uppnå både involvering och etableringav studenten i stadsrummet, där urbana studiemiljöer kan skapa livfullhet ochsammankoppling utanför universitetens byggnader. Detta gör vi genom attundersöka hur en implementering av Urbana studierum skulle kunna ge studentermöjlighet att bli en del av Malmös urbana sammanhang.Genom ett explorativt tillvägagångssätt bygger vi upp vår teoretiska tillämpninggenom insamling av empirisk data, tidigare forskning och teorier samt egnaerfarenheter av studentstaden Malmö. Vår avsikt med att nyttja det explorativatillvägagångssättet, är att generera mer kunskap kring ett ämne som inte tidigaredefinierats och utretts.För att skapa en tydligare uppfattning av staden och relevanta områden för vårtarbete krävs det att stora delar av arbetet grundar sig i empiriska analyser, dettager djupare förståelse av staden, dess användning samt väsentliga kopplingarmellan student och stad. Den empiriska insamlingen grundar sig i tre faser avområdesanalyser med en kompletterande enkätundersökning. Som underlag föratt förstå stadens framtida visioner kring studentstaden Malmö har vi dessutomstuderat Malmös översiktsplan och Campusplan Malmö universitet 2040.Den definierade benämningen av vad ett urbant studierum är och kan bli grundarsig i de två nyckelorden som begreppet är uppbyggt utifrån. Där många av dekännetecken som kopplas till dagens studierum implementeras på innovativa sätti nya sammanhang. Vårt projekt kommer föreslå en implementering av nämndastudierum i Malmös stadsmiljö, där en lärandemiljö flyttas ut i staden och skapar enurban hub för lärande, samtidigt som en etablering av studenter i stadsrum sker.Genom arbetet definierar vi vad ett Urbant studierum är med hjälp av teorier kringlyckade stadsrum, campusutformning och den omgivande miljöns påverkan.Arbetet framställer ett gestaltningsförslag för Urbana studierum, som kan geunderlag till Malmö universitet och Malmö stad inför fortsatt utveckling avstudenstaden Malmö. / The school year 2021/2022 Malmö was appointed as the Student City of TheYear, with the motivation; “It is a city to live, and thrive in, both before, duringand after their studies and the students are seen as an obvious part of the city’sdevelopment” (SFS, 2021). Simultaneously the City of Malmö along with Malmöuniversity wants to further the development of the student city Malmö, and thequestions as to what this change and improvement could look like arises. Here, asactive students and residents of the city, our work comes in as an important link inthis issue.The intent of this bachelor’s thesis is to achieve both involvement and establishmentof the student in the urban context, where urban study environments can createa liveliness and connection outside the halls of the university. We do this byinvestigating how an implementation of Urban studyrooms could create theopportunities for students to become part of Malmö’s urban context.Through an explorative approach, we build our theoretical application through thecollection of empirical data, previous research and theories together with our ownexperiences of the student city of Malmö. The intent of applying an exploratorycourse of action is to generate more knowledge on a topic that has not previouslybeen defined or explored.In order to create a more distinct perception of the city and relevant areas for ourwork, it requires that a great part of the undertaking is based on empirical analyses,this provides a deeper understanding of the city, its uses and significant connectionsbetween student and city. The empirical collection is based on three phases of areaanalysis with a supplementary survey. As a basis for understanding the city’s futurevisions around the student city of Malmö, we have also studied Malmö’s overviewplan and Campus plan Malmö university 2040.The defined designation of what an Urban Studyroom is and further can become isbased on the two main keywords on which the concept is developed upon. Manyof the characteristics associated with today’s study rooms are implemented in aninnovative way in novel contexts. Our project will suggest an implementation of thementioned Urban studyrooms being relocated out into the city, creating an urbanhub for learning. A place that creates opportunities for the students to become apart of Malmö’s urban context. Throughout the project, we define what an Urbanstudyroom is, with support in theories about successful urban spaces, campusdesign and the surrounding environment’s impact on people and learning.The thesis proposal presents a design proposal for Urban studyrooms, whichcan provide a foundation for Malmö university and the City of Malmö for furtherdevelopment of Malmö as a city for students.

Stadsutvecklingsprojekt är ofta stora, komplexa och sker under lång tid. Vid utvecklingen av nya stadsdelar sker byggnationen ofta i etapper vilket kan resultera i ytor som saknar ett aktivt syfte. Vissa aktörer har däremot valt att tillfälligt använda dessa ytor i syfte att åstadkomma ett sorts värdeskapande, parallellt med stadsutvecklingen. Genom att tillfälligt upprätta allmänna attribut, och att i vissa fall även arbeta med placemaking, vill aktörerna skapa attraktiva platser som tillför värde för både boende och besökare i stadsdelen. Tidigare studier har inte undersökt tillfälliga attribut och deras effekter vid utvecklingen av nya stadsdelar. Eftersom tillfälliga attribut anläggs parallellt med stadsutvecklingen är det av intresse att undersöka motiven och effekterna dessa attribut har på området i dess helhet. Syftet med studiens är därmed att utveckla en förståelse för varför allmänna attribut tillfälligt anläggs i nya stadsdelar. Studien syftar även till att kartlägga hur utvalda aktörer arbetar med tillfälligt anlagda attribut samt vilka värden aktörerna vill skapa med hjälp av dessa. Studiens resultat baseras på intervjuer med tolv branschrepresentanter. Resultaten visar på att både kommuner och byggaktörer tillfälligt anlägger olika allmänna attribut i nya stadsdelar, däremot i en varierande omfattning. Författarna presenterar idéen att allmänna attribut kan delas in i två kategorier utifrån hur viktiga och vanligt förekommande de är i nya stadsdelar. I arbetet klassificeras dessa kategorier som nödvändiga attribut samt bonus-attribut. Motiven till att anlägga tillfälliga attribut är för att det vid tidpunkten ej går att anlägga dem permanent. Samtidigt behöver både kommuner och byggaktörer tillgodose boendes behov av allmänna platser redan från första inflytt och göra stadsdelen både levande och trygg. Tidigare studier visar på att det i befintliga stadsdelar finns en betalningsvilja för att från sin bostad ha närhet till permanenta allmänna attribut. Resultaten i den här studien visar på att både byggaktörer och kommuner anser att detta även gäller i nya stadsdelar, oavsett om attributen är permanenta eller tillfälliga. Slutligen lyfts placemaking fram som en användbar metod för att möjliggöra att ytterligare värde skapas från de anlagda attributen. Genom att skapa mer värde blir stadsdelen attraktivare och efterfrågan på bostäder i stadsdelen kan öka ytterligare. / Urban development projects are often large, complex and takes a long time to be completed. In these large development projects, the project is often divided into different stages, which can result in unused spaces. Some actors have begun using these unused spaces in order to parallel with the development create value. By building temporary amenities, and in some cases working with placemaking, the actors aim to create attractive places that bring value for the inhabitants and visitors in the city district. Earlier studies have not looked at how temporary amenities impact and affect urban development projects. It is therefore interesting to research the motives and effect of these amenities in the city district. The aim for this study is to create a better understanding of why these temporary amenities are being built in urban development projects, and what value they are deemed to bring to the project and the actors who build them. The study also reaches out to some selected actors and maps what kind of temporary amenities, if any, they have worked with and what values these amenities create. The results of the study are based on interviews with twelve industry representatives. The result indicates that both construction clients and municipalities both use temporary amenities in large urban development projects, but to a varying degree. The authors claim the amenities can be categorized into two types, necessary-amenities and bonus-amenities, based on how important and commonly occurring they are. The motive to build temporary amenities is that it is simply not possible to build the amenities in a permanent manner at the time. But even though it is not possible to build permanent amenities the municipality and construction clients still need to accommodate early inhabitants and create good conditions for a safe and vibrant living environment. Earlier studies have concluded that permanent amenities raise the willingness to pay resulting in a higher price. This study also acknowledges that construction clients and municipalities also deem this true in new development projects, whether the amenities are permanent or temporary. Lastly, placemaking is recognized as a method to further create value of the built amenities in the city district, and that this can further increase the value amenities create and make the amenities even more desired for potential customers, and thus increase the demand on housing in the urban development project even further.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Innovation is often assigned an important role in mitigating climate impact and achieving sustainable development. Stockholm city has ambitious sustainability goals and aims to be carbon neutral by 2040. This will require an increased capacity when it comes to promoting and implementing innovative sustainability solutions. Climate friendly innovations need to move from environmental profile projects to the new “business as usual”.  The aim of this study is to contribute with knowledge about innovation processes within sustainable development and how they can be promoted.   Strategic Niche Management (SNM) is a model which was developed to support a transition to sustainable development by promoting sustainability innovations. SNM suggests a number of hypotheses regarding important features of successful innovation niches, factors that will increase the potential of innovations to be developed, implemented and spread. Stockholm Biochar project is an innovative project which has received attention for its success and potential to contribute to sustainable development by reducing the city’s net carbon emissions. A case study of the Stockholm Biochar project has been conducted to identify how the project emerged and the main success factors for its development. The case study was complemented with an interview study with personnel from Vinnova, the Swedish innovation agency, focusing on their experience of success factors for innovation processes. SNM:s hypotheses has then been used to analyze the result of the case study, which was also compared to the result of the Vinnova-study. The analysis to a large extent confirms SNM:s hypotheses, regarding what factors contribute to a successful innovation niche, but also provide some specifications and elaborations on what these hypotheses mean in this specific case. This result is used to suggest possible complements to the SNM hypotheses that can be useful in contexts similar to the one studied. The result also points out important success factors that are not covered by the hypotheses suggested in SNM. Particularly the case study shows the important role of passionate enthusiasts as driving forces for innovation processes which is not pointed out in SNM hypotheses. The identified success factors, in combination with the complemented hypotheses, are used to formulate recommendations for how an organization can promote innovation processes within sustainable development. In short, the study shows that successful innovation processes require assigned resources, commitment and strategic work, e.g. visions with clearly stated sustainability goals, continuous evaluations on how innovations are contributing to these goals, active measures for gaining support for the innovation on multiple levels in society, and financial space for the development of innovations. The study also confirms the function of protected innovation niches and suggests that passionate enthusiasts have a significant role in innovations processes. / Innovation och ny teknik tillskrivs ofta en betydelsefull roll för att minska klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Stockholms stad har ambitiösa hållbarhetsmål och staden ska bland annat vara koldioxidneutral år 2040. För att uppnå detta har staden identifierat ett behov av ökad förmåga att främja, tillvarata och sprida innovationer som bidrar till hållbar utveckling. Klimatsmarta innovationer behöver gå från spjutspetsprojekt till att bli det nya ”business as usual”.  Syftet med dennastudie är att bidra med kunskap om hur innovationsprocesser inom hållbar stadsutveckling fungerar och hur dessa kan främjas.   Strategic Niche Mangament (SNM) är en modell som har utvecklats för att stödja en omställning till hållbar utveckling genom att just främja innovationsprocesser. SNM presenterar ett antal hypoteser angående vad som bidrar till framgångsrika innovationsnischer, faktorer som skapar gynnsamma förutsättningar för innovationer att utvecklas, implementeras och spridas. Ett innovationsprojekt som fått stor uppmärksamhet för dess framgång och potential att bidra till hållbar utveckling är Stockholms biokolsprojekt. En fallstudie av Biokolsprojektet har därför genomförts för att identifiera hur projektet uppstod och vad som hittills utgjort viktiga framgångsfaktorer. Detta har kompletterats med en intervjustudie med personal från Vinnova med fokus på deras erfarenhet av framgångsfaktorer för innovationsprocesser. SNM:s hypoteser har sedan använts för att analysera resultatet av fallstudien, som även jämförs med resultatet från Vinnovastudien. Resultatet bekräftar i stor utsträckning SNM:s hypoteser men visar också mer konkret vad hypoteserna inneburit i det specifika fallet. Utifrån detta föreslås en möjlig utveckling av hypoteserna som kan vara användbar i sammanhang som liknar det som studerats. Resultatet pekar också på viktiga framgångsfaktorer som inte omfattas av de hypoteser som föreslås i SNM. Framträdande bland dessa framgångsfaktorer är eldsjälars betydelse för innovationsprocesser vilket inte tas upp i SNM:s hypoteser. De identifierade framgångsfaktorerna och utvecklingen av SNM:s hypoteserhar använts för att formulera rekommendationer för hur en organisation kan främja innovationsprocesser inom hållbar utveckling.   Kortfattat visar studien att innovationsprocesser inom hållbar utveckling behöver avsatta resurser, engagemang och strategiskt arbete, t.ex. i form av visioner med tydliga hållbarhetsmål, uppföljning av hur innovationen bidrar till de målen, aktivt arbete för att skapa förankring för innovationen på olika nivåer i samhället, samt ekonomiskt utrymme för innovationer att utvecklas. Studien bekräftar också funktionen av skyddande innovationsnischer och visar på att eldsjälar har en viktig roll i innovationsprocesser.

I Sverige idag satsas det allt mer på att bygga hållbara städer, det vill säga mer hållbar stadsutveckling. Hållbarhet har historiskt delats in i tre olika delar: ekonomi, miljö och sociala aspekter. Det finns inte någon allmänt erkänd definition av begreppet social hållbarhet och därför behöver det utforskas. Det finns också en juridisk rättviseaspekt i att skapa klarhet i begreppet, för att minska risken för att det i senare skeden ska råda tvist om vad avtalen innebär. I och med oklarheten runt begreppet kan det uppstå informationsasymmetri dels mellan kommunerna och byggherrarna dels mellan byggherrarna. I sammanhanget markanvisningar behövs tydlighet för att parterna tillsammans ska kunna sträva mot det gemensamma målet – hållbar stadsutveckling.Det övergripande syftet med denna studie är att tydliggöra för kommun och byggherre hur de genom rättvisa markanvisningstävlingar kan bidra till social hållbarhet i stadsutveckling. Målet är att, genom analys av markanvisningstävlingar, redogöra för hur kommuner uttryckt och använt begreppet social hållbarhet samt hur urval av inkomna bidrag i markanvisningstävlingar inom stadsutvecklingsprojekt har gjorts.Denna studie utfördes med deskriptiv metod med tre olika tillvägagångssätt: dokumentgranskning av handlingar, djupdykande semistrukturerad intervju samt textintervjuer med kommuner. Stadsutvecklingsprojekten som undersöktes var Skeppsbron i Göteborg, Kolkajen del 2 i Stockholm, Nya gatan i Nacka och Vallastaden i Linköping.Resultatet från denna studie tyder på att inga betydande insatser har gjorts för att tydliggöra vad begreppet innebär, även i de undersökta kommunerna som gjort tydliga satsningar på social hållbarhet. Istället arbetar kommunerna idag med unika lösningar för varje projekt. De har ingen enhetlig hantering eller definition av begreppet social hållbarhet i stadsutveckling. En slutsats som kan dras är att tydligt utformade modeller som är flexibla och lämnar utrymme för innovation och kreativitet skulle troligtvis underlätta kommunernas arbete. Modellerna skulle möjliggöra för kommunerna att hålla tydliga, rättvisa och transparenta markanvisningstävlingar där byggherrar tävlar under samma förutsättningar. / The Swedish planning and construction market have been investing more in developing sustainable cities, that is, more sustainable urban development. Sustainability has historically been divided into three different parts: economical, environmental and social aspects. Today, there is no generally accepted definition of the concept of social sustainability and therefore the concept needs to be further explored. There is also a legal justice aspect in creating clarity of the concept, in order to reduce the risks that there will be disputes about what the agreements entail. With the ambiguity around the concept, information asymmetry can arise between municipalities and the property developers, and between the property developers. In the context of municipal land allocations, clarity is needed for the parties to be able to work together towards the common goal – sustainable urban development.The overall purpose of this study is to clarify to municipalities and property developers how they can contribute to social sustainability in urban development, through fair land allocation competitions. The aim of this study is to, through analysis of land allocation competitions, describe how municipalities express and use the concept of social sustainability, as well as describe how they make selections and assesses entries in land allocation competitions in urban development projects.The study was carried out with a descriptive method with three different approaches: documentary review, in-depth semi-structured interview and text interviews with municipalities. The urban development projects examined were Skeppsbron in Gothenburg, Kolkajen part 2 in Stockholm, Nya gatan in Nacka and Vallastaden in Linköping. The result of this study indicates that no significant efforts have been made to clarify the concept social sustainability in urban development projects, even in the investigated municipalities that have made expressed attempts to achieve socially sustainable development projects. Instead, the municipalities work with unique conditions and solutions in each of their projects. They have no uniform management or definition of the concept social sustainability in urban development. One conclusion that can be drawn is also that clearly designed models that are dynamic and leave room for innovation and creativity would probably ease the management and incorporation of sustainability in the municipalities. These proposed models would enable the municipalities to host clear, fair and transparent land allocation competitions where property developers can compete within the same conditions.

Sektorsöverskridande samverkan har blivit ett allt viktigare inslag i organiseringen av offentlig service och i kommunalt hållbarhetsarbete. Denna uppsats studerar interaktionen mellan kommunen och civilsamhällesorganisationer inom fältet socialt hållbarhetsarbete i Malmö stad. Civilsamhällesorganisationer har en unik samhällelig position då de arbetar närmare människor än vad kommunen gör. Metoden baseras på intervjuer med respondenter från kommunalt håll samt från olika civilsamhällesorganisationer. Uppsatsen syftar till att belysa upplevda svårigheter och förbättringsmöjligheter i samverkan och interaktion parterna emellan. Resultaten från intervjuerna visar att de upplevda svårigheterna kretsar kring upplevd distans, attityder, strukturella problem samt upplevd roll av varje part. Bristande tillit, varierande syn på kompetens samt uppfattning om vem som anses vara legitim utförare av socialt hållbarhetsarbete karaktäriserar upplevda hinder för en optimal samverkan. Potentiella förbättringsområden inkluderar en mer kontinuerlig direktdialog med civilsamhällesorganisationer utanför specifika projekt. Det inkluderar också en bättre samordning rörande samverkan med civilsamhällesorganisationer, samt en förändrad syn på civilsamhällesorganisationernas kunskap, kompetens och roll. / Cross-sectoral collaboration has become an increasingly important element in the organization of public services and in municipal sustainability work. This essay studies the interaction between the municipality and civil society organizations in the field of social sustainability work in the city of Malmö. Civil society organizations have a unique social position as they work closer to people than the municipality does. The method is based on interviews with respondents from the municipal level and from various civil society organizations. The essay aims to shed light on perceived difficulties and opportunities for improvement in collaboration and interaction between the parties. The results from the interviews show that the experienced difficulties revolve around perceived distance, attitudes, structural problems and the perceived role of each party. Lack of trust, varying views on competence and perceptions of who is considered a legitimate performer of social sustainability work characterize perceived obstacles for optimal collaboration. Potential areas for improvement include a more continuous direct dialogue with civil society organizations outside specific projects. It also includes better coordination regarding collaboration with civil society organizations, as well as a changed view of the civil society organizations' knowledge, competence and role.