Transpersoner är en grupp som i forskning observerats löpa särskild risk för social utsatthet. Transpersoners levnadsvillkor i relation till den egna könsidentiteten i fråga om sådant som juridisk könstillhörighet och könskorrigerande är något som regleras i lag. Denna uppsats syftar till att undersöka hur transpersoners attribut och den statliga regleringen av transpersoners kroppar och könsidentitet framställs i statens offentliga utredningar under 1960- och 2010-talet. En tematisk analys av en utredning från respektive tidpunkt har genomförts, och materialet har analyserats med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen och gender performance theory samt Natacha Kennedys framställning av begreppet cisgenderism. Vi fann att framställningen av transpersoners attribut såväl som regleringen av transpersoners könsidentitet i lag till vissa delar skiljer sig mellan utredningarna, men att vissa aspekter kvarstår. Framställningen av transpersoners psykiska varande har förändrats från en psykiskt sjuk avvikare som behöver diagnostiseras som sådan och behöver anpassas såväl beteendemässigt som fysiskt till rådande könsnormer, till en delvis mer tillåtande syn på transpersoners könsidentitet där den juridiska könstillhörigheten menas kunna tillåtas vara upp till transpersonen själv att besluta om. Dock kvarstår diagnosförfarandet även under 2010-talet i fråga om könsdysforidiagnosen som villkorar transpersoners rätt till könskorrigerande vård av kroppen, något som visar på att aspekten av medikalisering av transpersoners varande såväl som den statliga kontrollen över könsidentiteten har kvarstått över tid. Med utgångspunkt i våra valda teorier har vi även noterat att beskrivningen av könsnormernas samhälleliga roll har förändrats över tid från något samhällsavgörande till något som till viss del betraktas som föränderligt, och att förändringen i framställningen av dessa normers innebörd även tycks inverka på hur transpersoner framställs.

Hemlöshet är ett mångfacetterat begrepp och socialt problem som funnits i århundraden, trots detta finns ingen samsyn kring fenomenets orsaker eller lösningar. Denna studie har ämnat bredda kunskapen kring konstruktioner av hemlöshet och särskilt inriktat sig på svenska statens syn på, och anspråk om, personer i hemlöshet och hemlöshet som socialt problem. I studien har en dokumentstudie utförts för insamling av empiriskt material och därefter har en kvalitativ textanalys genomförts. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Losekes teori om anspråk har två utredningar som anses vara representativa för respektive tidsperiod analyserats. Dessa är SOU 1929:9 och SOU 2001:95. I analys av utredningarna framkom att hemlöshet har konstruerats på två olika sätt. I den tidigare utredningen anses personer i hemlöshet ha förorsakat sin egen situation och ses som ett problem som samhället lider av. I den senare utredningen ses personer i hemlöshet som offer för primärt strukturella omständigheter och förtjänta av samhällelig uppslutning för problemets lösning. Analysen resulterade även i att belysa hur anspråk formulerade om problemets orsaker var avgörande vid formuleringen för givna anspråk om problemets lösningar. Denna studie kan ses bidra till kunskapsutvecklingen om hemlöshet genom att belysa vikten av att inte glömma historien för att kunna utveckla det framtida sociala arbetet ytterligare.

The following study examines the process behind the legalization of homosexual acts in Sweden between the years of 1933-1944. This is done through Michel Foucault’s thoughts about bio-power and episteme. The study also relies on the definition of heteronormativity found in Tiina Rosenbergs book Queerfeministisk agenda. I have made use of public Swedish government publications in the form of Statens offentliga utredningar (loosely translated to public investigations by the government) and motions, propositions and protocol from the Swedish parliament between the investigated period (1933-1944). The goal of the study was to identify the most influential episteme which in turn was analysed to see, if it in any way, influenced the discourse against homosexuals in a positive or negative way. Results from the study confirms that the contemporary episteme named after Emil Kraeplin which concludes that homosexual behaviour was seen in the light of being something socially constructed and could therefore be spread between individuals in the means of homosexual manipulations. This lead the episteme to influence the discourse against homosexuals to be viewed as a disease and a mental illness. By looking at homosexuality from the outlook of the Kraeplin episteme the Swedish law was formed in a way to protect the Swedish youth from being able to be manipulated into spreading the homosexual acts.

Detta är en studie av hur ’äldre’ som språklig och social kategori samt åldrande som process konstrueras i tre sammanlänkade offentligheter. Avhandlingens övergripande syfte är att studera och kritiskt granska olika sätt varpå ’äldre’ som kategori förstås och representeras i relation till pågående omförhandlingar av innebörden i den senare delen av livet som livsfas. Valet av material har gjorts utifrån utgångspunkten att medierade offentligheters betydelse för bildandet och upprätthållandet av sociala och kollektiva identiteter, liksom deras roll som platser för diskussion om hur samhället ska organiseras, har ökat. Studien utgår från tre kontrasterande empiriska material; artiklar från dagstidningar, texter från ett pensionärsparti, och en offentlig utredning om den framtida svenska äldrepolitiken. Det studerade materialet är publicerat mellan 2002 och 2004 Genom att materialen analyseras som ingående i en dialog med varandra, ett offentligt samtal, synliggörs relationerna mellan olika konstruktioner. Skillnaderna mellan de olika materialen är betydande. Men analysen visar också på hur samma argument och föreställningar finns närvarande i alla tre offentligheter. Hur ’äldre’ som kategori konstrueras i de olika materialen är relaterat till olika föreställningar både om äldre människor och deras samhälleliga status, men också om samhället och nationen som en föreställd gemenskap. Studien visar bland annat att ’äldre’ är en kategori som det talas om, men inte till. Det är också sällan som ’äldre’ är en position det talas utifrån. I samklang med detta konstrueras kategorin som ett objekt för den nationella gemenskapens ansvar och omsorg. / This is a study of how ‘older people’ as a linguistic and social category, and ageing as a process, is constructed in three interrelated publics. The aim of the thesis is to study and critically investigate the different ways in which ‘older people’ as a category is understood and represented in relation to ongoing negotiations about the meaning of later life as a stage of life. The increased significance of mediated publics for the formation and maintenance of social and collective identities, as well as their role as spaces for deliberation on the organization of society, is a starting point for the study and has bearing on the choice of data. The study is based on three contrastive sets of empirical material; newspaper articles, texts from a pensioner’s party, and a government report on the future old age policy of Sweden. The studied texts were published during the period 2002 – 2004. The publics have been studied as in a dialogical relation with each other. This strategy highlights the relations between different constructions of the category. The differences between the publics are significant. At the same time the analysis also shows overlaps of arguments and in the way that the category is understood between the publics. The ways that ‘older people’ are constructed in the material is related to different notions about older people and their societal status. But also to ideas about society and the nation as an imagined community. The study shows, among other things, that ‘older people’ is a category that is spoken about, rather than to. ‘Older people’ rarely functions as a subject in the studied material. In relation to this, the category is constructed as an object for the care and responsibility of the national community.

The political debate concerning parent education and parenting support between 1964 and 2009 has been scrutinized in this study in the light of the development of and changes in the welfare state. The investigation is based upon the analysis of official government inquiries and parliamentary papers dealing with parent education and parenting support. This study analyzes the different choices in the organization of welfare relevant to children and the family for which political actors have argued, and it examines the views on the relations between children, parents, family and the welfare state that were expressed in the argumentation. Parent education and parenting support aim at changing the living conditions of children by means of the parents. The study shows that the interest in this type of investment has been shared by both the political left and center-right, but from different arguments and political visions on how welfare for children and families with children should be organized, as well as from different views of the role of parent education and parenting support in the welfare. / I den här avhandlingen granskas den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd mellan 1964 och 2009 i ljuset av välfärdssamhällets utveckling och förändring. Studien bygger på en analys av betänkanden från statliga utredningar och riksdagstryck i frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd. I studien granskas vilka vägval i organiseringen av välfärden kring barn och familj som politiska aktörer har argumenterat för och vilken syn på relationerna mellan barn, föräldrar, familj och välfärdsstat som kommit till uttryck i argumentationen. Föräldrautbildning och föräldrastöd syftar till att förändra barns villkor genom att påverka föräldrarna. Analysen visar att intresset för denna typ av åtgärd har delats av såväl vänster som borgerliga, men utifrån skilda argument och politiska visioner för hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras, såväl som utifrån olika sätt att se på föräldrautbildningens och föräldrastödets roll i välfärden.