<p>I denna uppsats analyseras de två tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns på dess omslag och om det finns några eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till män(King).Syftet med analysen är att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet är att undersöka de olika stereotyper som finns kring män och kvinnor i dagenssamhälle och jämföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehåller teorier från bland annat R.W Connell och hans föreställningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men också övriga teorier kring genusrepresentationfrån personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys på en retorisk modell med fokus på omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar på en stereotypifiering av män och kvinnor för tidningsomslagen, där kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan männen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jämförelse. Detta överensstämmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring män och kvinnor.</p>

<p>Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark. Ämnesvalet har gjorts baserat på böckernas popularitet och vi vill genom undersökningen bidra till förståelsen för hur etnicitet och nationalitet gestaltas i barnböcker. Genom kvalitativ innehållsanalys har vi undersökt hur karaktärer med annan etnisk bakgrund än svensk eller annan nationell härkomst än svensk beskrivs i texten. Med hjälp av teorier om etnicitet och nationalitet har vi analyserat åtta karaktärers beteende, utseende, uttalanden och tankar samt kommentarer om dem. En slutsats av analysen är att etnicitet och nationalitet har stor betydelse i presentationen av de undersökta karaktärerna. En annan slutsats är att de görs främmande och annorlunda samt att de framställs på ett stereotypt sätt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.</p>

<p>Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma. De människor som använder droger blir i dagspress bärare av stereotypa begrepp och skapas som avvikelser i diskursen. De som har makten att uttrycka sig i dagspressen är främst välutbildade män och de som får minst möjlighet till att uttrycka sig är de människor som är i behov utav metadonbehandling.</p>

<p>Marknaden ser inte likadan ut idag som den gjorde förr. Kunden vill inte längre låta sig styras utan har istället, i allt större utsträckning, själv börjat styra. Detta lägger allt större vikt vid målgruppen. Det är idag viktigt att behärska konsten att förstå sina kunder. En metod för att skapa en bild av sin målgrupp är den s.k. personan.</p><p>Persona är ett designverktyg som blir allt vanligare kring utveckling av produkter och system. Metoden bygger på en gestaltning av målgruppen eller användaren. Till största delen bygger personan på insamlad data utifrån målgruppen som sedan med hjälp av olika parametrar sätts samman till en gemensam person. Personan måste bygga på datainsamlingar kring målgruppen och skall utvecklas individuellt för varje specifik produkt. Personan skall vara typisk och trovärdig men inte stereotypisk! Personan skall inte sträva efter att vara en genomsnittlig användare.</p><p>Syftet med denna rapport är att studera skapandet, utvecklingen, införandet och betydelsen av en persona samt att ifrågasätta betydelsen av kunskap kring sin målgrupp. Finns det några skillnader mellan våra fördomar och utvecklade personas? Genom enkätundersökningar har respondenter tillsammans skapat en beskrivning av målgruppen norrlänningar. En sammanställning av resultatet har sedan jämförts med en persona som utvecklats enligt det tillvägagångssätt som litteraturer beskriver. Det visade sig att skillnaderna är färre än likheterna. Kan det vara en slump?</p> / <p>The market does not look the same today as it did before. The customer no longer wants to be governed, but instead, increasingly, govern itself. It is now important to master the art to understand your customers. A method for creating an image of your target-group is the so-called persona.</p><p>Persona is a design tool that is becoming increasingly common around the development of products and systems. The method is based on an interpretation of the target group or user. A persona should be based on collected data from the customers and developed individually for each specific product. Persona must be typical and credible, but not stereotypical! Persona should not strive to be an average user.</p><p>The purpose of this report is to study the design, development, implementation and the role of a persona, and to question the importance of knowledge about your targetgroup. Are there any differences between our prejudices and developed personas? Through surveys, the respondents together created a description of the target group Norrlanders. A summary of the results are then compared with a persona developed under the approach as literature describes. It turned out that the differences are fewer than the similarities. Could it be a coincidence?</p>

No description available.

<p>A B S T R A C T</p><p>P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues.</p><p>M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman.</p><p>M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue.</p><p>K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.</p>

A B S T R A C T P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues. M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman. M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue. K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.

I denna uppsats analyseras de två tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns på dess omslag och om det finns några eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till män(King).Syftet med analysen är att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet är att undersöka de olika stereotyper som finns kring män och kvinnor i dagenssamhälle och jämföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehåller teorier från bland annat R.W Connell och hans föreställningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men också övriga teorier kring genusrepresentationfrån personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys på en retorisk modell med fokus på omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar på en stereotypifiering av män och kvinnor för tidningsomslagen, där kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan männen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jämförelse. Detta överensstämmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring män och kvinnor.