Att ägna sig åt sport och träning är för många en viktig del av livet, på senare tid har träning även blivit ett allt synligare fenomen i medier, där kvinnan tagit mer plats. Reklam omger oss hela tiden på olika sätt och det påverkar oss i vår vardag, bilden som visas av kvinnan i reklam är många gånger stereotyp, inte minst i sportsammanhang. Vissa medier framställer kvinnor som aktiva och atletiska, medan andra medier lägger mer fokus på kvinnans fysiska attraktionskraft och hur kvinnors kroppar ser ut. I denna studie har vi undersökt hur Nike och Adidas, som båda är marknadsledande aktörer inom sportindustrin, representerar kvinnor i deras reklamfilmer mellan åren 2011–2021. Studien har utförts genom en etnografisk innehållsanalys, där det empiriska materialet har bestått av 37 reklamfilmer. Resultaten tyder på att kvinnors representation har förändrats genom åren i reklamfilmerna, på så vis att en ökad variation av kroppstyper och etniciteter förekommer mer än tidigare, men även den stereotypa bilden av kvinnan återfinns. Mönster och begräsningar skildras i materialet, där även normbrytande attribut synliggörs.

Vi skapas och omskapas i möten där det kulturella har en given plats. Sverige har omskapats från att vara ett relativt etniskt homogent land till en mångkulturell nation. Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur internationalisering kommuniceras och synliggörs i två läseböcker inriktade mot skolår 1. Vi avser att undersöka hur de kommunicerar utifrån Lpo-94:s internationaliseringsuppdrag och om böckerna har en kulturell och etnisk mångfald. Metoden vi använder oss av består av bildanalyser och textanalyser eftersom läseböckerna vi valt kommunicerar i båda genrerna. I analyserna har vi haft i beaktande att läromedel är en produkt av sin tid och utifrån detta har vi valt två nyutgivna läseböcker, Läsdax 1 och Kråkes läsebok. I analyserna kom vi fram till att de två läseböckerna är två skilda produkter av sin samtid. Läsdax 1 påvisar i text- och bildrepresentationen ett mångkulturellt jag-perspektiv medan Kråkes läsebok utgår från det individcentrerade samhället som råder idag med ett individcentrerat perspektiv. Vi upptäckte under vår analysfas dolda strukturer som exempelvis stereotyper och assimilerade karaktärer. De båda läseböckernas fokus ligger inte på internationaliseringsperspektivet men vi anser dock att det finns möjligheter för ett internationaliseringsarbete utifrån dem. Enligt vår läseboksundersökning i skolår 1 använder majoriteten av skolorna läseböcker. Vi har fått en bild av att läseböcker främst används för att utveckla en mer tekniskt orienterad lästräning hos elever. Vi vill förtydliga att vi är väl medvetna om att vår granskning och analys inte säger något om hur läseböckerna används ute i skolorna eller om, och i så fall hur, dessa läromedel kompletteras.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund / En litteraturstudie om hur betydelsefullt bemötande med respekt är för patienter med en annan kulturell bakgrund.

En undersökning gällande hur kampanjer gällande våld i nära relationer kommunicerar visuellt genom retorik. Undersökningen utförs med en semiotisk bildanalys.  Den kreativa lösningen blev varumärket BOYLIFE, vars mål är att arbeta förebyggande mot våld genom att arbeta mot unga killar. Målet är att arbeta mot skadliga stereotyper och visa att unga killar kan leva ett liv fritt från våld.

The aim of the thesis is to examine images and portrayals of librarians in Swedish daily newspapers as well as what tasks librarians are described performing. A lack of studies focusing on the portrayal of librarians in news media has been observed. An understanding of the image of librarians shown to the public could contribute to the possibility of changing the view of librarians and their work, as well as improve the service offered by libraries. The study is based on 58 articles published in three of the most circulated daily newspapers in Sweden during 2022: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study is limited to articles published in 2022. Ernesto Laclau and Chantal Mouffes’ discourse theory is used as theory and method. Three discourses are identified, a discourse about librarians as unappealing, a discourse about librarians as unassuming and a literary discourse. The study concludes portrayals of librarians in the articles were mostly positive or neutral. Literature was often described as being a part of tasks performed by librarians and the profession was found to still be regarded as a profession mainly consisting of women, although historic portrayals solely consisted of male librarians.

För att skapa webbsidor med hög användbarhet och bred acceptans är det viktigt att vara medveten om och förstå användares behov och förväntningar. IT-branschen idag består till största del av män och det är inte ovanligt att en utvecklare gör designval utifrån egna preferenser och erfarenheter. Med det i åtanke är det därför inte helt omöjligt att kvinnliga användares behov inte tillgodoses lika effektivt som manliga användares behov. Det är heller inte ovanligt att könsstereotyper av olika slag visar sig i grafiska gränssnitt. En ökad medvetenhet kring kön och genus i designprocessen skulle kunna leda till att dessa könsstereotyper utmanas, vilket i sin tur kan tänkas bidra till ett mer jämställt samhälle.  Denna studie genomfördes med syftet att få insikt i manliga användares inställning till samt hur de känner igen och uppfattar stereotypiskt könskodad respektive könsneutral design. Studien har genom en fokusgrupp med sex manliga deltagare undersökt hur användare identifierar stereotypiskt könskodad design, vad de definierar som en könsneutral design samt inställningen till de två. Fokusgruppen diskuterade utifrån delgivna frågor samt tre utvalda webbsidor – en feminin, en maskulin och en könsneutral. Studien bygger på en tidigare studie och har genomförts tillsammans med en kurskamrat som skrivit en egen uppsats där fokus i stället är på kvinnliga användare.  Resultatet visade att deltagarna kunde identifiera könskodningar i webbsidor och ansåg att olika designelement, som färger och typsnitt, hjälpte till att förmedlade dessa intryck. För att uppnå en könsneutral design bör den, enligt deltagarna, inkludera både mäns och kvinnors preferenser och behov. Deltagarna såg fördelar med både könskodad och könsneutral design, men upplevde att en könsneutral design var mer inkluderande och modern.

Minnet är av största relevans inom vittnespsykologiska sammanhang och kan vara avgörande för utfallet i rättsliga utredningar. Tidigare forskning visar att individer som har sett en effekt av en händelse kan tendera att minnas att de sett orsaken till händelsen. Detta kan förklaras genom bakåtriktade slutsatsfel, att man drar en slutsats om vad som borde ha orsakat effekten, och omedvetet skapar ett minne av orsaken. Syftet med denna studie är att undersöka individers benägenhet att skapa ett falskt minne av att de sett en brottshändelse om de sett effekten av brottet. Studien undersöker även om denna tendens förändras beroende på gärningsmannens etniska ursprung. Deltagare (N=92) minnestestades efter att de sett en film som antingen visade både orsak (en väskstöld) och effekt (väskan försvunnen), eller bara effekten. I varje betingelse hade gärningsmannen antingen ursprung från Skandinavien eller Mellanöstern. En envägs oberoende ANOVA och χ² test visade inte någon tendens till bakåtriktade slutsatsfel oavsett gärningsmannens etniska ursprung. Detta kan förklaras genom begränsningar med studien eller att bakåtriktade slutsatsfel inte är ett förekommande fenomen. Vidare forskning skulle gynnas av ett längre uppehåll mellan filmvisning och minnestest eftersom bakåtriktade slutsatsfel kan uppstå över tid.

Studien som presenteras i denna rapport berör hur det icke mänskliga inom science fiction uppfattas av dataspelutvecklingsstudenter. Romantisering av teknologi har alltid varit väl grundat i västvärlden och har påverkat hur science fiction-genren utvecklats, speciellt under genrens guldålder. Science fiction-genren är en genre med ofantligt mycket potential för att undersöka olika koncept, både sociala och vetenskapliga, men har väldigt starka stereotyper runt vissa karaktärstyper inom populärkultur. Den problemformulering som är basen för denna studie är om teknologisk icke-mänskliga karaktärer ses som mera positiva än organiska icke-mänskliga karaktärer. Flera olika karaktärer designades för studien som representationer av olika karaktärstyper inom science fiction-genren. Studiens resultat visar på motsatsen från problemformuleringen då det var de organiska karaktärerna som sågs som mera positiva än de teknologiska karaktärerna.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Voguerepresenteras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder. Avsikten med denna del var att befria de kvinnliga reklammodellerna från objektifiering, det vill säga ett alternativtbildperspektiv till de befintliga, av hur kvinnor i modemagasinet Vogue gestaltas. Den tredje delen bestod av en receptionsanalys som undergrenats i en gruppintervju där jag undersökte de underliggandefaktorerna till respondenternas tolkning av bilderna. Gruppintervjun behandlar hur kvinnor från olika kulturer ser på konstruktionen av kvinnlighet i reklam, samt vilken betydelse den kulturella skillnaden mellan respondenterna har vid bildförståelse, det vill säga hur de tolkar en och samma bild.I min semiotiska analys kom jag fram till att det inte går att befria den kvinnliga reklammodellen i Vogue ifrån objektifiering eftersom man inte kunde undgå från att framhäva reklammodellernas kroppsdelar, som var de avgörande faktorerna i Vogues reklambilder. I gruppintervjun framgick det attrespondenterna inte var påverkade av sin kulturella bakgrund vid sin tolkning av den kvinnligareklamkvinnan. Det visade sig även att det inte fanns någon kulturell skillnad mellan respondenterna eftersom de är uppväxta i Sverige och därför påverkas de av medierna och vännerna snarare än sin egen kultur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på. Dels representeras männen som feminiserade och dels som maskuliniserade beroende på vilken kontext de skildras i. Gränsöverskridande har dock upprättat nya gränser för vad som kan förstås som heterosexuell normativitet som tillåter ett manlighetsideal med kombinerade tecken för konventionellt feminint och maskulint utan att vara marginaliserad ellerunderordnad. I gestaltningen har jag stereotypt dragit konventioner om manligt och kvinnligt till sin extrema spets där kontrasterna, som kan uppstå mellan olikamaskuliniteter men också i samma typ av maskulinitet, synliggörs.