I rekryteringsprocessen bedömer både arbetssökande och arbetsgivare sin motpart för att förutse framtida arbetsbeteende alternativt arbetsförhållande. Det var inte förrän under 1990-talet forskning om rekrytering utifrån individens perspektiv började uppmärksammas. De fåtal funna svenska studier som påträffats behandla rekrytering av individer med annan etnisk bakgrund är fältstudier som visar på att etnisk diskriminering förekommer i den svenska rekryteringsprocessen. Existensen av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden belyser att den mest lämpade kandidaten inte alltid når anställning. Med hänsyn till detta och att populationen i Sverige blivit mer mångkulturell, är uppsatsens syfte att ge en förståelse för vad som påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Insamlade teorier och genomförda intervjuer har tolkats genom ett hermeneutiskt angreppssätt vilket har kombinerats med den abduktiva ansatsen. Den kvalitativa ansatsen baserad på personliga intervjuer med individer, från södra Sverige, tillhörande etniska minoritetsgrupper bidrog till att besvara uppsatsens forskningsfråga: Vad påverkar en individ med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen? Uppsatsens analys mynnade ut i en slutsats som belyser en mängd samverkande variabler vilka påverkar individer med annan etnisk bakgrunds upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa variabler är organisationens attribut, passform mellan individ och organisation samt arbetets egenskaper, human- och kulturellt kapital från svensk utbildning, språkkunskaper i tillräcklig eller önskad utsträckning för att accepteras på den svenska arbetsmarknaden och utformning av socialt nätverk.

Abstrakt Syftet med vår undersökning var att studera ICAs reklamfilmer ur ett genusperspektiv. Vi har specificerat oss på om det manliga eller kvinnliga könet framkommer mer eller mindre i filmerna, om det har skett någon förändring kring genusperspektivet från år 2006 till 2016, samt om varorna som finns med i filmerna är mer eller mindre riktade till något av könen.   Frågeställning: <ul type="disc">Hur framställs kvinnor respektive män i Icas reklamfilmer? Har det skett någon förändring från år 2006 till 2016? Är varorna som visas i reklamfilmerna avsedda för kvinnor, män eller båda?   Vi har utgått från teorier som vi anser är relevanta för vår undersökning. Vi har delat in teorierna i tre olika områden: Genus Medier och identitet Reklam och media. För att genomföra undersökningen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys på 15 olika reklamfilmer. Vi har avgränsat oss till reklamfilmer som har visats på TV under tre olika högtider i Sverige: jul, midsommar och påsk. Vi har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på fem filmer som vi anser lockar fram olika stereotyper.   Resultatet vi fann i vår undersökning var att männen dominerar i ICAs reklamfilmer, och med det menar vi att det bland annat är fler manliga karaktärer som är med och har en slags ledarroll. Vårt resultat skiljer sig något mot vad teorierna kring ämnet påstår, nämligen att kvinnor ofta dominerar reklambranschen. / Abstract The purpose of our survey was to study the gender perspective in ICA's commercials. We have specified whether the male or female gender appears more or less in the movies, if there has been any change in gender perspective from 2006 to 2016 and if the items featured in the movies are more or less directed to any of the sexes. We have limited ourselves to commercials that have been shown on television during three different festivals in Sweden: Christmas, Midsummer and Easter.   Question: <ul type="disc">How are women and men produced in Ica's commercials? Has there been any change from 2006 to 2016? Are the items shown in the commercials intended for women, men or both?   We have assumed theories that we consider relevant to our survey. We have divided the theories into three different areas: Gender Media and identity Advertising and the media. In order to conduct the survey, we have made a quantitative content analysis of 15 different commercials. We have limited ourselves to commercials that have been shown on television during three different festivals in Sweden: Christmas, Midsummer and Easter. We have then made a qualitative content analysis on five films that we consider attracting different stereotypes.   The result we found in our survey was that the men dominate ICA's commercials, and we mean that among other things there are more male characters that are in and have a sort of leadership role. Our results differ slightly from the theory of the subject, namely that women often dominate the advertising industry.

Denna studie är baserad på 40 artiklar från nyhetskällorna Aftonbladets och Dagens Nyheter, där vi undersöker vilka språkliga mönster som framträder. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken diskurs som blir mest framträdande om invandrare i svenska massmedier och vilka egenskaper tillskrivs invandrare i svenska massmedier. I studien har artiklarnas innehåll analyserats för att få en djupare förståelse för i vilka sammanhang som invandrare framställs i svenska nyhetstexter. Teorier om socialkonstruktionismen, gestaltningsteori, stereotyper och rasism fick verka som analytiskt perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att invandrare mer ofta porträtteras negativt än positivt i svenska massmedier. Det sker också en kontinuerlig tillskrivning av egenskaper i form av stereotypa föreställningar. Dessa skildrar en bild av invandrare som utstötta, avvikande och kriminella. I   urvalsartiklarna kan vi se att det sker en tydlig differentiering mellan invandrare och svenskar, där de ställs i kontrast till en s.k. “svenskhet”. Resultatet visar också på en genomgående underliggande form av rasism som genomsyrar diskursen.

Denna uppsats undersöker vilka budskap som framkommer och ges av två femvertising kampanjer. Materialet består av kampanjerna ”I Will What I Want” av företaget Reebok och ”#BeMoreHuman” av företaget Under Armour. Uppsatsens syfte är värdera vilken kvinnosyn dessa femvertisingkampanjer förmedlar. Jag vill medvetandegöra grafiska designers om risken att även kampanjer med femvertising kan reproducera en stereotyp bild av kvinnor. Uppsatsens metod är en kvalitativ visuell analys som analyserar bildannonserna och genom kritisk diskursanalys framkommer det om budskapen i kampanjerna är kvinnostärkande eller om de förmedlar stereotyper. Analysen visar att kampanjerna i text sänder ut ett kvinnostärkande budskap som dock lätt kan misstolkas och att bildernas i viss mån traditionella representation av kvinnor gör kampanjerna tvetydiga.

Denna studie ämnar undersöka adoptivpersoners upplevelser, dels av att möta stereotypa föreställningar baserat på sitt utseende och sin adoptionsbakgrund och dels sina upplevelser gällande medborgarskap och tillhörighetSyftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av adoptivpersoner och att delge deras upplevelser, för att låta adoptivpersoner vara med i konstruktionen av adoptivpersoner som social grupp. Studiens huvudsakliga frågeställningar ämnar låta adoptivpersonernas upplevelser och den mening som tillskrivs upplevelserna vara huvudfokus. Metodologiska utgångspunkter är att denna typ av syfte och frågeställningar kan besvaras genom kvalitativa intervjuer och en genuin nyfikenhet för individers upplevelser. Resultat och analys presenteras på så sätt att individernas berättelser står i fokus, utifrån dessa berättelser och upplevelser analyseras insamlad empiri utifrån social medborgarskapsteori och postkolonial teoribildning. Resultatet av studien är att adoptivpersoner har olika typer av upplevelser av att möta stereotypa föreställningar, där samtliga informanter upplevt stereotypa föreställningar baserat på deras utseende. Vidare visar resultatet att adoptivpersoner innehar en dualism i sin upplevelse av medborgarskap och sin tillhörighet till Sverige respektive adoptionsland. Slutsatsen för studien är att resultatet av studien stämmer delvis överens med den tidigare forskning som finns, dock är studien för liten för att kunna generaliseras och bekräfta den tidigare forskningen. Sett till enbart studiens slutsatser så synliggörs en mångdimensionell bild av adoptivpersonens upplevelser, som jag hoppas leder till att fler forskarstudenter får upp ögonen för de komplexa beskrivningar som adoptivpersoner innehar gällande tillhörighet och medborgarskap. / In this study, the aim is to examine adoptees, and their experiences of meeting stereotypical beliefs based on their appearance and their adoption background, as well as their experiences regarding citizenship and belonging. The purpose of the study is to contribute with a more nuanced picture of adoptees and to share their experiences, in order to allow adoptees to participate in the construction of the image of an ‘adoptive individual´. The main issues of the study, that is aimed to be the main focus, is the adoptive individuals experiences and the meaning attributed to the experiences. Methodological starting points are that this type of purpose and questions can be answered through qualitative interviews and a genuine curiosity for the individuals experiences. The results and analysis are presented in such a way that the individual’s stories are in focus, and based on these stories and experiences, empirical data is collected and analyzed based on social citizenship theory and post-colonial theory. The result of the study is that adoptive individual’s have different types of experiences of meeting stereotypical beliefs, where all the informants experienced stereotypical beliefs based on their appearance to some extent. Furthermore, the result shows that adoptive individual’s possess a dualism in their experience of citizenship and their affiliation with Sweden and the adopting country. The conclusion for the study is that the result is partly in agreement with the previous research that is available, but the study is too small to be able to generalise and confirm the previous research. Seen solely from the study's conclusions, a multidimensional image of the adoptive individuals experiences is made visible, which I hope will lead to more research students getting their eyes on the complex descriptions that adoptive individuals hold regarding affiliation and citizenship.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en analys av två filmer och två dokumentärer för att se hur dessa kan konstruera prostitution som ett socialt problem. Syftet har även varit att analysera och koppla attityder och tolkningar i filmerna till undersökningens teorikapitel om stigmatisering och feminism. Metoden till undersökningen har varit en datainsamling till tidigare kunskapsläge och teori, samt filmanalys av två filmer och två dokumentärer vars handlingar riktar sig till prostitution och prostituerade. Undersökningens resultat visar på att filmer har en påverkan på tittaren. Filmer producerar och upprätthåller normer och värderingar som tittaren sedan tar med sig ut i sin vardag och i samhället. Detta media tenderar att visa stereotyper kring kvinnor samt kring prostituerade som innebär att kvinnan kan ses som ”den andra”. Genom att kategorisera individer kan det även förekomma stigmatisering vilket innebär att individer, i detta fall prostituerade, anses vara avvikande utifrån att de inte följer normerna. Resultatet visar även på att det finns normer kring kvinnans kön som även detta kan komma till att vara betydande för om kvinnan kommer att betraktas som kvinnlig eller inte. / The purpose of this study is to do an analysis of two movies and two documentaries to see how these can construct prostitution as a social problem. The purpose have also been to analyze and connect attitudes in the movies to the studies theories on stigmatization and feminism. The method to this study was a data collection for the knowledge position and the theory, as well as a film analysis of two movies and two documentaries whose story was aimed towards prostitution and prostitutes.The results of this study shows that movies has an impact and affect on the viewer. Movies produce and maintain norms and values that the viewer takes with them into society. Movies tend to show stereotypes on women and prostitution, which means that the women can be seen as “the other”. By categorizing individuals it can occur stigmatization, which means that individuals, in this case prostitutes, are seen as abnormal since they do not live by the norms. The result also indicate that there is norms connected to the female gender which also can have an impact if the woman will be perceived as female or not.

Den här studien ämnar undersöka om sminkvarumärket CAIA Cosmetics fortsätter att stereotypisera, objektifiera och sexualisera kivnnor i sin reklam efter att de fällts för objektifierande och sexualiserande reklam tre gånger under 2019. I de analyserande reklambilderna undersöker jag om Bianca Ingrosso som frontperson för CAIA bidrar med och upprätthåller en könsstereotypisk bild av kvinnor och om det förekommer ett objektifierande och sexualiserande i de nya sommarkampanjerna från juni och juli 2021.  Resultatet visar att nästan alla bilderna hade tydliga stereotypiska inslag och hade sensuella intryck. Dock var bara två bilder av den förföriska karaktären. Det har därför inte gått att tyda några sexualiserande inslag i dessa bilder, men ett objektifierande finns i flera utav bilderna.

Syftet med denna undersökning var att med en explorativ ansats identifiera och kartlägga stereotypa föreställningar mot de tre rådande politiska blocken inom svensk politik – det Röda, det Blå och det Gula blocket. Stereotypa föreställningar operationaliserades utifrån två utvärderande dimensioner, värme och kompetens, dragna från The Stereotype Content Model. Resultatet indikerar att deltagarna i undersökningen uppfattar det röda blocket som varmast, det blå blocket som mest kompetent samt det gula blocket som lägst på såväl värme som kompetens. Föreliggande undersökning syftade vidare till att undersöka potentiella samband mellan politiska stereotyper och utvalda faktorer som kön, ålder, inkomst, röstbeteende och ideologisk sympati. Resultaten antyder att kvinnor, i högre utsträckning än män, uppfattar det röda blocket som varmare.

The purpose of this study is to investigate how homosexuality is being represented in the popular TV-series ​Friends.​ This study consists of scenes from three different episodes in which homosexuality is the main theme. A qualitative text analysis will be the foundation of the essay where the semiotic tools denotation, connotation and anchoring are significant. The analysis applies several theories such as myths, stereotypes, masculine theory and performativity. Using these tools the scenes were examined and interpreted by the authors. The results suggests that homosexuality is abnormal and is not something that the characters strive for. Homosexuality is used to make fun of rather than for diversity purposes.

This essay examines the use of adjectives in author descriptions in teaching materials for the course Swedish. By qualitatively categorizing and counting adjectives according to different categories of adjectives, the study shows how adjectives affect and maintain gender structures and stereotypes of male and female characteristics. The result shows that the quantitative occurrence of adjectives is not a contributing cause for the maintenance of gender structures. Although the male author in the teaching materials are heavily overrepresented, they are not described with more adjectives than female authors. Instead, the results show that female writers are described with more adjectives than the male ones. The results of the study also show that gender structures and stereotypes are maintained through the qualitative use of adjectives, where female writers more often are described with adjectives that are closer to the private sphere. While the male writers are more often described with adjectives linked to the public.