Denna studie ämnar att undersöka hur kvinnor, män och romantiska förhållande är porträtterade i Netflix-serien Emily in Paris. Materialet i studien består av avsnitt från den första säsongen. Syftet med studien är att undersöka om karaktärerna bidrar till nuvarande könsnormer och romantiska normer eller om serien är normbrytande. Vår studie bidrar till ytterligare forskning om ämnet genom att undersöka nytt material samt belyser forskning om kön och romantiska relationer. Den metod som genomfördes i studien var en kvalitativ textanalys och forskningen har sin teoretiska grund i semiotik. När vi analyserade karaktärerna i Emily in Paris använde vi de semiotiska begreppen denotation och konnotation som verktyg. Resultatet visade att serien gör ett försök i att lyfta moderna representationer, men det kvarstår fortfarande tydliga stereotypiska porträtteringar av genus och relationer som upprätthåller myter och normer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i fem vanligt förekommande bilderböcker som används vid högläsning för barn mellan tre och sex år. Tidigare forskning har påvisat att stereotypa könsroller är överrepresenterade inom barnlitteraturen och att manliga huvudkaraktärer dominerar över kvinnliga karaktärer. Studien utgörs av en kvalitativ text- och bildanalys av fem utvalda bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker hur könsroller representeras, och om det finns några stereotypa könsmarkörer.  Studien visar att de kvinnliga huvudkaraktärerna dominerar över de manliga i de fem undersökta titlarna. Studiens resultat visar även att det förekommer karaktärer som bryter mot de stereotypa könsrollerna, liksom karaktärer som upprätthåller stereotypa könsroller. Sammanfattningsvis finns det en variation av karaktärer som både bryter mot samt upprätthåller könsnormer i det undersökta materialet. Slutligen rekommenderar studien att pedagoger bör utveckla ett normkritiskt förhållningssätt till den litteratur de väljer att läsa högt för barnen.

The audience interpret popular cultural messages individually depending on their cultural background. Popular culture can reveal hidden ideological messages important for understanding how popular culture can maintain ideals and stereotypical norms. This semiotic analysis aims to analyze popular cultural characters and the construction of gender, class and identity in a contemporary Swedish tv show. The study also aims to make visible if stereotypes are challenged or reproduced. Theoretical perspectives concerning culture, ideology, hegemony, gender norms, representation, stereotypes and identity are used. Studies about typecasting, femininity and autism in popular culture are presented. The results demonstrate how a broader variation in popular cultural representation and a critical approach towards stereotypes are important for the audience's sense making of the world.

This essay examines literary witches in three Swedish novels from the 1840s, with the purpose to show how these witches deviate from the gender norms existing in the Swedish society during this time. The novels analysed are I Dalarna by Fredrika Bremer, Hundrade minnen från Österbotten by Sara Wacklin and Tre fruar från Småland by Carl Jonas Love Almqvist. These contemporary novels depict the everyday life of characters where witches and magicians participate in different ways. The survey focuses on the inner and outer qualities of the witch-characters and discusses these in relation to the Swedish social norms regarding looks and way of living. To help with this, the study is inspired by a theoretical point created by Johanna McElwee’s research of American witch-literature and Sara Backman Prytz’s research of gender stereotypes. With these two, a witch-stereotype is created, where witches in the literature are stereotyped as ugly, old, uneducated, and evil. This theory is discussed together with the material which this survey analyses, and the results show that the witches in this literature does not fully confirm the stereotype McElwee has found, yet they differ from the contemporary gender norms.

Den här uppsatsen har syftet att undersöka diskurser och designstereotyper inom hållbarhetsdesign på ekologiska livsmedelsförpackningar. Undersökningen görs via en visuell och diskursanalys som granskar ett begränsat urval av produkter. Det görs även en komparativ visuell analys för att kunna sätta de ekologiska produkterna i relation till det normativa utbudet. Analyserna visar på tydliga mönster i framställningen av de ekologiska livsmedelsprodukternas identitet. Hållbarheten i de ekologiska produkterna representeras med främst gröna och vita färgval samt med en mer sammanhållen produktidentitet. Dessa representationer medför de identifierade diskurser, som framförallt är kopplade till hälsa, miljö och hållbarhet.

Studien ämnade analysera uttrycken för en malmöitisk identitet på Instagram-kontot Memesofmalmö samt vilka idéer som dessa grundar sig på vad det gäller Malmö som stad och människorna som bor där. Detta genomfördes genom att applicera ett teoretiskt ramverk som främst utformades utifrån Stuart Halls representations teori och definition av stereotyper och praktiken av stereotypisering. Det teoretiska ramverket har också utgjorts av begreppen ideologi, hegemoni och diskurs i relation till representation. Teorierna tillämpades med hjälp av en ideologikritisk textanalys bestående av ett urval på 50 inlägg. Resultatet av studien visade att det underliggande betydelserna i representationen gav uttryck för en kritisk hållning gentemot en etablerad negativ stereotyp. Detta tog sig uttryck i representationen genom att materialet reproducerade den etablerade stereotypen och satte den i nya kontexter. Genom detta omförhandlade betydelserna för stereotypen. Allt detta pekar på att humoristiska internet-memes inte bara ska ses som enkla skämt, utan de är en form av social och ideologisk produktion. / The study aimed to understand how established stereotypes of the collective identity of Malmö influences the Instagram account MemesofMalmö, along with how the representation of Malmö is based on the inhabitants and the city itself. The theoretical framework used was based on Stuart Hall’s representation theory and understanding of stereotyping. Furthermore, part of the theoretical framework has been the investigation of ideology, hegemony, and discourse concerning representation. The theories were implemented using text analysis, applying a critical ideological perspective, based on a selection of 50 posts. The result indicated that the underlying message in the representation expressed a critical attitude towards an established negative stereotype. It was conveyed by the material taking the present stereotyping and reproducing it in new contexts, which renegotiated the values for the stereotype. In conclusion, the evidence points to the fact that humoristic internet memes should not purely be viewed as simple jokes, but as a form of social and ideological output.

Denna studie undersöker på hur karaktärer uppfattas av kvinnliga och manliga spelare beroende på vilket kön karaktären har i ett digitalt textbaserat rollspel. I arbetets bakgrund tas termer som genus, stereotyper och rollspel upp och diskuteras. Bakgrunden visar även hur dessa appliceras i spelvärlden samt presenterar vilken genusforskning som har utförts inom området med anknytning till digitala spel.  Studien infattar en kvalitativ undersökning som inkluderar intervjuer och en spelbar artefakt. Frågeställningen undersöks genom att tolv deltagare, sex stycken kvinnor och män, får spela en av två versioner av en och samma artefakt där den enda skillnaden är den spelbara karaktärens kön.  Resultatet visar att få stereotyper förkommer när kvinnliga och manliga spelare ska uppfatta och skapa karaktärer vars kön enbart existerar i text. Majoriteten av karaktärerna får en varierad karaktärsbeskrivning med olika kroppsbyggnader och personligheter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts historia som förmedlas genom historieläroböcker för årskurs 4-6 utifrån kön och genus. Detta görs utifrån ett normkritiskt perspektiv samt Hirdmans genusteori. Det övergripande syftet konkretiseras i två forskningsfrågor: “Vilket utrymme får kvinnor och män i historieläroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv och firstness?” och “Vilka betydelsefulla roller och grupper förekommer i historieläroböckerna, vilka platser förekommer de på, samt hur är dessa roller och grupper framställda utifrån könsstereotypa och normbrytande egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema?”. I studien analyserades två historieläroböcker för årskurs 4-6. Inledningsvis analyserades i vilken utsträckning kvinnor och män förekommer i läroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv samt firstness. Därefter analyserades hur betydelsefulla roller, grupper och personer framställs utifrån egenskaper i Nikolajevas motsatsschema samt vilka platser de olika personerna, rollerna och grupperna förekommer på. Resultatet visar att det är mannen som ges mest utrymme i de analyserade läroböckerna samt att en manlig firstness är vanligast. Vidare visar resultatet att könsstereotypa egenskaper är vanligast förekommande. Resultatet i relation till platser visar på en fördelning där kvinnor placeras mestadels i hemmet och män i offentligheten. Sammanfattningsvis visar resultatet på att mannen är norm utifrån att mannen nämns mest i de analyserade läroböckerna samt att män och kvinnor i stor grad tilldelas stereotypa egenskaper vilket därmed skulle leda till en reproduktion av könsstereotypa normer.

Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer. För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats. Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig. Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.

Bakgrund  Sedan första utbrottet av Humant immunbristvirus år 1981 har det skett en utveckling inom såväl kunskap kring diagnosen som behandlingsalternativ. Synen på diagnosen har utvecklats i samhället, dock existerar fortfarande inbitna fördomar som medför stigmatisering, diskriminering och isolering. Detta gör att personer med HIV-diagnos är en sårbar och utsatt patientgrupp, där sjuksköterskans kompetens och förmåga till att ge god omvårdnad är av betydelse.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda sårbarheten hos patienter med HIVdiagnos och på vilket sätt sjuksköterskan bör tillhandahålla omvårdnad för denna patientgrupp.  Metod En litteraturöversikt gjordes baserad på 16 stycken originalartiklar hämtade från elektroniska databaser. Artiklarna berörde personer med HIV-diagnos och deras perspektiv, såväl som sjuksköterskors. De lästa artiklarnas innehåll analyserades där gemensamma teman identifierades, samt tolkades för att skapa en övergripande bild och ett resultat.  Resultat Flertalet artiklar visade på att kunskap kring HIV inte enbart minskade rädsla, oro och sårbarhet för personer med HIV-diagnos, utan även påverkade sjuksköterskan i sin yrkesroll. Det framgick att sjuksköterskans förmåga att visa engagemang, kunna ge rådgivning, stöd och information ansågs vara värdefullt av denna patientgrupp. Vidare lyftes att den rådande stigmatiseringen och diskrimineringen var relaterad till brist på kunskap och hade en direkt påverkan på den upplevda sårbarhetens omfattning.  Slutsats  Ett holistiskt- samt personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskan bidrog till att öka livskvaliteten och minska sårbarheten hos personer med HIV. Kunskap kring HIV, samt sjuksköterskans tidigare erfarenhet och tillräckligt med resurser var faktorer som ökade känslan av hanterbarhet och meningsfullhet hos denna patientgrupp.