Stereotyper är något som är vanligt förekommande i spel och om de används på ett bra sätt kan de bidra mycket till spelupplevelsen och därför är det ett intressant ämne att utforska. Då det är stereotyper och yrkesstereotyper som undersökes i det här examensarbetet kan det vara intressant för de som jobbar med konceptgrafik och karaktärsdesign.För att kunna besvara frågeställning har det skapats totalt två olika versioner av tre karaktärer där den grafiska stilen efterliknar den som de använder i StarStable Online (2011). Resultatet av enkäten visar att de som har spelat StarStable Online (2011) föredrog den versionen som liknade karaktärerna med tydligare indikationer på deras yrken medan de som inte har spelat föredrog den versionen där de såg ut som helt nya karaktärer med tydliga yrkesstereotyper. Men det var jämnt mellan respondenterna i vilken av versionerna de tyckte fungerade bättre. I senare studier skulle resultatet i den här studien användas för att designa bättre och mer inkluderande karaktärer i spelindustrin.

Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.

Syftet med studien var att undersöka hur studenter från invandrarfamiljer som är födda och uppväxta i Sverige uppfattar och beskriver sin etniska identitet, samt hur medias beskrivning av gruppen invandrare påverkar deras identitet. Har dessa personer ett behov av att välja mellan olika identiteter i Sverige? En kvalitativ metodologisk ansats valdes för att på ett djupare plan förstå individens åsikter och uppfattningar kring etnicitet och identitet. Studiens urvalsstorlek bestod av 7 intervjupersoner, varav 5 kvinnor och 2 män mellan åldrarna 20-29 år. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in relevant empiriskt material. Studiens resultat visade att samtliga studenter som deltagit i undersökningen upplevde en form av hybrid identitet med flera olika etniska identiteter. Vidare upplevde studenterna i studien en bristande känsla av tillhörighet till samhället både i Sverige och andra länder. Studenterna upplevde även att kontexter var viktiga i hur frågor och definitioner om gruppen uppfattades. Gruppen upplevde att svensk media spelade en stor roll i både deras identitetsuppfattning och tillhörighet i landet, där negativ medierapportering upplevdes bidra med negativa stereotyper om gruppen.

Manligt sminkanvändande är något som vuxit och blivit en stor del av samhället. Trots detta förknippas det fortfarande med femininitet och homosexualitet. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur sminkanvändning hos män påverkar hur de uppfattas av dess omgivning. Detta genomfördes genom att manipulera en bild på en man där han antingen applicerades med smink eller inte. Detta bildade två enkäter. Totalt deltog 120 studenter från två universitet i Mellansverige. Enkäten bestod av att skatta mannen på 13 attribut, ett Big Five test samt ange kvalitativa data. Angående attributen bedömdes den sminkade mannen som mindre manlig, mer positiv, kreativ, pålitlig, ansvarsfull och strukturerad jämfört med den osminkade mannen. Den sminkade mannen bedömdes annorlunda gällande personlighetsegenskaperna extraversion, öppenhet och neuroticism. Denna skillnad berodde på mannens utseende, men effekten kan ha åstadkommits av den samvarierande variablen upplevd sexuell läggning. Därmed verkar manligt sminkanvändande vara förknippat med homosexualitet och bisexualitet.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur kvinnor och flickor respektive män och pojkar framställs i läseböcker inom svenskämnet för lågstadiet. De böcker som ligger till grund för detta arbete är tre böcker vardera i två läromedelsserier: ABC-klubben, utgiven av Natur & Kultur samt Robin, utgiven av Sanoma Utbildning. Studiens frågeställningar är: Hur representeras kvinnor och flickor respektive män och pojkar i böckernas bilder? Hur beskrivs kvinnliga respektive manliga karaktärer i böckernas texter? Hur förhåller sig beskrivningen av könen till etablerade könsstereotyper och normer i samhället? Studiens metod är en kvalitativ, tematisk analys som avgränsas med analysfrågor som fokuserar på bildligt innehåll, textinnehåll samt ett samspel däremellan. För en så likvärdig tolkning som möjligt, har en matris för tolkningsutrymme med stereotypiska benämningar enligt Maria Nikolajeva utarbetats. Detta för lättare kategorisering av vad som är kvinnligt respektive manligt enligt rådande normer. Studiens teoretiska ramverk är Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt som synliggörs i analysen. Studien genomsyras även av ett critical literacy-perspektiv, då könsstereotypiska och normativa drag kritiskt granskas genom hela arbetet. Studiens resultat indikerar att båda läromedelsserierna i stort sett är könsneutrala när det gäller karaktärernas aktiviteter, handlingar, egenskaper och färger på exempelvis kläder som bärs. Däremot är karaktärernas utseende (hår, klädesplagg samt accessoarer) i enlighet med rådande normer och visar könsstereotypiska drag. Manlig överordning identifieras i båda läromedelsserierna. Både ABC-klubben och Robin innehåller likheter gällande huvudkaraktärer, då en flicka från vardera serien framställs med normbrytande egenskaper. Böckerna visar även på skillnader, däribland den största som är att Robin-serien har en helt könsneutral huvudkaraktär, medan ABC-klubben endast innehåller könsbestämda karaktärer.

Denna studie handlar om likheter som finns mellan metoder som används inom karaktärsdesign för att förmedla personlighet och fysionomikens metoder. Syftet är att undersöka hur karaktärsdesign kan användas för att förmedla fördomar samt vilka åsikter det finns gällande hur en karaktärsdesignare bör förhålla sig till etiska aspekter inom designarbetet. För att undersöka detta genomfördes en studie kring hur deltagare använde och resonerade kring ett karaktärsdesignverktyg framtagen efter fysionomikens metoder och hur karaktärer uppfattas. Kvalitativ data samlades in genom intervjuer och observationer. Detta kompletterades med en småskalig kvantitativ enkät där fysionomikens förmåga att förmedla karaktär undersöktes. Studiens resultat visar på att det finns likheter mellan metoder som används för att förmedla karaktär med fysionomikens fördomar. Det fanns däremot delade meningar gällande fysionomikens användning inom karaktärsdesign och vad för samhälleligt ansvar en karaktärsdesignare har i sitt arbete. Resultaten från enkäten visade att karaktärer framtagna efter fysionomiska metoder förmedlade moral men inte personlighet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Sammanfattning Ett centralt begrepp för maktrelationer och den över- respektive underordning som förekommer i samhället mellan män och kvinnor är könsmaktsordning. Denna makt illustreras av bland annat könsuppdelningen på arbetsmarknaden eller av att män tjänar mer än kvinnor, trots samma utbildningsnivå. Könsmaktsordningen kan förstärkas genom stereotypa uppfattningar hos individer. Skollagen beskriver att skolan är en plats där sådana stereotyper kan både grundas och bekämpas men att lärande och socialisation i skolan ska bidra till social integration genom att verka för inkluderande av både kvinnor och män på jämlika villkor. I relation till skolans uppdrag, vilket är att bidra till en utjämning av maktklyftor mellan könen, lyfter skolans styrdokument vikten av elevers uppfattningar om båda könen. I skolans läroplan framkommer att det sätt elever blir bemötta på och vilka förväntningar som ställs på dem kan bidra till att forma elevernas uppfattning om vad som är kvinnligt respektive manligt. I samband med detta kan sägas att könsmaktsordningen kan komma till yttring och reproduceras även i skolan om lärare har förutfattade meningar om flickors och pojkars förmågor. Denna studie redogör för lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att tydliggöra om individer inom ett urval av grundlärare uppfattar att det finns skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik. Samtidigt undersöks i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar förekommer i grundskolan. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Den första handlar om vilka uppfattningar som finns hos lärare kring skillnader mellan flickors och pojkars attityder, självförtroende och ångest i ämnet matematik medan den andra frågan syftar till att undersöka i vilken utsträckning lärare upplever att stereotypa uppfattningar/värderingar förekommer i grundskolan. Studien bidrar till en reflektion hos lärare kring huruvida problem med könsstereotypa föreställningar förekommer i relation till skolans uppdrag. Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en enkätundersökning använts i studien, med andra ord en kvantitativ metod som har kompletteras med en öppen fråga. Undersökningens problemställning har varit underlag för enkätens utformning och frågeformulering. Studien har fokuserat på en kommun i Västra Götaland och enkäten har skickats ut till samtliga legitimerade lärare inom den valda kommunen. Resultat Sammantaget visar resultatet på att lärare uppfattar att pojkar har högre självförtroende och lägre ångest i matematik än flickor. Utifrån lärares uppfattningar är skillnaden mellan flickors och pojkars matematiska attityder inte lika stor, då lärare uppfattar pojkar ha mer positiva attityder än flickor. Enkätens öppna fråga, som syftar till att fråga respondenterna huruvida det förekommer värderingar i lärares uppfattningar kring skillnader mellan flickor och pojkar i matematik, indikerar att lärare inte upplever att det finns stereotypa uppfattningar i fråga om könsskillnader

Följande studie undersöker hur män och kvinnor skildras i reklamer för samma produkt avsedd för honom respektive henne. Syftet med undersökningen är att undersöka om det finns några skillnader i hur könen presenteras om reklamfilmen vänder sig till män eller till kvinnor.  Inom reklam är det idag vanligt att använda sig av stereotypiska karaktärer, även om framväxten av icke-stereotypiska porträtteringar har blivit allt populärare under de senaste åren. En förändring håller på att ske och idag utmanas stereotyper och normer inom reklam i högre utsträckning.  Det valda materialet består av två reklamfilmer, THE SCENT och THE SCENT for her, från märket Hugo Boss. Studien genomfördes med en kombination av semiotiska verktyg som tecken, koder, denotation och konnotation för att förstå och för att kunna se reklamernas direkta och indirekta dolda budskap. Teorier och tidigare forskning om kön och stereotyper har använts för att försäkra studiens validitet.  Konnotationerna visade på en sexuell attraktion och spänning mellan mannen och kvinnan i båda filmerna. Dock är det tydligt att kvinnan måste jobba hårdare för att förföra mannen. Mannen var den som hade kontrollen och stod stadigt genom reklamerna. Kvinnan cirkulerade runt mannen, flörtade med honom och uppträdde förföriskt. Mannen framförs på ett mer samlat sätt och visar inte lika mycket känslor som kvinnan gör i reklamfilmen vilket är stereotypiska representationer.  Resultatet visar att mannen framställs på liknande sätt i Hugo Boss båda reklamfilmer, oavsett om de vill sälja till män eller kvinnor. Även kvinnan framställs på liknande sätt i båda reklamfilmerna. Företaget använder sig av stereotyper som bland annat den typiska maskuliniteten och femininiteten. De framställer både kvinnan och mannen på ett sätt som inte bryter mot könsnormerna utan som snarare befäster dem.

Trots att Sveriges rankas som ett av världens mest jämställda länder lever fortfarande föreställningar om vilka egenskaper som är typiskt kvinnliga respektive manliga kvar. Tidigare studier har visat att emotion i kombination med kön påverkar hur snabbt en känsla uppfattas. Ilska upptäcktes till exempel snabbare hos män än kvinnor och glädje snabbare hos kvinnor än män. Syftet med föreliggande studie var således att söka svar på om könskategorisering gör skillnad för emotionsigenkänning. Genom en onlineenkät fick respondenterna (n=89) kategorisera emotionerna glad eller arg på manliga och kvinnliga ansikten. Medelvärdet på responstiderna beräknades och genom en 2 x 2 beroende ANOVA, med kön och emotion som beroende variabler, erhölls en signifikant huvudeffekt av både emotion och kön. Dock kunde ingen interaktionseffekt visas. Detta talar för att de stereotyper som tidigare forskning redogjort för eventuellt inte föreligger i en samtida svensk kontext. Vidare verkar det som kvinnor inte är behäftad med en lika snäv stereotyp som män. Detta eftersom kvinnors emotioner överlag identifieras signifikant snabbare än män.

Sports media can, by framing a national team's character, stereotype the identity of a whole population. Since the early 20th century, football has been an uncontested arena for nationalistic expressions. However, nationalistic feelings get real consequences, and in relation to football there has been several examples of wars started or prevented because of the game.  The present study used a number of questions and answered them in order to fulfil its purpose: to highlight mediated expressions of Swedish nationalism and national stereotypes in Swedish sports media by scrutinizing its framing of Sweden and ‘Swedishness’ related to opposition countries during the Football World Cup in 2018. The questions used were specifically how Sweden and ‘Swedishness’ were framed, how the characters of Sweden’s respective opposition countries were framed and finally how the media expressed Swedish nationalism. A combination of framing theory and Stuart Hall’s representation theory was chosen as theoretical ground to summarize the media’s framing of the respective nationalities. Additionally, Benedict Anderson’s imagined communities and Michael Billig’s banal nationalism let the analysis of the frames regarding Sweden be deepened. The framing analysis was carried out on twelve chronicles published by Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen during the tournament. The analysis showed that Swedish identity and ’Swedishness’ were framed as showing good morale, specifically when it came to collectivism, unselfish and hard work and anti-racism. Ultimately, Sweden was stereotypically framed as a morally likeable and collective realm in an individualistic world. Swedish nationalistic expressions in sports media can be researched more. The result of this study offers awareness in thinking of our own attitude towards nationalism, and stereotypes of other nations, in relation to sports.