Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ”Sexiness for everyone. Everywhere”, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys. Till det har kvalitativa intervjuer använts.  Resultat: Filmen inleds som en stereotypisk underklädesreklamfilm med bilden av en vacker kvinna som till suggestiv musik ikläder sig märkets underkläder, men särskiljer sig därefter från klassisk underklädesreklam genom att kvinnan avslutar med att ta på sig en burka. Publikens tolkning av filmen växer fram och uppfattas olika beroende på hur man ställer sig till de visuella effekterna av den.  Slutsats: Genom att spela på mottagarens inlärda arketyper och uppfattning om kvinnoroller i olika etniska kontexter skapar man en överraskningseffekt och därmed större emotionell effekt hos betraktaren.

Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark. Ämnesvalet har gjorts baserat på böckernas popularitet och vi vill genom undersökningen bidra till förståelsen för hur etnicitet och nationalitet gestaltas i barnböcker. Genom kvalitativ innehållsanalys har vi undersökt hur karaktärer med annan etnisk bakgrund än svensk eller annan nationell härkomst än svensk beskrivs i texten. Med hjälp av teorier om etnicitet och nationalitet har vi analyserat åtta karaktärers beteende, utseende, uttalanden och tankar samt kommentarer om dem. En slutsats av analysen är att etnicitet och nationalitet har stor betydelse i presentationen av de undersökta karaktärerna. En annan slutsats är att de görs främmande och annorlunda samt att de framställs på ett stereotypt sätt.

Detta arbete handlar om hur jag har tagit fram koncept och färdiga modeller på fyra karaktärer, två manliga och två kvinnliga. Under arbetets gång har jag försökt ta reda på om jag kan förmedla livsåskådningarna god och ond genom subtilare formelement. Jag valde att använda mig av både ett västerländskt och österländskt perspektiv i min karaktärsdesign. Det västerländska perspektivet på de goda och det österländska på de onda karaktärerna. Jag har studerat bland annat hur vi uppfattar varandra, kroppsspråk, stereotyper och färger. Jag har dessutom jämfört västerländskt tecknade filmer, Walt Disney, med japanskt tecknad animeserier. Jag kom fram till att en blandning av former, stereotyper och färger gör det möjligt att förmedla godhet och ondska med en subtilare stil, det vill säga min stil.

Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma. De människor som använder droger blir i dagspress bärare av stereotypa begrepp och skapas som avvikelser i diskursen. De som har makten att uttrycka sig i dagspressen är främst välutbildade män och de som får minst möjlighet till att uttrycka sig är de människor som är i behov utav metadonbehandling.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.

Men and women in advertising - a study of the ads in the magazines Café and Elle is an essay in media and communication studies covering 15hp. The author examines what is considered masculinity and femininity in a variety of advertisements, and which products are linked to masculinity and femininity. Besides this, the author also examines the production of happiness, and how this may differ between men and women. Although stereotypes, myths and metaphors are examined. The essay is examined on the basis of gender theory, and theories about stereotypes and myths. This is examined by using both a less extensive quantitative approach and a more detailed qualitative method. Semiotics is the qualitative method used, which include denotation and connotation that is used as some of the tools. The result of the study shows that masculinity and femininity is something that is separate from each other. Different stereotypes, myths and metaphors could also be found in the material. One of the conclusions is that while masculinity seems to be something that is associated with doing something, femininity seems to be something that is associated with being something. Also happiness is something that differs between men and women.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet. Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010. Artiklarna som publicerades i samband med presidentvalen 1998 och 2010 har kategoriserats efter huvudtema, genre och avsändare. Ett urval baserat på uppsatsens frågeställningar bestående av 15 artiklar från 1998 och 33 från 2010 blev därefter föremål för den kritiska diskursanalysen. Medan den allmänna Brasilienrapporteringens omfång ligger på en stabil nivå skrevs det avsevärt mer om presidentvalet 2010 än 1998, sannolikt beroende på Brasiliens växande ekonomiska och politiska inflytande internationellt. Tematiskt överskuggades 1998 års presidentval av Brasiliens dåvarande ekonomiska kris, som till övervägande delen representerades av elitröster och journalisterna själva och ur marknadens perspektiv. Artikelurvalet från 2010 innehåller fler valfrågor, mer skiftande perspektiv och fler olika röster/aktörer, däribland ”vanliga” människor och representanter från folkrörelser. Andrifieringar och stereotyper var i princip lika vanliga 2010 som 1998. Huvudslutsatsen är att den svenska dagspressens Brasiliendiskurs befinner sig på glid mellan en nyare framgångsdiskurs och en mer traditionell, negativ representation. Glidningen resulterar i en aningen mer mångfacetterad representation av Brasilien år 2010 än 1998 men att representationerna av det ”nya” och det ”gamla” Brasilien i de allra flesta fall uppträder var för sig, utan någon större grad av nyansering och problematisering. / <p>Angett sidantal inkluderar titelsida, innehållsförteckning, sammanfattning, källförteckning och bilagor.</p>

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties. The social workers thought that men were likely to make a career and women were considered to work in the area of social care. It was considered to have a different leadership in social services than in other organizations.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme. IAftonbladet har representanter för muslimer gått ut och fördömt attentatet vilket även öppnat en vägför muslimer att motarbeta de felaktiga kopplingar som finns till terrorism. Denna möjlighet är avyttersta vikt då den på lång sikt kan förändra bilden som finns av muslimer.