Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.   Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas. / Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.

Submitted by Katharina Dragon (katha_dragon@gmx.de) on 2012-08-13T23:44:58Z No. of bitstreams: 1 MPGI_Masterthesis_KDragon.pdf: 3021035 bytes, checksum: 671c57a68ebdc531d41f445048fdd1c4 (MD5) / Approved for entry into archive by Eliene Soares da Silva (eliene.silva@fgv.br) on 2012-08-14T15:14:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGI_Masterthesis_KDragon.pdf: 3021035 bytes, checksum: 671c57a68ebdc531d41f445048fdd1c4 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-08-14T15:16:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MPGI_Masterthesis_KDragon.pdf: 3021035 bytes, checksum: 671c57a68ebdc531d41f445048fdd1c4 (MD5) Previous issue date: 2012-08-03 / Empresas e organizações sociais têm um papel cada vez mais importante no mercado brasileiro. Essas organizações - sejam elas com ou sem fins lucrativos –têm como objetivocausar um profundo e positivo impacto social.Ambas enfrentamtambém o mesmo desafio: financiar as suas operações. Recentemente, dois modelos inovadores de financiamento, o fundo de venture capitalVox Capital e o fundo de empréstimo social SITAWI, entraram no mercado brasileiro para solucionar esse desafio. Este estudo analisa ambos os fundos,associando o problema do financiamento de empresas e organizações sociais às teorias tradicionais de negócio. Mais especificamente, por meio de um estudo de caso,é avaliado se o risco de agência (agency risk) explica as práticas e o designcontratual utilizados pelos fundos. A pesquisa é baseada num estudo de Alemany e Scarlata (2010) sobre a estruturação dos negócios de fundos filantrópicos de capital empreendedor (PhVC, na sigla em inglês) na América do Norte e na Europa. Uma definição chave desse estudo é que organizações sem fins lucrativos, ao contrário daquelas com fins lucrativos, estão sujeitas a uma restrição de distribuição de lucros. Embora Alemany e Scarlata (2010) tivessem descobertoque parceria (stewardship), mais do que o problema de agência (agency problem), explica a estrutura dos negócios dos fundos PhVC, as implicações do presente estudo de caso para o Brasil são diferentes. Os resultados sugerem que o problema de agência,mais do que a parceria,descreve adequadamente os contratos analisados de financiamento. Detectou-seque cláusulas contratuais não foram apenas usadas para mitigar o risco de agênciaresultanteda ausência de uma restrição de distribuição de lucros, mas também para reger as estruturas cooperativas com organizações sem fins lucrativos. No caso de SITAWI, a restrição dos destinatários de fundos de distribuir lucros provou-se uma ferramenta efetiva para alinhar os interesses entre os financiadores e os destinatários dos fundos. Apesar daimplicação da presença de parceria, os contratos do fundo social contiveram cláusulas geralmente usadas para reduzir o risco de agência. No caso de Vox Capital, os destinatários dos fundos eram empresas com fins lucrativos, portanto não sujeitas à restrição de distribuição de lucros. O modelo de negócio de Vox Capital é organizado para impedir qualquer incidência potencial do problema de agência. Ambos os fundos, independentemente da estrutura jurídica dos beneficiários destes fundos, evidenciaram o intuito de garantir a aplicação de práticas de negócio utilizadas pelas empresas tradicionais do setor corporativo em vez daquelas utilizadas no setor social.

Bakgrund: Trots sin betydande närvaro i samhället saknar kooperativa företag än idag tydliga ramverk över hur deras organisationer ska styras. Det uppstår därmed utmaningar eftersom kooperativ, det vill säga medlemsägda organisationer, på ett flertal sätt särskiljer sig från andra företagsformer, men ändå tvingas rätta sig efter ramverk och teorier anpassade för andra slags verksamheter. Utmaningar kan uppstå då det visat sig att etablerade styrningsramverk i många fall är otillräckliga och svåra att justera för de mål som kooperativa verksamheter präglas av, vilket starkt argumenterar för behovet av ett kooperativt anpassat styrningsramverk. Sett till tidigare forskning saknas det studier som förklarar hur agentproblematik utspelar sig och hanteras i en kooperativ kontext. I och med den ovan nämnda avsaknaden av styrningsramverk blir det likväl en utmaning för kooperativ att uppnå målkongruens mellan organisationens olika parter, där även organisationens storlek samt struktur spelar en avgörande roll. Syfte: Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen är att tillföra såväl ett empiriskt som teoretiskt bidrag för att öka kunskapen kring den agentproblematik som kan uppstå inom konsumentkooperativ, och ta reda på hur hög målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag utan att förbise medlemmarnas intressen. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie på organisationen Kooperativa Förbundet, med en iterativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer, där intervjuguiden har utformats efter den teoretiska referensramen. Slutsatser: Den agentproblematik som utspelar sig inom kooperativ verksamhet är främst av förvaltarteoretisk karaktär. Det empiriska bidraget har dock belyst problematik som förvaltarteorin tidigare inte uppmärksammat, som uppstår när hög tillit förringar behovet av uppföljning och utvärdering. Problematiken har resulterat i en implementering av styrsystem, som vanligen förknippas med den kontrasterande agentteorin. Införandet av styrsystem måste dock, enligt förvaltarteorin, göras vaksamt vad gäller de konsekvenser som kan uppstå, vilket negativt kan påverka det för organisationen gynnsamma förvaltarbeteendet. Resultatet av vår analys visar att det råder hög målkongruens inom kooperationen till följd av ett ömsesidigt förvaltarperspektiv mellan styrelse och företagsledning. Det empiriska bidraget åskådliggjorde en samsyn respondenterna emellan vad gäller värdegrund, och en kollektiv vilja att efterleva de kooperativa värderingarna. Vidare uppnås målkongruens genom öppenhet, transparens, väl genomförda förankringsprocesser samt en kontinuerlig dialog mellan organisationens samtliga parter. Därutöver framgick det att hög målkongruens i sig inte leder till en framgångsrik verksamhet, utan det krävs även en stark genomförandekraft för att uppnå de gemensamma målen. Fallstudien har visat på en bristande genomförandekraft, vilket bland annat påverkas av kooperativets storlek, något som utgör en försvårande effekt på verksamheten. Vidare har det framgått att kooperativ enklare skulle kunna dra nytta av den höga målkongruensen om det hade förekommit en större homogenitet medlemsföreningarna emellan, både vad gäller storlek och verksamhet. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse kring den agentproblematik som kan utspela sig inom kooperativa organisationer, samt hur målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag. Därutöver avlägger studien två teoretiska bidrag. Det första bidraget är kopplat till förvaltarteorin, och identifierar svagheter inom teorin som tidigare inte belysts samt att dessa bekämpas med åtgärder som vanligen förekommer inom agentteorin. Det andra teoretiska bidraget bestrider den tidigare kooperativa forskningen då vi anser att internt anskaffad expertis ska vara ett alternativ till den externt rekryterade expertisen. / Background: Despite its significant presence in today’s society, co-operative businesses still lack well-defined guidelines on how to manage their organizations. Challenges arise because co-operatives, i.e. member-owned organizations, differ in a number of ways compared to other forms of businesses. Still, however, they have to rely on frameworks and theories adapted to other types of organizations. Challenges may develop since it appears as though established management frameworks in many cases are insufficient and difficult to adjust to the objectives that characterize co-operative businesses, which argues for the need of a co-operatively adapted governance framework. There has been an absence of studies in previous research explaining how agency issues arise, and how the entailing challenges are managed in a co-operative context. At the same time, with the aforementioned lack of governance frameworks, it is nevertheless a challenge for co-operatives to achieve goal congruence between the organization’s various parties, where the size and structure of the organization also play decisive roles. Purpose: The main purpose of this study is to provide an empirical, as well as a theoretical, contribution to raise the awareness in regards to the Principal-agent problem and its entailing challenges in the context of consumer co-operatives. Furthermore, the purpose is also to investigate how high goal congruence can be achieved in member-owned businesses, without overlooking the interests of the members. Method: The study was carried out as a qualitative case study of the organization Kooperativa Förbundet, using an iterative approach. The collection of data has been attained through semi-structured interviews, in which the interviews were designed in accordance with the theoretical reference framework. Conclusions: The Principal-agent problems that arise within co-operatives are primarily of a Stewardship nature. However, our empirical research has highlighted challenges that Stewardship theory previously has not paid any attention to, including those that arise whenhigh levels of trust between the Board of Directors and the Management team lessens the need for follow-ups and evaluations. These challenging issues have resulted in an implementation of control systems, which usually are associated with the contrasting Agency theory, rather than with Stewardship theory. Nevertheless, the introduction of control systems must be done vigilantly, according to Stewardship theory, considering the consequences that may develop, which harmfully may affect the favorable stewardship behavior. The results from our analysis reveal a high level of goal congruence within the co-operation, owing to a mutual stewardship perspective between the Board of Directors and the Management team. Our research identified a consensus among the respondents in terms of values, and a collective willingness to comply with the co-operative principles. Furthermore, goal congruence is achieved through openness, transparency, justifiable decision-making processes, as well as a continuous dialogue between all parties within the organization. In addition, it was made clear that a high level of goal congruence, other things being equal, does not lead to a successful business. A strong implementing power is also required in order to reach the common goals. The case study conducted demonstrated an insufficient implementation power which is influenced, amongst other things, by the size of the co-operative which represents an aggravating effect on the business as a whole. Additionally, the co-operative would more easily benefit from its high levels of goal congruence if there had been a greater homogeneity between the member associations, both in terms of size and business activity. Research contribution: The study has contributed to an increased understanding of the Principal-agent issues that unfold in co-operative organizations, and how goal congruence is achieved in member-owned businesses. In addition, the study presents two theoretical contributions. The first one is linked to Stewardship theory, and identifies weaknesses that the theory has not been able to explain, and that these weaknesses are combated with measures more commonly found within Agency theory. The second theoretical contribution disputes previous research made on co-operatives, since we consider that internally acquired expertise should be an alternative to the externally recruited expertise.

Companies are expected to be good corporate citizens and fulfil expectations of both shareholders and stakeholders. Depending on their corporate objectives, companies undertake different CSR activities using their preferred financial resources. The relationship between these two notions is interesting to investigate in the Nordic context since companies in this geographical area are the global leaders in sustainability. We formulate the following research question as: What is the relationship between financial slack and the CSR performance in Nordic countries? As such, the purpose of this thesis is to investigate the underpinnings of whether companies choose to allocate their financial slack resources towards improving performance of CSR, or so called value creation. Doing so, we investigate the relationship between financial slack resources and CSR score. In adopting a regulatory position on the development of society, we conduct our research in accordance with the functionalist research paradigm, namely through commitment to the objectivist ontic and positivist epistemic research philosophies. We answer the research question using the deductive approach. Our research design is framed with an explanatory purpose relying on archival strategy to perform a quantitative study. The theoretical underpinnings for analysis comes in the form of legitimacy theory, the institutional differences hypothesis, Resource-based theory, slack resources theory, stakeholder and shareholder theory. We use multiple linear regressions to analyse cross-sectional data for the period between 2005 and 2015 collected from Thomson Reuters DataStream. Our result indicates that the relationship between financial slack and CSR performance in the following year is mixed with both positive and negative relationships being present. Our most important finding is a pattern indicating that during the year 2008 the relationship changed from being positive to negative. This implies that the more funds a company has at its discretion, the less likely it is for them to invest it in developing their CSR performance the following year. This could have severe negative implications on shareholders, stakeholders and society.

Titel: Påverkar VD:ns aktieinnehav bolags finansiella prestation?  - En kvantitativ studie om sambandet mellan VD:ns nivå av aktieinnehav inom bolaget och dess finansiella prestation.    Författare: Carl-Oscar Backlund & Viktor Granström   Handledare: Jörgen Hellström   Problembakgrund och problemdiskussion Synen på VD:ns roll och dennes betydelse för ett bolag har ändrats mycket genom åren. I modern tid anses en VD vara ytterst ansvarig för bolagets verksamhet, med lagstadgade uppgifter, men också samtidigt vara ansiktet utåt mot media och press. Hur pass stark är korrelationen mellan bolaget prestation och dess VD? Många börsnoterade bolag väljer att knyta VD:ns finansiella kompensation till dess aktiekurs, och på så vis få VD:n att börja arbeta mer utifrån aktieägarnas intressen. Andra bolag väljer att tillämpa olika typer av incitamentsprogram. Huruvida VD:ns aktieägande inom ett bolag påverkar bolagets prestation är studerat ur ett internationellt perspektiv, men det saknas forskning på svenska bolag. Vidare finns det ett flertal faktorer som särskiljer den position svenska bolag befinner sig i gentemot utländska bolag.    Syfte  Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan VD:ns finansiella incitament och bolagets finansiella prestation. Studien avser bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare är syftet att redogöra för relevanta teorier inom ämnesområdet för att därefter avgöra ifall det återfinns stöd för dessa utifrån studiens resultat.   Metod Studien utgår ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats där en tvärsnittsstudie tillämpas med hjälp av insamlade sekundärdata. Den data som samlats in är för bolag som varit listade på stockholmsbörsen under år 2019. Multipla regressionsmodeller har skapats för att undersöka huruvida samband existerar genom testande av hypoteser.    Teori Agentteorin, stewardship-teorin, entrenchment-teorin, och det resursbaserade synsättet ligger till grund för studiens teoretiska referensram tillsammans med tidigare forskning kring ämnet.    Empiri & slutsats Uppsatsens resultat tyder på att inga säkerställda samband mellan VD:ns nivå av aktieinnehav och den finansiella prestationen, operationaliserat som ROA och ROE kan återfinnas under räkenskapsåret 2019 på Stockholmsbörsen. Varpå studiens resultat genomförande finner stöd för stewardship-teorin, och därmed återfinns inget stöd för agentteorin respektive entrenchment-teorin på en 5% signifikansnivå.

I Sveriges val 2018 fick åtta partier mandaten i Riksdagen: M, C, S, V, L, KD, SD och MP. Partiernas organisation finns på tre nivåer. Partiföreningen finns på lokal nivå och omfattar vanligtvis en kommun. Partidistriktet kallas den länsvisa organisationsnivån. Distriktsorganisationer är sammanknutna i en riksorganisation. Lokala partiföreningar är registrerade som ideella föreningar.  På årsmöte väljer medlemmar styrelsen, kassör, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer valda på årsmötet kan vara en yrkesverksam revisor eller en lekmannarevisor det vill säga någon som ställer upp ideellt och som inte yrkesmässigt arbetar med revision. Revisorn skall ha en kontrollerande funktion i föreningen därför kommer det bli lärorikt att studera hur revisorerna lever upp till sin roll i svenska lokala partiföreningar.  Revisorn roll i partiföreningar handlar om vilka möjligheter som finns för att kunna utföra det uppdrag som revisorn har i dessa föreningar. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar revisorns handlingsutrymme. Dessa faktorer studerades för att skapa en tydligare bild av revisorns roll i lokala partiföreningar.  Frågeställning: Vilka faktorer påverkar revisorernas handlingsutrymme i lokala partiföreningar?  Syftet med denna studie är utforska faktorerna som påverkar revisorernas handlingsutrymme i dessa föreningar.  Slutsats: samtliga intervjuade revisorer i de lokala partiföreningarna upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl. Revisorerna är medvetna om sin kontrollerande roll. Deras granskningsarbete utgör också ett stöd och trygghet för medlemmar och för styrelsen.  Resultatet kan användas för att öka kunskap om revisorns roll i lokala partiföreningar och göra partiföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar revisorernas handlingsutrymme samt klargöra vikten av dessa när partiföreningen utser revisorer i framtiden. / In Sweden's 2018 elections, eight parties were given the mandate in Parliament: M, C, S, V, L, KD, SD, MP. The parties' organization exists on three levels: party associations at the municipal level and district organizations linked together in a national organization. Party associations at the municipal level are registered as non-profit associations.  During annual meetings, members elect the board, treasurer, auditors, and deputy auditors. Auditors elected at the annual meeting may be a professional accountant or a lay auditor, i.e. someone who does not professionally work with auditing but who is volunteering. The auditor has a controlling function in the association, so it will be instructive to study the role of the auditors in Swedish party associations at the municipal level.  The role of the auditor in party associations is about what possibilities exist to be able to do their job, which the auditor has in these associations. There are several internal and external factors that affect the auditor's discretion. These factors were explored to create a clear picture of the auditor's role in party associations at the municipal level.  There is no previous research on which factors affect the auditor's discretions in party associations. The result can be used to increase knowledge of the auditor's role the municipal level as well as to make party associations aware of the factors that affect the auditors' scope and clarify the importance of these when the party association appoints auditors in the future.  Question: What factors affect the auditors' discretions for party associations at municipal level?  The conclusion of the study is that all auditor in party associations feel that their discretion is more than enough. The auditors are aware of their controlling role. Their audit work it is support and security to the members as well as the board.  The purpose of this study is to probe the factors that affect the auditor's discretion within these associations.

The increasing level of fraud, the collapse of banks, and the loss of confidence in the Nigerian banking industry have been attributed to poor corporate governance. The problem of this study was effective implementation of corporate governance in Nigeria where multiple regulations are in place. The purpose of this qualitative single case study was to understand how corporate governance is implemented in the Nigerian banking industry in the face of a multiplicity of regulations. The research question investigated how Nigerian bank managers implement corporate governance regulations in the face of a multiplicity of regulations. The conceptual framework was grounded in stewardship theory. Data collection included document analysis and face-to-face semistructured interviews to gain an understanding of how to implement corporate governance based on the perception of 15 purposefully selected senior managers and directors of the host bank. Data were analyzed using Yin's 5-Stage data analysis approach. Findings revealed that the involvement of senior bank managers and the adoption of global best practices, training, education, and awareness creation are the prerequisites for effective implementation of corporate governance. Findings may be used to reduce corporate failure, improve compliance, and restore confidence in the banking industry through enhancing the understanding of practitioners, investors, and policymakers on how to implement corporate governance in a highly regulated banking environment and contribute to positive social change.

No description available.

In this thesis the relationship between regional composition and risk-adjusted performance is evaluated concerning Swedish issued green mutual equity funds. By using three different indices; Sharpe, Jensen and Treynor, a relationship has been able to establish. The study finds no strong relationship between geographic composition and performance concerning any of the indices and thus the impact of diversifying one's portfolio has little impact. By using the Modern Portfolio Theory, Stewardship Theory, Home Bias Theory and Behavioral Finance Theory a theoretical discussion has been established in order to further examine and analyze the fundamental dynamics of this relationship. Lastly, model risk and other variables impact on performance has been investigated. Our study finds a potential model risk since our three indices results disparate. Further, ESG related factors and Morningstar ratings seem to impact performance greater than regional composition.

Denna uppsats syftar till att förklara samband mellan insynsägande och svenska börsnoterade företags finansiella prestation. Insynsägande definieras i uppsatsen som andelen ägande innehavd av styrelse och företagsledning. Finansiell prestation operationaliseras i uppsatsen som Tobin’s Q och ROIC. Syftet uppnås genom en kvantitativ analys av sekundärdata inhämtad från Holdings och Börsdata för perioden 2017-2022. Resultatet framställs genom korrelationer, deskriptiv statistik och regressionsanalyser. Utfallet kan inte styrka att insynsägande har någon signifikant effekt på finansiell prestation. Det kan med anledning av resultatet inte bevisas att svenska börsnoterade företags finansiella prestationer påverkas av insynsägandets omfattning. Då studien är genomförd på ett stort urval bör utfallet ligga nära hela populationen, vilket innebär samtliga bolag noterade på Large- och Mid cap. Den bristande effekt insynsägande har på finansiell prestation förklaras främst av stewardship-teorin och av de särdrag som definierar nordisk bolagsstyrningskultur. Studien har kunnat bidra till att fylla kunskapsluckan kopplat till insynsägande i Norden. / This essay aims to explain the relationship between insider ownership and the financial performance of listed Swedish companies. Insider ownership is in this essay defined as the share of ownership held by the board and the company's management. Financial performance is operationalized in this essay using Tobin's Q and ROIC. The purpose is achieved through a quantitative analysis of secondary data obtained from Holdings and Börsdata for the period 2017-2022. The results are obtained through correlations, descriptive statistics, and regression analyses. The findings do not provide evidence that insider ownership has any significant effect on financial performance. Consequently, it cannot be proven that the financial performance of listed Swedish companies is affected by the extent of insider ownership. As the study is conducted on a large sample, the outcome should be close to the entire population, which includes all companies listed on the Large- and Mid cap. The lack of impact insider ownership has on financial performance is primarily explained by the stewardship theory and by the characteristics that define the Nordic corporate governance culture. The study has been able to contribute to filling the knowledge gap linked to insider ownership in the Nordic region.