Sedentary behavior is causing plenty of health risks in today’s digital society. Studies have shownthat very little physical exercise is actually needed to counteract many of these health risks. Merelystanding up regularly and doing some mild exercise by your desk can be enough. Inspired by this,several approaches are being developed based on the idea of scheduling short pauses for physicalexercise, some of which use gamification, some do not. Gamification is thought to improve users’motivation towards an activity. One program that uses gamification to motivate its users to engagein physical exercise is Liopep. In this study, Liopep is compared to Pausit, which does not utilizegamification but is also a program designed for similar physical exercise. Pausit is a program thatguides the user through scheduled short exercise-breaks. Liopep on the other hand is an exergamebased on using a web-camera to track the users movements. Both programs are pause programs thathave scheduled sessions where the user uses the program. Comparing these two may lead to insightregarding the effect gamification has on pause programs. To perform this comparison a two-weekexperimental case-study was performed where participants were asked to use the two programs anddocument their experiences. At the end of each week the participants filled in a review of theprogram they had used during the week, including an Intrinsic Motivation Inventory (IMI)questionnaire to measure motivation, interest, engagement and other aspects that may affectmotivation. After the participants had tested both programs they were interviewed for the purpose ofdocumenting their qualitative opinions and experiences as well as let the participants recommendimprovements for the programs. The results showed that the participants preferred the non-gamifiedprogram Pausit over the exergame Liopep. The issue appeared to be mainly due to drawbacks in thedesign and implementation of Liopep. Participants reported lower motivation and interest forLiopep than Pausit. Liopep was also percieved as promoting less “useful” or less healthy movementwhen compared to Pausit. Whether this is because of Liopep’s design or if it is an intrinsic issuewith gamification of pause programs cannot be confirmed. The theory of gamification claims thatthe implementation of game elements can increase users’ motivation, enjoyment end engagementwith an activity. This study did not show any of these effects when comparing Liopep with Pausit.However, the study’s results are inconclusive due to the small size of the sample. The study didproduce a list of suggested improvements for Liopep that address the issues that caused lowermotivation, enjoyment and engagement.

Covid-19-pandemin har lett till en rad restriktioner vilka påverkar livsstilsval för studenter. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet och dess betydelse för välmående hos fysioterapeutstudenter under den rådande pandemin. Fem intervjuer genomfördes med redan fysiskt aktiva fysioterapeutstudenter i åldrarna 23-31. Intervjuerna transkriberades och relevanta meningsenheter plockades ut. Kodning genomfördes med hjälp av Open Code och kategorier med tillhörande subkategorier formades slutligen vilket mynnade ut i ett tema. Temat Livet känns tomt och träning fyller tomheten beskriver hur fysisk aktivitet hade flera effekter både på fysisk- och psykisk hälsa samt en social aspekt där studenterna fick möjlighet att värdera hur den sociala vardagen kändes innan pandemin bröt ut. Hemisolering ledde till att dagar kändes monotona där träning kunde användas som ett verktyg för att bryta bristen på variation. Det kom dock fram att det fanns ett inre etiskt dilemma bland deltagarna när det gäller träning på gymmet. I ena änden det personliga motivet till hälsofrämjande, i kontrast till det allmänna perspektivet att minska spridningen av viruset. Resultaten indikerar vikten av att vara kreativa med träning under en global pandemi, men också förstå de viktiga effekterna av fysisk aktivitet.

Aim The aim of this study is to investigate the relationship between sedentary-time, gaming and motivation for physical activity in Swedish adolescents. Method This study was conducted using a questionnaire based on Lena Kalling's evaluation of screening questions about physical activity by the National Board of Health and Welfare (Kallings 2019), as well as guidelines developed by Statistics Sweden (SCB 2016). The study was conducted as a cross-sectional study. A database has been constructed with the survey results with the purpose of performing a statistical analysis. Results A total of 41 people participated in this study, 29 boys and 12 girls. Sedentary time has been quantified in two ways, the individuals own estimate and a calculation based on the lower limit of given response intervals. Spearman correlations between computer gaming and total own estimated sedentary time were r = -0,28 (p = 0,13) and corrected for covariance with gender r = -0,23 (p=0,23). Similar correlations for calculated sedentary time and computer gaming were r = 0,16 (p=0,32) and corrected for covariance with gender r = 0,07 (p=0,67).  The two most frequent motivating factors for physical activity are “it’s fun” and “I feel good or know it’s good for me”. Mann-Whitney U-tests show that none of these are significant with respect to difference in computer gaming (p=0,75 and p=0,40, respectively). A motivation factor “I want to get better at something” is almost significant (p=0.07). This group are playing computer games on average 1,14 hours (median, N=25), compared to 0,00 hours (median, N=16) for those who did not select the factor. Conclusions The study shows that adolescents who play or are interested in computer games are not more sedentary than adolescents in general. Two different independent measures for sedentary time have been used and there was no association between computer gaming and sedentary behavior. There were no differences in motivational factors towards physical activity, neither moderate nor intense for adolescents playing computer games compared to adolescent in general. / Syfte Syftet med arbetet är att studera sambanden mellan stillasittande, datorspelande och motivation för fysisk aktivitet hos ungdomar. Metod Studien har genomförts som en enkätundersökning. Enkäten är utformad med hjälp av Lena Kallings utvärdering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet (Kallings 2019) samt riktlinjer för enkät och intervjuundersökningar som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB 2016). Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. En databas har konstruerats med enkätsvaren för att kunna göra en statistik analys. Resultat I denna studie deltog totalt 41 ungdomar varav 29 pojkar och 12 flickor.Stillasittande tid har tagits fram på två sätt, individens egen uppskattning samt en beräkning utgående från den undre gränsen av givna svarsintervall. Spearman-korrelationer har beräknats mellan datorspelande och totalt stillasittande. Dessa är för egen skattning av stillasittande r = -0,28 (p = 0,13) och korrigerad för kön r = -0,23 (p=0,23). För beräknad skattning av stillasittande är de r = 0,16 (p=0,32) och korrigerad för kön r = 0,07 (p=0,67).De två motivationsfaktorerna för fysisk aktivitet som valdes av flest individer är ”Det är roligt” och ”Jag mår bra eller vet att det är bra för mig”. Mann-Whitney U-test visar att ingen av dessa är signifikanta när man testar skillnad för datorspelande (p=0,75 respektive p=0,40). En motivationsfaktor ”Jag vill bli bättre på någonting” ligger på gränsen till att vara signifikant (p=0,07). Datorspelandet i gruppen som valt denna faktor är 1,14 timmar (median, N=25) att jämföra med 0,00 timmar (median, N=16) för de som inte valt faktorn. Slutsats Studien visar att ungdomar som spelar datorspel inte sitter mer stilla än ungdomar i allmänhet. Två olika oberoende mått för stillasittande har använts och för inget av dessa finns samband mellan datorspelande och stillasittande. Det finns inte heller någon skillnad i motivation till fysisk aktivitet, varken måttlig eller intensiv, för datorspelande ungdomar jämfört med ungdomar i allmänhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå, kostvanor och psykisk hälsa hos individer med ett stillasittande yrke. Frågeställningar var om individer med ett stillasittande arbete har sämre kostvanor och sämre upplevd psykisk hälsa jämfört med fysiskt aktiva individer med ett stillasittande arbete. Metod En kvantitativ e-enkätstudie som besvarades av individer med stillasittande yrke. Ett mejl skickades ut som inkluderade en länk till e-enkäten och ett informationsbrev om studiens syfte och upplägg. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor om kön, åldersgrupp, högsta slutförda utbildning, hur många timmar spenderades i stillasittande under arbetsdagen och på fritiden, hur många minuter spenderades åt fysisk aktivitet i måttlig respektive hög intensitet i veckan. Enkäten innehöll även frågor om psykisk hälsa och livsmedelskonsumtion. Utifrån svaren kategoriserades data för fysiskt aktivitet/inaktivitet, psykisk hälsa/ohälsa och sunda/osunda kostvanor. Logistisk regression och Student t-test användes för att besvara frågeställningarna. Resultat Trettioen person besvarade enkäten; sex män och 25 kvinnor. Medelvärde och standardavvikelse för ålder, längd och vikt var följande: medelådersgruppen 30–39 år, medellängden 1.7 ± 0.07m och medelvikten 71 ± 14.6kg Av dessa uppfyllde 30 personer kriteriet att var stillasittande ≥5 timmar av sin arbetstid. Av dessa uppfyllde 18 personer (60 %) rekommendationer för fysisk aktivet. Tjugotre (77 %) upplevde god psykisk hälsa och majoriteten av gruppen konsumerade sunda livsmedel regelbundet medan livsmedel som kategoriserades som osunda förekom då och då hos 13 personer (43 %). I studien sågs ingen signifikant skillnad mellan gruppen stillasittande individer som var fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och upplevd psykisk hälsa (p=0.38) eller sunda kostvanor (p=0.99) respektive osunda kostvanor (p=0.37). Slutsats Med endast 30 deltagare i studien var det svårt att dra några generella slutsatser utifrån studiens frågeställningar men sammanfattningsvis var den psykiska hälsan och kostvanorna bra i gruppen stillasittande individer som nådde upp till rekommenderad fysisk aktivitetsnivå och de som inte nådde upp till den fysiska aktivitetsnivån. Jag skulle skriva att inga skillnader mellan grupperna kunde urskiljas, sannolikt beroende på typ-2 fel i vissa analyser. En begränsning i studien var förutom de få deltagarna även att insamlingen av data genomfördes med enkäter3vilket gör att deltagarna kan över- eller underskatta sina svar och därmed påverka validiteten på studien negativt.

No description available.

Syftet med denna studie var att studera de hälsofrämjande insatser som avser att främja fysisk aktivitet på en stillasittande arbetsplats. Detta gjordes genom intervjuer för att undersöka kontorsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om friskvårdstimmen på arbetstid och friskvårdsbidrag samt hur de upplever att dessa metoder har en inverkan på deras fysiskaaktivitetsnivå. Studien ämnade även att undersöka framgångsfaktorer inom hälsofrämjande insatser. Detta undersöks utifrån såväl HR- som medarbetarperspektiv. Frågeställningar: - Vilken inverkan har friskvårdsbidraget på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vilken inverkan har friskvårdstimmen på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vad upplever kontorsmedarbetare är framgångsfaktorer för en hälsofrämjande insats? Tillvägagångssättet och metoden denna studie har utgått ifrån är en kvalitativforskningsdesign. Sammanlagt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in data och material i syfte att svara på studiens frågeställningar. Urvalet gjordes genombekvämlighets- och snöbollsurval samtidigt som respondenterna var tvungna att uppnå vissa urvalskriterier. För att dra slutsatser och få svar på samtliga frågeställningar analyserades data i form av en innehållsanalys där teman, subkategorier och meningsbärande enheter genererades. Resultatet visade på att friskvårdsbidragets inverkan gav en ekonomisk lättnad och bidrogdelvis till att de anställda bibehöll deras fysiska aktivitetsbeteende. Friskvårdstimmensinverkan på de anställdas fysiska aktivitet upplevdes till stor del bero på arbetsgivarens rolloch den anställdes arbetsbelastning. Framgångsfaktorerna som de anställda ansåg vara viktiga inom hälsofrämjande insatser var samhörighet, systematik och struktur. Friskvårdsbidraget och friskvårdstimmens inverkan på den fysiska aktivitetsnivån hos kontorsmedarbetare kan möjligen grunda sig i vilken motivation individen utgår ifrån samtarbetsgivarens förmåga att ge medarbetarna förutsättningar för att främja det fysiska aktivitetsbeteendet. / The aim of this qualitative study was to investigate health promotion interventions aimed atpromoting physical activity in an office workplace. This was collected through interviews toinvestigate office workers' perceptions and experiences of financial incentives and physicalactivity during work hours, as well as if they experienced whether these methods had an impact on their physical activity level. The study also aimed at identifying experiences of success factors for health promotion interventions. This was studied both from HR- andemployee perspectives. Research questions: - What impact does financial incentives have on office workers physical activity level? - What impact does the physical activity during work hours have on office workersphysical activity level? - Which factors does office workers consider to be successful within health promotinginterventions? A total of five semi-structured interviews were conducted. To draw conclusions and to obtainanswers to all the research questions, the data was analyzed through content analysis wherethemes, subcategories and meaning units were generated. The qualitative results showed that the participants thought that the impact of financialincentives provided financial relief and partly contributed to the employees maintaining theirphysical activity behavior. The participants physical activity during work hours depended onthe workload and employer. The success factors that the employees considered to beimportant in health-promoting efforts were relatedness, systematics and structure. The participants regard the impact of financial incentives and physical activity during workhours partly depending on which motivation the individual is driven by and the employer's ability to provide conditions for the employees to promote a physical activity behavior.

Bakgrund: Ländryggssmärta är multifaktoriellt och ett globalt problem som förekommer i alla åldrar. Fysisk aktivitet har hälsofördelar i kontrast till fysisk inaktivitet och stillasittande beteende som medför hälsorisker. Prevalensen av ländryggssmärta hos ungdomar ökar med ålder och drabbar även unga vuxna. Stillasittande beteende och nivå av fysisk aktivitet är faktorer som påverkar både ländryggssmärta och hälsorelaterad livskvalitet. Utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet används för bedömning av välmående ur ett biopsykosocialt perspektiv. Syfte: Sammanställa kunskap kring associationer mellan fysisk aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet och ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Web of Science, Cinahl, AMED och SPORTdiscus. Sökningen genererade 633 träffar varav nio studier inkluderades. Kvalitetsbedömning genomfördes med Newcastle-Ottawa Scale. Resultat: Åtta studier hade låg risk och en studie moderat risk för bias. Sex studier undersökte ungdomar. Ländryggssmärta begränsade fysisk aktivitet. Stillasittande beteende och låg likaväl som hög nivå av fysisk aktivitet var associerat med ländryggssmärta och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Denna association återfanns inte när fysisk aktivitet mättes objektivt med en accelerometer. Tre studier undersökte unga vuxna. De visade på en association mellan begränsning av fysisk aktivitet och ländryggssmärta samt nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. En studie visade på en association mellan stillasittande beteende och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Konklusion: Ländryggssmärta och stillasittande beteende är associerade med nedsatt hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna. Låg likaväl som för hög nivå av fysisk aktivitet är associerat med ländryggssmärta hos ungdomar. Mer forskning behövs för att fastställa effekten av förebyggande interventioner och för att motverka ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och leder till fler stillasittande arbetsplatser. Forskning har belyst riskerna kopplade till långvarigt stillasittande, fysisk inaktivitet och stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur upplevd arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet på fritiden korrelerar med stillasittande arbetstagares attityder till rörelse under arbetsdagen. Undersökningen tog även hänsyn till eventuell påverkan av bakgrundsvariablerna kön, ålder, befattning och anställningstid. I urvalet ingick 122 medarbetare, varav 82 kvinnor och 40 män. Dessa var från olika avdelningar och städer inom en nationellt omfattande svensk myndighet, där samtliga ansågs arbeta inom stillasittande yrken. Medelåldern var cirka 45 år. Deltagarna fick svara på en enkät som avsåg undersöka inställning till rörelse under arbetsdagen, upplevd arbetsrelaterad stress samt grad av tre olika former av fysisk aktivitet på fritiden. Dessa tre var vardagsmotion, pulshöjande fysisk aktivitet och muskelstärkande fysisk aktivitet. Resultaten i en korrelationsmatris visade inledningsvis signifikanta samband mellan attityd till rörelse under arbetsdagen med kön, vardagsmotion och pulshöjande fysisk aktivitet. När en multipel regressionsanalys utfördes kvarstod sambandet med både kön och pulshöjande fysisk aktivitet. Ju mer pulshöjande aktivitet som utfördes på fritiden, desto mer positiv var attityden. Vidare visades att kvinnornas attityd generellt var mer positiv än männens. Studiens resultat uppmärksammade även behovet av fortsatt forskning inom området, främst utifrån arbetstagarens perspektiv.

Introduktion: Otillräcklig fysisk aktivitet (FA) och stillasittande (ST) kan kopplas till stora hälsoproblem och samhällskostnader. Familjesupport, inklusive föräldrars vanor och beteenden har visats påverka barns FA och ST, vilket kan ha betydelse för barnens framtida hälsoutveckling. Inom NorthPop-studien, vars syfte är att kartlägga familjers hälsa under och efter graviditet samlas data in fortlöpande från familjer i Västerbotten via web-baserade enkäter.   Syfte: Att utifrån NorthPop-kohortens enkätsvar om fysisk aktivitet, besvarade när barnet var 2–3 år gammalt, undersöka samband mellan barnens och föräldrarnas FA/ST samt undersöka skillnader i FA/ST mellan de familjer som frivilligt deltog i accelerometermätningar av FA jämfört med de familjer som avstod. Metod: I studien deltog 3842 familjer, varav 1264 barn i gruppen som hade accelerometer. Föräldrarna skattade sin egen FA och ST med Socialstyrelsens indikatorfrågor respektive Stationary single-item question av Gymnastik och Idrottshögskolan (SED-GIH), samt barnets FA och ST med Early years physical activity questionnaire (EY-PAQ). Samband barn-föräldrar analyserades med Spearman’s rho (Rs), och skillnader mellan grupperna analyserades med MannWhitney U-test. Resultat: En signifikant negativ korrelation sågs mellan barnets FA och båda föräldrarnas ST samt en positiv korrelation med moderns FA, dock inte med partnerns. En signifikant positiv korrelation sågs även mellan barnens egna FA och ST, det vill säga att fysiskt aktiva barn även uppvisade högre grad av stillasittande. Detta till skillnad från mödrarnas som uppvisade en negativ korrelation mellan FA och ST. Föräldrarnas FA korrelerade positivt med varandra samt negativt med partnerns ST. Mellan grupperna noterades endast signifikant skillnad gällande mödrarnas ST, där mödrarna vars barn deltog i accelerometermätning skattade 21 min/dag mer ST än mödrarna i gruppen vars barn ej deltog i accelerometerstudien.  Konklusion: Denna studie påvisar svaga samband mellan barnets FA och sina föräldrar som dock kan ha betydelse framtida hälsobeteenden. Studien tyder inte på någon urvalsbias i form av att mer fysiskt aktiva familjer deltar i högre grad i accelerometerstudien inom NorthPops rörande FA, vilket kan ha betydelse för framtida studier.

Introduktion: Diabetes typ 2 (DT2) är en allvarlig sjukdom som innebär risk för svåra komplikationer. Sjukdomen är ärftlig men uppkommer också till följd av ohälsosamma levnadsvanor och prevalensen ökar markant i världen. Socialstyrelsen rekommenderar att stöd till förändring av levnadsvanor och fysisk aktivitet genom grupputbildning ska ingå i behandlingen men trots detta erbjuds det i alldeles för liten utsträckning i landet. Till följd av detta har ett nytt arbetssätt för grupputbildning utvecklats för att öka tillämpningen i primärvården. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera hur en multidisciplinär gruppintervention för personer med DT2 med fokus på livsstilsförändring och fysisk aktivitet (FA) påverkar vikt, hälsorelaterad livskvalitet och grad av FA. Metod: Detta är en longitudinell prospektiv studie. Data som analyserats är hämtad från ett kliniskt utvecklingsprojekt vid namn Tillsammans. Deltagarna (N=34) genomförde en gruppbaserad utbildning med fokus på levnadsvanor. Data samlades in vid baslinjen och efter sex månader. Deskriptiv analys och Wilcoxons teckenrangtest användes för bearbetning av data. Resultat: Resultatet visade statistiskt signifikant förbättring av vikt och hälsorelaterad livskvalitet. Ingen signifikant förbättring sågs för FA. Antalet deltagare som uppnådde rekommendationerna för FA förändrades inte efter interventionen. Skillnader observerades mellan kön och åldersgrupper i alla variabler men testades inte statistiskt.  Konklusion: Denna studie visade att den multidisciplinära gruppinterventionen gav stöd till förändring av levnadsvanor. Vidare observerades trender som tyder på att kön och ålder eventuellt kan påverkas olika. Få deltagare och stort bortfall försvårade utvärderingen av gruppintervention