Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

Forskning visar att barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,NPF, slutar att idrotta tidigare än barn och ungdomar utan NPF. Det finns också enproblematik där barn och ungdomar med NPF i högre grad är stillasittande. Samtidigtfinns det också en otydlighet kring vem (vilka instanser/organisationer) som bäransvaret för inkludering inom idrottsrörelsen. Studiens syfte var därför att undersökahur idrottsföreningar arbetar med barn och ungdomar med NPF, och hur möjligheternatill inkludering ser ut i idrottsföreningar. Studien använde sig av en kvalitativmetoddesign, där sju semistrukturerade intervjuer med befattningshavare i sju olikaidrottsföreningar analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatendiskuterades sedan med ett socialekologiskt perspektiv, där insamlade data visade påhur hälsofrämjande för personer med NPF kan påverkas på flera (socialekologiska)nivåer. Samarbetet mellan nivåerna visade sig vara av stor vikt för NPF-arbetet ochkunde medföra både hinder samt skapa resurser för NPF-hälsofrämjande. Majoriteten avföreningarna uppgav att de upplevde svårigheter att få det stöd som krävdes frånkommunen, samtidigt som alla föreningar hade en positiv upplevelse av samarbetet medRF-SISU. Därutöver uttryckte också majoriteten av föreningarna att det fanns ett behovav extra resursstöd för barn och ungdomar med NPF, vilket få av föreningarna hadeekonomiska förutsättningar att införa. Föreningarna var ofta beroende av ideellaeldsjälar och föräldrar som hjälpte till. Generellt fanns det en god förståelse hosrespondenterna i vad NPF innebär, där ”alla ska få vara med” i någon form uttrycktes avsamtliga respondenter. I majoriteten av föreningarna fanns det dock ingen handlingsplanför inkludering av personer med NPF

Fler och fler barn har en allt för stillasittande vardag, speciellt i den digitala verklighet vi lever i nu. Det är ingen nyhet att träning är bra för oss. När det gäller barn räcker så lite som fyra minuter för att det ska ge en positiv inverkan på inlärningsförmåga, läsförståelse, minne och kreativitet. Barn som tränar är också mindre stressade. Det fick mig att fundera över hur jag kunde rita en skola som uppmuntrar barn till med fysisk aktivitet, utöver mer gymnastikundervisning i schemat. Jag valde platsen i Henriksdal i kanten av Hammarby sjöstad, som karaktäriseras av den stora motorvägen mot Nacka Värmdö, närheten till vattnet och de fina parkmiljöerna. En skola på den här tomten blir som en slags entré till området och får en väldigt viktig position. Personer som rör sig på platsen idag har tydliga rörelsemönster, vilka jag ville låta byggnaden förstärka. Platsens rörelsemönster har skapat byggnadens form. Eftersom tomten är relativt liten har jag jobbat vertikalt för att ge så mycket utemiljö som möjligt till skoleleverna. Jag ville att skolbyggnaden skulle symbolisera stabilitet och ge kunskapen en slags tyngd och tydligt signalera det viktiga som den står för. Jag ville att byggnaden skulle synas tydligt från håll och stärka områdets identitet. / More and more children have a very sedentary everyday life, especially in the digital reality we live in now. Everybody knows that training is good for us. As far as children are concerned, it  takes as little as four minutes to give a positive impact on learning ability, reading comprehension, memory and creativity. Children who exercise are also less stressed. It made me wonder how I could draw a school that encourages children to physical activity, in addition to more scheduled gymnastics education. I chose the location in Henriksdal at the edge of Hammarby sjöstad, which is characterized by the major highway towards Nacka Värmdö, the vicinity of the water and the beautiful park environments. A school on this site becomes like an entrance to the area and gets a very important position. People moving on here today have clear motion patterns, which I wanted the building to strengthen. The site has created the shape of the building. Since the plot is relatively small, I have worked vertically to provide as much outdoor environment as possible for school students. I wanted the school building to symbolize stability and give knowledge weight and clearly signal the importance it stands for. I wanted the building to be clearly visible and strengthen the identity of the area.

Syftet med denna studie var att ta reda på om det bland gymnasieungdomar finns en skillnad mellan flickor och pojkars mående när det kommer till ångest och depression, samt att se om deras vanor skiljer sig åt när det gäller stillasittande och skärmtid. Studien omfattade 145 elever på en gymnasieskola i Jämtland vilka fick svara på en rad frågor om sitt mående och livsstil. Resultatet visade att flickor mår sämre än pojkar när det gäller både ångest och depression, samt att de tillbringar mer tid framför sin mobil, och även sitter still i högre utsträckning. Mycket tyder på att det kan finnas en genetisk disposition vad gäller de val pojkar och flickor gör, men det krävs vidare forskning för att kartlägga denna och för att utveckla insatser som kan kompensera miljön så både pojkar och flickor får samma möjligheter till ett hälsosamt liv. Vidare forskning behövs även för att se om sambanden i denna undersökning är korrelationer, kausala, eller beror på en tredje variabel.

Bakgrund  Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för icke-smittsamma sjukdomar och för tidig död. Världens befolkning har blivit mer fysiskt inaktiva vilket kopplas till den ekonomiska och tekniska utvecklingen och till den ökade förekomsten av stillasittande arbete. Medarbetare bör möjliggöras mer fysisk aktivitet på sina arbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Det kan vara en utmaning att genomföra en intervention på en arbetsplats med olika individer. Forskning behövs för att beskriva vilka faktorer som motiverar fysisk aktivitet på arbetsplatsen, särskilt för personer med stillasittande arbete. Rekommendationerna till arbetsgivare och medarbetare kan utvecklas och fördelarna belysas.  Syfte  Syftet var att beskriva vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet på arbetsplatsen.  Metod Litteraturstudie med systematisk sökning och integrativ analysmetod.  Resultat Resultatet visade att gemenskap, arbetsplatsens förutsättningar, kompetensutveckling och anpassad aktivitetsform var faktorer som motiverade till fysisk aktivitet på arbetsplatsen. Stöd och uppmuntran från arbetsgivare, organisationens normer och medarbetarnas tillåtande attityder möjliggjorde fysisk aktivitet på arbetet. Med ökad kunskap sågs fördelarna med att bryta upp stillasittandet och motiverade till ökad fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten skulle vara enkel, lättillgänglig och varierande. Den gav medarbetarna både fysisk och psykosocial utveckling vilket ökade den inre motivationen att fortsätta med fysisk aktivitet över tid.  Diskussion  En hälsosam arbetsplats som skapar förutsättningar och gör medarbetarna delaktiga i förändringsarbetet för att minska stillasittandet och öka fysisk aktivitet skapar gemenskap och tillåtande normer. Motivationen förstärks av faktorerna som framkommer i resultatet, men det är de inre motivationsfaktorerna som främjar fysisk aktivitet över tid.

Stillasittandet bland de yngsta barnen har ökat under åren, framförallt på barnens fritid, vilket ger ökad risk för försämrad hälsa både på kort och lång sikt. Pedagogerna i förskolan behövs därför som förebilder för att möjliggöra goda vanor kring träning och idrott, då barnen tillbringar större delen av sin vakna tid på förskolan. Studien syftar till att bidra till kunskap om hur pedagoger resonerar kring ämnet fysisk aktivitet. Jag har valt fokusgruppsintervju, med två arbetslag från två olika förskolor, där pedagogerna resonerat kring hur de samarbetar för att nå strävansmålen avseende fysisk aktivitet i förskolans läroplan. Studien behandlar dels vilka fysiska aktiviteter som genomförs, dels vilka möjligheter och utmaningar som pedagogerna identifierar. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie var medvetna om vikten av att barn utvecklar goda vanor för träning och idrott. De ger flera exempel på hur de med leken i fokus skapar hälsofrämjande rörelseaktiviteter. Närliggande gymnastiksalar används flitigt för motoriska övningar. Vidare initierar pedagogerna rörelseaktiviteter både inomhus och utomhus exempelvis dans och musik. Det som hindrar pedagogerna från att genomföra fysiska aktiviteter i förskolan med barnen handlar är att tid för förberedelser saknas, bristande förvaringsmöjligheter för materialen och kläder som begränsar främst de yngsta barnen från att röra sig utomhus vid kalla temperaturer. Pedagogerna uttrycker att de har goda förutsättningarna för att utmana barnen till fysiska aktiviter, vilket i sin tur avser att bidra till goda vanor. / The sedentary behaviour of young children has increased over the years. This especially applies to the free time spent outside of school hours. The outcome of this is an enlarged risk for deteriorating health, both in the long and short term. Preschool teachers are therefore important role models when it comes to enabling good habits regarding exercise and sports, as many young children today spend most of their woken time in preschool. The purpose of this study is to contribute to knowledge concerning what preschool teachers think about the topic physical activity. Focus group interviews with two teams from two different preschools were completed. The interview enables the preschool teachers to discuss how they work together achieving the set goals in the preschool curriculum about physical activities. The study highlights how preschool teachers enable different kinds of physical activities and what kind of challenges and possibilities they identify. The result shows that preschool teachers in this study are aware of the importance that children develop good habits when it comes to exercise and sports. They give several examples of health-promoting movement-activities, always with play in focus. For example, the use of a close-by sport-hall for motor exercise. Further how they initiate movement-activities indoors by using dance and music. The obstacles the preschool teachers address relates to; time for preparation, lack of storage space for the material and the limitations of the clothing as, when dressed for cold temperatures, the young children’s clothes may restrict them to move freely during outdoor activities. The preschool teachers’ experience that they have good conditions to encourage the children to physical activities that enable them to acquire good habits, which applies to both indoor- and outdoor activities.

Introduktion: Studier har visat att arbete i hemmiljö har blivit vanligare, vilket i sin tur har ökat stillasittandet. Stillasittandet bidrar till muskuloskeletala besvär där korta pausprogram på arbetsplats har gett smärtlindrande effekter bland kontorsarbetare, men det är inte undersökt i hemmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av ett kort pausprogram med gummibandsträning, för att motverka muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra och långvarigt stillasittande vid arbete i hemmiljö. Metod: Deltagarna (n=20) rekryterades från Umeå Universitet och skulle ha arbetat hemifrån minst 3 dagar/vecka sedan december 2020. Interventionen varade i 3 veckor, med 2 x 2 min aktivitet per dag och medel- till högintensiv gummibandsträning för skulder- och axelmuskulatur. En enkät fylldes i innan start av intervention för att få bakgrundsinformation. En ny enkät fylldes i efter intervention där frågor gällande påverkan på arbete, kroppsbesvär och träningsinformation besvarades för att utvärdera genomförbarheten. Resultat: Majoriteten av deltagarna ansåg att det gick mycket lätt att följa träningsinstruktioner via video och mycket bra att utföra övningarna med gummiband i hemmiljö. Majoriteten skattade en positiv påverkan på arbetsdagen. I loggboken noterade 10 av 20 deltagare minst 1 träningspass som uteblivit på grund av stress och bortglömd träning. Antal deltagare med smärta minskade från 9 till 5. Övningarnas svårighetsgrad skattades mycket lågt, ansträngningsnivån medel och interventionens påverkan på stillasittande som stor. Konklusion: Pausprogrammet bedömdes vara genomförbar utifrån de satta kriterierna. Alla deltagare var positivt inställda till pausprogram efter intervention. Programmet kan fungera att utvärdera i en större skala, genom en kontrollerad studie.

Introduktion: Den 11 mars 2020 klassades viruset Covid-19 som en pandemi. För att bromsa smittspridningen beslutade regeringen att stänga gymnasieskolorna runt om i Sverige och övergå till fjärr- och distansundervisning. Flertal idrottsföreningar har inte heller kunnat bedriva sin verksamhet på grund av pandemin. Trots att restriktionerna har varit nödvändiga för att minska smittspridningen kan det ge konsekvenser på ungdomars och unga vuxnas rörelsevanor.  Syfte: Studera förekomst av stillasittande och fysisk aktivitet hos gymnasieungdomar i Västerbottens inland till följd av skolstängningen orsakat av Covid-19. Metod: Undersökningen utfördes bland 86 gymnasieelever (16–20 år) i Västerbottens inland. En webbenkät med 23 frågor skickades ut till tre gymnasieskolor i olika kommuner. Enkäten var tillgänglig mellan 2 februari och 16 februari 2021. Deskriptiv analys, Chi2-test och Man Whitney U användes för att analysera och jämföra data.  Resultat: I denna studie ansåg 81,4 % av eleverna att deras stillasittande hade ökat och 55,8 % ansåg att deras fysiska aktivitet minskat under pandemin. Totalt var det 55,8 % som inte uppnådde FYSS rekommendationer under Covid-19. Unga vuxna (18–20 år) och unga kvinnor visade en viss tendens att vara mindre fysiskt aktiva i jämförelse med ungdomar (16–17 år). Resultatet generade ingen statistisk signifikant skillnad avseende fysisk aktivitet och stillasittande mellan unga kvinnor och unga män. Valet av fysisk aktivitet förändrades under pandemin i jämförelse med innan.  Konklusion: Resultatet visar en negativ påverkan på stillasittande och fysisk aktivitet hos ungdomar och unga vuxna i Västerbottens inland på grund av pandemin. Detta skulle kunna leda till ökade hälsorisker hos ungdomar och unga vuxna i Västerbottens inland. Detta resultat kan vägleda insatser för att främja gymnasieelevers hälsa till följd av pandemin. Fortsatt forskning krävs då pandemin är pågående.

This study aims to discover pedagogues perceptions of children’s sedentary behavior linked to the school and its activities. Questions that the study sought to answer was: What do pedagogues think of when they hear “sedentary children”. How do the pedagogues look at their own and the schools responsibility? Advantages and disadvantages with sedentary behavior? Relationship between physical activity and sedentary behavior and the impact of environment connected to sedentary behavior? The study is qualitative and implemented through seven interviews with pedagogues in the schools earlier years. The result show that pedagogues connect sedentary to children`s time in front of different screen activities and that children are less able to spontaneously activate themselves these days. The responsibility the pedagogues saw they had was to offer and display and encourage children to motion and to provide a stimulating environment. Pedagogues connect benefits of sedentary with the ability to concentrate in learning environments. Disadvantages were linked to concentrations difficulties, lazier children, bad self-esteem and physical development. The environment was seen to play a crucial role for the pedagogues as well.

Inledning: I dagens moderna, välutvecklade och allt mer digitaliserade samhälle ges människor en ökad möjlighet till att leva sina liv betydligt mer stillasittande än tidigare. Allt mer forskning pekar idag på att långvarigt stillasittande som enskild riskfaktor är en bidragande orsak till utvecklingen av ohälsa samt vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ett stillasittande beteende som enskild riskfaktor påverkar vuxna människors hälsa samt belysa vilka faktorer som bidrar till ett stillasittande beteende. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts utifrån tio vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna Pubmed, Cinahl och PsycARTICLES. Artiklarna granskades och analyserades sedan med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Längre stunder av stillasittande hade en tydlig koppling mellan flera fysiologiska effekter i kroppen. När pauser togs genererade det i flera hälsofrämjande effekter så som ett ökat upptag av glukos i blodet, ökad kaloriförbrukning samt minskat BMI. Hos de personer som var mindre stillasittande sågs även en minskad risk av att dö i t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorer så som en dålig arbetsmiljö, vart en bor samt ett förhöjt BMI sågs ha negativa effekter som ledde till ett ökat stillasittande. Slutsats: Att så mycket som 60 % av den vakna tiden spenderas stillasittande kan ses som en riskfaktor för att i förlängningen kunna utveckla vällevnadssjukdomar. Viktiga aspekter som sågs för att motverka detta var att regelbundet ta kortare pauser för att avbryta längre stunder av stillasittande.Trots att en hälsosam nivå av fysisk aktivitet uppnås är det inte tillräckligt om resten av dagen spenderas stillasittande. Detta utgör ett behov av nya tydligare och uppnåeliga riktlinjer för hur personer bör begränsa sitt stillasittande. / Introduction: In today's modern, well-developed and increasingly digitized society, people are given the opportunity to live much more sedentary lives than before. More research today indicates that long-term sedentary as a single risk factor is a contributing factor in developing illness and public health diseases such as diabetes, cardiovascular disease and obesity. Aim: The aim of the literature review is to investigate how sedentary behavior as an individual risk factor affects adult human health as well as highlight the factors that contributes to sedentary behavior. Method: In order to respond to the aim, an integrated literature survey has been conducted based on ten scientific original articles. The searches have been made through the databases Pubmed, Cinahl and PsycARTICLES. The articles were then examined and analyzed using the Whittemore and Knafl (2005) analytical method. Results: Longer moments of sedentary had a clear connection between several physiological effects in the body. When breaks were taken, it generated several health-promoting effects such as increased blood glucose absorption, increased calorie consumption, and reduced BMI. In those who were less seated, there was also a reduced risk of dying in e.g. Heart disease. Risk factors such as a poor work environment, where one lives, and an elevated BMI, were found to have adverse effects that led to increased sedentary behaviors. Conclusion: As much as 60% of the waking time is spent sedentary this is considered a risk factor in order to develop public health diseases in the long run. Important aspects that were seen to counteract this were to regularly take shorter breaks to interrupt longer moments of sedentary. Although a healthy level of physical activity is achieved, it is not enough if the rest of the day is spend sedentary. This constitutes a need for new, clearer and achievable guidelines for how people should limit their sedentary behavior.