Taking as a starting point the theory and concept of Landscape Urbanism, this thesis project explores an alternative solution for the regeneration of old industrial areas using a case study: the design of Slakthusområdet in Stockholm. The project focuses on how to use landscape as a medium to transform Slakthusområdet into a sustainable, attractive, and people friendly area. And at the same time integrate it into a wider urban context. It covers two aspects: First, the integration of the site in the surrounding green network. Second, the regeneration of the green infrastructure inside of the site that could add ecological and social values to the site.

Hur förenar man på bästa sätt två skilda funktionsprogram, privata och allmänna intressen på en central plats i Stockholms citykärna?

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm. Våra intervjuer visade att markavtal (nyttjanderättsavtal) är den mest använda rättighetsupplåtelsen för ledningar på allmän platsmark. På annan kommunägd mark finns även andra rättighetsupplåtelser, men markavtal är vanligast även där. Intervjuerna visade också att ledningsrätt inte uppskattas av kommunerna. De anser allmänt att ledningsrätt är en för stark rättighetsform i tätorter som är i ständigt förändring.

För att minska risken för de konsumenter som belånade stora delar av sin bostads värde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolånetak som begränsar möjligheten att belåna bostaden till 85 % av dess marknadsvärde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på de priseffekter detta bolånetak har haft på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlägga vilka potentiella köpare som främst påverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga på området, fastighetsmäklare, banktjänstemän och andra med stor insikt i bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolånetaket haft och slutligen försökt besvara de frågeställningar vi haft. De personer som har svårt att få ihop tillräckligt med eget kapital för att finansiera ett bostadsköp har sannolikt ingen tidigare bostad att sälja. Det vi har kommit fram till är att det i Stockholm redan innan bolånetakets införande var svårt för förstagångsköpare att klara av ett köp ensam. Det är väldigt vanligt att de som köper sin första bostad får hjälp av framförallt sina föräldrar som har gott om eget kapital, ofta i form att ett stort låneutrymme i den egna bostaden. Vidare har det höjts röster om att mängden blancolån skulle öka men det finns i dagsläget inget som tyder på att detta skett. Sammanfattningsvis kom vi fram till att de som utestängs från bostadsrättsmarknaden är de marginalkunder som innan regleringen hade svårt att hävda sig i budgivningar och således inte är drivande i prisbildningen. Detta gör att det endast blir marginella priseffekter på bostadsrättsmarknaden i Stockholm.

Opera i centrala Stockholm. Då byggnaden är väl synlig från alla riktningar och i syfte att undvika de för byggnadstypen vanliga slutna väggpartierna, är byggnadens rum organiserade kring en ryggrad av scener och repetitionssalar. På så vis deltar byggnaden med sin omgivning där ett extrovert yttre gömmer ett introvert inre. Publika utrymmen är förlagda i söder, mot utsikt och sol, medan arbetsutrymmen är förlagda i norr med ljus lämpligt för såväl måleri som kontorsarbete. Byggnaden kröker sig för att skapa ett allt eftersom växande rum för den anländande besökaren där stadens rum blir byggnadens och vice versa. Byggnadens yttre struktur utgörs av trappstegsindelad rasterdurk som tillåter att byggnaden används som sittyta och bestigs som utsiktsplattform. Rastret ger ett ljusspel såväl inåt som utåt allt efter klockslag och en aning om livet på andra sidan strukturen.

No description available.

operahus vid stadsgårdskajen

No description available.

Förslag på opera vid Årstafältet Årsta Parkopera ligger placerad som en entré till Årstafältet. Promenaden fram till opera- byggnaden gestaltas som en park inspirerad av 1700-talets engelska parker, barockoperans storhetstid, och fortsätter genom operans två huvudbyggnader för att öppna sig mot det vidsträckta fältet.

No description available.