The project explores two Architectural strategies, Urban infill and Arcology, in an attempt to present a possible building for the future of Stockholm. The goal with Urban infill is to not expand but to densify the city by using already existing sites for the proposed structures. Arcologies could be described as a city within a structure where a lot of people can live, work and dwell. With a broad research ranging from Science-fiction to real-life Architectural projects, the aim is to combine these strategies in order to discuss and propose how we might live in the cities in the future. The result: A wooden highrise in the middle of Stockholm where people can live together as a community, creating a more densely populated city without expanding it.

In Sweden today, there are 3.7 thousand registered Swedish churches with the oldest being just over 900 years old. During the last thousand years the church has existed side by side with the Swedish society which has formed alongside of it. During a long period, the national registration was managed by the church with the parish being the most important community for the individual. As modern Swedish society developed, its relationship to religion changed. The percentage of formal members in the Swedish church has dropped to 56%. Forecasts suggest that the number will drop to 30% by 2050. In the year 2000, the church and the state separated. Since then the churches are formally owned by the Swedish church. However, the possibility of freely disposing of them is severely limited by legal protection (cultural heritage law). In compensation for the increased responsibility and additional costs for the individual parishes, a cultural heritage compensation (KAE) was introduced. This is a compensation that currently amounts to SEK 460 million per year. Despite this number, it doesn’t fill the economic gap that the maintenance of these buildings creates. As a result of this 104 churches have been taken out of use since. The trinity of Sweden, the state and religion is a complex matter and the fate of Swedens churches is still to be decieded. But the fact that cultural heritage is being torn down due to lack of interest, money and ignorance is something worth pointing out. At the same time, the discussion of reuse has never been more relevant. So what if we could reprogram the function of these churches? Making the premises active once again. This thesis work will start in the context of rethinking a Swedish church - How could a church be reprogrammed? In this project, I wish to develop an understanding of how to manage a modern solution within a cultural and historic built environment. And by this creating a new experience of the church building in correlation to how our society functions today.

Architecture is a field inherently connected to art. The artist cancreate pieces that purposefully challenge our emotional states. Often,the architect is merely responsible for supplying the canvas. Theseemotional challenges, often conveyed by art, can frequently be left assecondary in architecture.In big cities society is constantly changing at a high pace.According to the Swedish Social Insurance Agency (2020), thepopulation stresses more and more, which leads to mental illnessthrough exhaustion. That, in turn, leads to long-term sick-leaves andunemployment. We have little time for self reflection and introspectionand during the remaining hours of our days the media steer us indirections of their own. Our minds are crowded with ideas and needsthat are not inherently ours that further increase toxic societal norms.The relation between our bodies, our minds and our directenvironments has a great impact on our mental well-being. Architectureand spatial design have the ability to inspire and influence humanbehaviour. So, the spaces in which we spend most of our time couldhelp us become mentally stronger and reduce stress levels.In order to explore how to create these kinds of builtenvironments, Virtual Reality (VR) can be used as a tool to test spatialexperiences that would emulate real life situations and trigger realemotional reactions. After surveying the field of VR research andperforming VR experiments, a virtual space was designed. This VRexperience was to act as a summary of the exploratory stage of theproject, acting as a precursor to the architecture set in the real world.The reality-based project is located on site in centralStockholm, in connection to areas where stress levels are recordedto be among the highest. In this building, visitors could pause for ashort time, being surrounded by an architecture that triggers positiveand beneficial emotional responses, ultimately contributing to a moresocially sustainable city.

Stockholms stad genomgår vid denna tidpunkt en ofantligt stor, och expansiv, förändring, vilket kännetecknas framförallt av ett massivt bostadsbyggande. Det som en gång var stadens gränstullar, har nu utvidgats. Parallellt med denna utveckling har cykeln som trafikslag fått allt starkare medvind sedan framförallt slutet av 1990-talet, inom den kommunala politiken och planeringen. Ett tidigare uträknat, och bortbyggt, trafikslag är nu på väg tillbaka. Visionen är att Stockholm i framtiden ska kunna profileras som en cykelstad. Detta framgår framförallt tydligt i stadens strategiska styrdokument, hur en viktig del av det framtida Stockholm är ett transportsystem med fokus mot hållbarhet och långsiktighet. Ett transportsystem vilket skall prioritera ett ökat cyklande i staden, framför bilen. Denna studie syftar till att undersöka vilken roll, och betydelse, cykeln har i stadsutvecklingen. Hur korrelationen är mellan visioner, målsättningar och strategier för trafiken, och hur det faktiskt kommer till uttryck inom planeringen. Studien undersöker hur det översiktliga läget inom samhällsplanering ser ut för cykeln i Stockholm, för att sedan undersöka hur det ser ut i det specifika stadsutvecklingsprojektet, Södra Solvallastaden. Teorin fokuserar på helhetssyn och samverkan, två återkommande strategier i stadens styrdokument, viktiga för en samordnad planering, vilket ämnar till hur en hållbar stadsutveckling är möjlig genom att en mer inkluderande planering av trafik och bebyggelse utövas. Skillnader mellan olika perspektiv lyfts fram, för att visa på vilka planeringsförutsättningar som existerar. Beslutsfattandet, och framförallt processen, inom planeringen är det som betonas. Ytterligare används två kompletterande teorier vilka också är inom samma tema, utifrån ett makt- och organisationsperspektiv.  Empirin utgörs av kvalitativa data från både interjuver med planerare vid Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, och den privata markägaren i Solvallastaden, samt skriftliga dokument från framförallt Stockholms stad och forskning inom bl.a. trafik- och cykelplanering, hållbar stadsutveckling och hållbara transportsystem. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna gällande hur beslut fattas i organisationer, aktivt deltagande och demokratiska processer, samt samordnad planering - helhetsperspektiv, samverkan och planeringsförutsättningar.   Studien visar att även om Stockholms strategiska styrdokument talar för hur cykeln skall prioriteras, och ges en betydelsefull roll för en långsiktig hållbar stadsutveckling, inkluderas cykeln inte alltid i planeringsprocessen. Det planeras för cyklister främst utifrån ett större, regionalt, pendlarperspektiv. Inom det mer lokala är det ett fortsatt svagt fokus på cyklisterna. Detta beror på vilka planeringsförutsättningar cykeln ges, vilka påverkas av bl.a. hur staden organiserar sig, trafikplanerares deltagande i beslutfattande- och planeringsprocesser, den kommunala politiken, särintressen och konflikter mellan förvaltningar, det historiska arvet, samt skilda nivåer av samverkan, och vilka som aktivt får vara med att forma helheten i projekt. / Stockholm as a city, at this moment, is experiencing a massive, and extensive, change, which is most of all recognizable from the large construction of housing. What once was considered as the city limit, has now changed. Along with this development the bicycle, as a mode of transportation, has gained more attention, since approximately the late 1990s, within the municipal politics and planning. A mode of transportation which the city once rather disregarded and built away, is on its way back. The vision is for Stockholm in the future to be able to profile itself, as a bicycle city. In the city’s strategic governing documents, is demonstrated clearly, how an important part of the future city is a transportation system which has a great, long-term, focus towards sustainability. A transportation system which will prioritize bicycles, instead of cars. This paper aims at investigating the importance, and part, bicycling play in the city’s urban development. The relationship between the visions, aims, and strategies, set for the future traffic, and how it’s proved in actual planning. The paper investigates the comprehensive state of the bicycle, generally, of how Stockholm is planning, and then comparing with a specific project called Södra Solvallastaden. Which is a new development, in the Bromma area of Stockholm, were its stated how the area is being developed as a ‘bicycle city’. The theory focuses on the two concepts ‘helhetssyn’ (comprehensive view) and ‘samverkan’ (collaboration), common in the strategic documents, and important for what is known as a ‘samordnad planering’, meaning a more collaborative planning, which focus on how a more sustainable urban development is possible when a more inclusive planning of traffic and housing development is practiced. The differences between the perspectives are highlighted, and the aim here is to reveal which the preconditions for planning are. Decision making, and the decision-making process, within in planning is centred. Additionally, two complementing theories are used, which also focus on the process from a power, and organizational, perspective. The empirical part consists of qualitative data from both interviews with planers at Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, and the private developer in Solvallastaden, and the strategic governing documents for Stockholm, and earlier research within traffic and bicycle planning, sustainable development and sustainable transportation systems. The empirical material has then been analysed with help of the theory of how decisions happen in organizations, active participation and democratic processes, and as well collaborative planning – comprehensive perspective, collaboration and preconditions for planning. This study show that even if the strategic governing documents advocate how bicycling should be prioritized, and have a significant part of a long-term sustainable urban development, the bicycle, in projects, hasn’t always an inclusive part of the planning process. Planning for bicyclist is foremost thought of on a larger, regional, commuting level, outside of development and more through green park grounds. In the more local, urban space, there’s a very weak focus towards bicycling. This depends on the planning preconditions bicycling has, which is affected by how the city is organization itself, traffic planers involvement in decision-making and planning processes, the local politics, separated interests and conflicts between administrations, the historical inheritance, the separated levels of collaboration, and whom are given the opportunity to take an active part and shape the comprehensive view of projects.

Som ett svar på de krav som ställs på dagens bostadsmarknad har kollektivhushybriden BO ritats med ambitionen att skapa en ny typ av hållbart boende. Bostadsmarknaden idag präglas i stor utsträckning av bostadsbrist, vilket uppbringar nya förutsättningar för bostadsbyggandet. Detta har gett upphov till en tendens där politiker och byggföretag i många fall förespråkar avsteg från de byggregler som finns, för att kunna bygga fler och billigare bostäder. Detta kan t.ex. ses i många av de små, nyproducerade bostäder som byggs där smarta kvadrat och multifunktionella ytor främjas. Lösningar som dessa kan vara nödvändiga för att kunna tillgodose fler med bostad, men det finns även en risk att detta kan komma att leda till en ökad bostadssegregation, där de med sämre ekonomiska förutsättningar tvingas bo under sämre bostadsförhållanden. Att omförhandla vårt sätt att bo är en nödvändighet, då resurser och plats inte räcker till, men hur ska det gå till? Som ett svar på denna fråga har vi i detta projekt landat i en kollektiv boendeform med delningsekonomiska inslag. Detta möjliggör ett resurssmart byggande som inte gör avkall på god bostadskvalité eftersom ytor och resurser kan delas av flera. Denna kollektivhushybrid har inspirerats både av den klassiska ’storfamiljen’, där flera vuxna individer delar bostad och kollektivhuset, där man både värnar om det privata och närheten till det gemensamma. För att testa denna idé har konceptet implementerats på en tomt i Gröndal. / As a response to the demands of today's housing market, the collective housing hybrid BO has been designed with the ambition to create a new type of sustainable housing. The housing market today is characterized by housing shortage, which creates new conditions for housing designs. This has given rise to a trend in which politicians and companies often advocate for new rules for building in order to build more and cheaper housing. This can e.g. be seen in many of the small, newly built apartments, where smart squaremeters and multifunctional areas are promoted. Solutions like these may be necessary in order to accommodate more people with housing, but there is also a risk that this may lead to an increased inequality, where those with inferior economic conditions are forced to live under poor housing conditions. Renegotiating our way of living is a necessity, as resources and space are no longer enough, but how should this be done? As a response to this question we have landed in this collective housing project. Collective housing enables a resource efficient design which does not compromise with good housing qualities, since areas and resources can be shared by several people. To test this idea, the concept has been implemented on a plot in Gröndal.

The aim of this thesis project has been to explore stages for performance that promotes situational displacement and questions cultural containment and inclusion. By implementing stages that merges with and leaks out in to the surrounding urban environment the aspiration has been to manipulate adjacent urban spaces and by doing so offer an alternative spatial imagination that provokes public consciousness and the possiblity of new subjective and collective engagement within our built environment.

I Fatbursparken, Stockholm, bredvid Oscar den 1:s minne planeras det en byggnad för komvux med offentliga verksamheter så som theater, utställning och café. Parken är mycket urban med nära kopplingar till kommunaltrafik, vilket gör den mycket lämpad för endamålet. Verksamheten komvux skiljer sig från andra lärandemiljöer som grundskola eller gymnasium. Komvux har en mycket större spridning i ålder, erfarenhet, bakgrund, var man kommer ifrån och bor. Ofta så studerar eleven ett fåtal ämnen och det är vanligt att mycket av studierna sker på distans, från hemmet, i ett café, på tåget hem eller andra platser. Alla dessa faktorer gör att staden är mycket närvarande i komvux.  Den givna tomten i Fatbursparken kommer med några speciella tekniska förhållanden. Den är lokaliserad över Citybanan och Stambanan. Vilket ger specifika förutsättningar för de konstruktiva. Det går inte att ta ner krafter i Tunnelbanans tak, det går däremot att göra det i väggarna.  Den bärande strukturen tar ner krafter på fyra punkter. två av punkterna i tunnalbanans väggar och två av punkterna i ett ventilationsrum. Det översta våningsplanet består av en våningshög fackverkstruktur som fördelar vikten mellan de fyra punkterna. De två våningarna under hänger i fackverket. Den understa våningen bär sig själv med en spännWarmerad platta på mark. Detta gör att de olika våningsplanen också får lite olika förutsättningar. Strukturens gridskapande intervaller förhåller sig till det givna programmet. Där det minsta klassrummet var 30kvm det mellersta 60kvm och det största 90kvm. Strukturens grid består av 30kvm stora ytor, vilket gör att de kan paras ihop och skapa den efterfrågade storleken på klassrummen. I städer ligger ofta de offentliga delarna i en byggnad på bottenplan. Av den enkla anledningen att det är mer tillgängligt. Samtidigt så gör detta att bjälklaget separerar bottenplan från de övre planen och gör att dom fungerar mer självständigt och frånkopplade. Med komvux nära relation till staden så var ett program som tar in staden i byggnaden mer lämpligt. Ett program där det offentliga och komvux delar på byggnadens volym. Där dom har en nära relation till varandra men kan agera som separata verksamheter.  De offentliga delarna i byggnaden riktar sig åt olika håll och tar in olika delar av staden. Blackbox, som är en mer introvert funktion i byggnaden riktar sig mot bostäderna i den norra delen av parken, detta för att visa hänsyn mot de befintliga bostäderna. Utställningen riktar sig mot oscar den 1:s minne och tar in dess fasad, som är mycket dekorerad och tillför en känsla i utställningen. Cafét riktar sig mot parken, Den mest publica riktningen med utsikt över en urban grönyta. / In Fatbursparken, Stockholm, next to "Oscar den 1:s minne" there are plans of a building for komvux with public activities such as theater, exhibition and café. The park is very urban with close links to local traffic, making it very suitable for the purpose. The school of komvux differs from other learning environments such as primary or secondary school. Komvux has a much larger spread in age, experience, background, where you come from and live. Often the student is studying a few subjects and it is common for many of the studies to take place at a distance, from home, in a cafe, at the train home or elsewhere. All of these factors make the city very present in Komvux. The given site in Fatbursparken comes with some special technical conditions. It is located over Citybanan and the Stambanan. Which provides specific conditions for the constructive. It is not possible to take down forces the tunnel cealing, but it is possible to do it trough the walls. The supporting structure takes down forces at four points. two of the points are located in the tunnel walls and two of the points in a ventilation room. The top floor consists of a story-high fakework structure that distributes the weight between the four points. The two floors below hang in the framework. The lower floor carries itself with a tensioned plate on the ground. This makes the different floor plans slightly different. The structure's grid-creating intervals relate to the given program. Where the smallest classroom was 30sqm the middle 60sqm and the largest 90sqm. The structure grid consists of 30 sqm large areas, which allows them to pair up and create the required size of the classrooms. In cities, the public areas often lie in the ground floor of a building. For the simple reason it's more available. At the same time, the floor plan separate the bottom plane from the upper plane and make them function more independently and disconnected. With a close relationship with the city, a program that takes the city into the building was more appropriate. A program where the public and commodity share the building volume. Where they have a close relationship with each other but can act as separate activities. The public areas of the building are aimed at different directions and enter different parts of the city. Blackbox, which is a more introverted function in the building, targets the homes in the north of the park, this to reflect the existing homes. The exhibition is aimed at oscar 1's memory and takes in its facade, which is very decorated and adds a feeling to the exhibition. Cafét is aimed at the park, the most public direction overlooking an urban green area.

The present thesis examines the relationship between innovation and gender diversity in the workforce, through the lens of new firms in the Stockholm Tech start-up ecosystem. Taking a point of departure in a knowledge-based understanding of innovation and firm dynamics, the study explores the relationship between gender and innovation at the firm level. First, the theoretical framework is built on relevant literature and empirical research in a multidisciplinary fashion. Then, a qualitative inquiry is designed with the aim of contributing to the growing research corpus in the intersection of gender diversity and firm capacity to innovate. Employing a qualitative interviewing method, data was collected among founders and founding team members of entry-level tech start-ups in Stockholm. The objective was to document how founders and entrepreneurs, in general, approach gender diversity when building their start-up teams. The analysis reveals that gender diversity, albeit acknowledged as an input to innovative performance, is not prioritized over other human capital aspects, such as talent. This is in line with the bulk of literature that studies the diversity in knowledge base and firm performance, hence highlighting the cognitive aspects of innovation process. The thesis findings are of considerable benefit both for broadening the extant approach to innovation process and for understanding gender diversity dynamics in the workforce.

No description available.

Chemical recycling can improve the plastic recycling rates and reduce the level of CO2 from fossil plasticsproduction. Thus, it is seen as an attractive technology in the action towards meeting the emission, circulareconomy and recycling targets. In the Swedish context, it could help reach the carbon neutrality goal by2045. This thesis aims to investigate the potential of chemical recycling in the Swedish plastic recyclingsystem with Brista waste-to-energy plant in Stockholm as a case study. The thesis describes different stagesof current Swedish plastic recycling system and quantifies material losses at every stage. The recycling rateof plastic packaging in the household waste stream in Stockholm was found to be lower than 7%.Remaining 93% is sent for energy recovery through incineration. The feasibility of implementing differentchemical recycling technologies is analysed together with the Technology Readiness Level (TRL). Theresults showed that there are three technologies with the highest TRL of 9: thermal cracking (pyrolysis),catalytic cracking and conventional gasification. The important parameters when implementing chemicalrecycling in an existing facility are discussed and used for the feasibility analysis of implementing thesethree technologies in Brista facility. It is not obvious which technology is the best one for this application.Gasification is proven for the production of intermediates (oil or syngas) which can be used for newplastic production, however, the scale of Brista facility is not large enough for a gasification plant to befeasible. Pyrolysis and catalytic cracking could be used at a smaller scale, but they have not contributed tothe production of new plastics so far, thus, both technologies would require further research and tests ona pilot scale before moving to commercial operation. The findings from this study have to be followed byan in-depth analysis of real data, from pilot or commercial projects, which is currently unavailable.The major challenges to implement chemical recycling of waste plastics in Sweden are of economic andpolitical nature. The key point in successful deployment of chemical recycling is the development ofa business model which would ensure that all actors along the plastic recycling chain benefit economicallyfrom the solution. For the Brista 2 plant case, the challenges include Stockholm Exergi’s insufficientexpertise to perform chemical recycling independently, uncertain feedstock purity requirements andchallenging market situation. / Kemisk återvinning har potentialen att öka återvinningsgraden av plastförpackningar och minska därmedminska klimatpåverkan från fossila plastprodukter. Således ses den som en möjlig teknik för att mötautsläpps- och återvinningsmål samt införandet av en cirkulär ekonomi. I ett svenskt sammanhang kan detbidra till att nå målet om netto noll utsläpp 2045. Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen förkemisk återvinning i det svenska återvinningssystemet för plast, med det avfallseldade Bristaverket somfallstudie. Avhandlingen beskriver ingående led i den nuvarande svenska plaståtervinningssystem ochkvantifierar materialförluster i alla steg. Återvinningsgraden för plastförpackningar i hushållsavfalleti Stockholm visar sig vara lägre än 7%. Återstående 93% skickas för energiåtervinning genom förbränning.Analysen av olika teknologier för kemisk återvinnings genomförs med hjälp av Technology ReadinessLevel (TRL). Resultatet visar att det fanns tre teknologier med högsta TRL på 9: termisk krackning(pyrolys), katalytisk krackning och konventionell förgasning. Viktiga parametrar för kemisk återvinningkopplat till en befintlig anläggning diskuteras och används för genomförbarhetsanalys av de tre valdateknologierna genom en fallstudie vid Bristaanläggningen. Det är inte uppenbart vilken teknik som är denbästa för denna applikation. Förgasning är bevisat framgångsrik för produktion av intermediära produkter(olja eller syngas) som kan användas för ny plastproduktion, men Bristaanläggningens storlek är för litenför att en förgasningsanläggning ska varamotiverad. Pyrolys och katalytisk krackning kan användasi mindre applikationer, men de har hittills inte lyckats bidra till framställning av ny plast. Därför skullebåda teknikerna kräva ytterligare forskning och test på pilotskala innan de skalas upp till kommersiell drift.Resultaten från denna studie måste följas av en djupgående analys av verklig data, från pilotprojekt ellerkommersiella projekt, som för närvarande inte är tillgänglig.De stora utmaningarna för att genomföra kemisk återvinning av plastavfall i Sverige är av ekonomisk ochpolitisk karaktär. Nyckeln till framgångsrik spridning av kemisk återvinning är utvecklingen av enaffärsmodell som säkerställer att alla aktörer längs plaståtervinningskedjan kan dra ekonomiskt fördel avlösningen. För en anläggning i Brista finns utmaningar i form av Stockholm Exergis otillräckliga expertisinom området kemisk återvinning, osäkra råvarukrav och en utmanande marknadssituation.