This thesis investigates how Large Language Models can be used to repair Solidity Smart Contracts automatically through the main contribution of this thesis, the Transformative Repair Tool. The Transformative Repair Tool achieves similar results to current state-of-the-art tools on the Smartbugs Curated Dataset and is the first published tool that uses Large Language Models to repair Solidity Smart Contracts. Moreover, the thesis explores different prompt strategies to repair Smart Contracts and assess their performance. / Detta masterexamensarbete undersöker hur stora språkmodeller kan användas för att automatisk laga solidity smarta kontrakt genom verktyget Transformative Repair Tool, som är detta masterexamensarbete huvudsakliga bidrag. Transformative Repair Tool presterar liknande som dagens bästa verktyg inom automatisk lagning av smarta kontrakt på Smartbugs Curated datasettet och är det första publicerade verktyget som just använder stora språkmodeller för att reparera solidity smarta kontrakt. Dessutom så utforskar denna rapport olika textprompts och dess prestanda för att laga smarta kontrakt

Current artificial intelligence tools, including machine learning and large language models, display inabilities to interact with medical data in real time and raise privacy concerns related to user data management. This study illustrates the development of a system prototype using LangChain4j, which is an open-source project offering a multitude of AI-tools, including embedding tools, retrieval-augmented generation, and unified API:s for large language model providers. It was utilized to process medical data from a Neo4j database and enabled real-time interaction for that data. All content generation was generated locally to address privacy concerns, while using Apache Kafka for data distribution. The system prototype was evaluated by response time, resource consumption and accuracy assessment. Among the models assessed, LLaMA 3 emerged as the top performer in accuracy, successfully identifying 42.87% of all attributes with a correctness rate of 89.81%. Meanwhile, Phi3 exhibited superior outcomes in both resource consumption and response time. The embedding process, while enabling the selection of visible data, imposed limitations on general usability. In summary, this thesis advances data interaction using AI by developing a prototype that enables real-time interaction with medical data. It achieves high accuracy and efficient resource utilization while addressing limitations in current AI tools related to real-time processing and privacy concerns. / Nuvarande verktyg för artificiell intelligens, inklusive maskininlärning och stora språkmodeller, visar oförmåga att interagera med medicinska data i realtid och väcker integritetsproblem relaterade till hantering av användardata. Denna studie illustrerar utvecklingen av ett systemprototyp med LangChain4j, ett open-source-projekt som erbjuder en mängd AI-verktyg, inklusive inbäddningsverktyg, retrieval-augmented generation och enhetliga API för leverantörer av stora språkmodeller. Det användes för att bearbeta medicinska data från en Neo4j-databas och möjliggjorde realtidsinteraktion för dessa data. All innehållsgenerering skedde lokalt med Apache Kafka för datadistribution. Systemprototypen utvärderades utifrån svarstid, resursförbrukning och noggrannhetsbedömning. Bland de modeller som utvärderades visade sig LLaMA 3 vara den bästa presteraren i noggrannhet, och identifierade framgångsrikt 42,87 % av alla attribut med en korrekthet på 89,81 %. Samtidigt visade Phi3 överlägsna resultat både i resursförbrukning och svarstid. Inbäddningsprocessen, medan den möjliggjorde valet av synliga data, innebar begränsningar för allmän användbarhet. Sammanfattningsvis förbättrar denna avhandling datainteraktion med AI genom att utveckla en prototyp som möjliggör realtidsinteraktion med medicinska data. Den uppnår hög noggrannhet och effektiv resursanvändning samtidigt som den adresserar begränsningar i nuvarande AI-verktyg relaterade till realtidsbearbetning och integritetsproblem.

Vikten av hållbarhetsredovisning kan ses genom den uppmärksamhet ämnet har från företag, media, myndigheter och den ökande regleringen genom införandet av nya direktiv och lagstiftning. Att manuellt analysera företags hållbarhetsredovisningar är en tidskrävande process. En automatiserad analys av hållbarhetsredovisningar skulle innebära ekonomiska och tidsmässiga vinster när viktiga insikter tas fram relaterat till större företags påverkan på sin miljö och omgivning. Denna studie syftar till att utforska möjligheterna till en automatisering av en befintlig manuell arbetsmetod. Prototypen som utvecklats tillämpar moderna språkbehandlingsmetoder, ett område inom maskininlärning, för att realisera denna vision. Studiens implementation uppnår för de utvärderade språkmodellerna upp till 96% precision för majoritetsklassen vid bearbetning av grunddatat respektive 55% precision för minoritetsdataklassen vid bearbetning av grunddata jämfört resultat från den manuellt genomförda metoden. Slutsatsen är att en automatiserad version av den befintliga manuella analysmetoden kan konstrueras och även förbättras med den snabba utveckling som sker inom teknologi och språkmodeller, om ytterligare resurser avsätts. Resultaten visar hopp om potentialen för en metodik som utvecklas i vidare arbeten. / The importance of sustainability reporting can be observed by the attention directed towards the subject from companies, media and authorities’ continuous new directives and laws. To manually analyze companies’ sustainability reports is a time-consuming process. An automated approach analyzing sustainability reports would give advantages regarding both time and economics when important insights related to companies’ operations are brought into light. This study aims to explore possibilities in automating an existing manual method related to analyzing sustainability reports. The developed prototype applies modern language models and methods related to machine learning to realize this vision. For the evaluated language models, the study’s implementation achieves up to 96% precision for the majority class, while the minority class achieves up to 55% precision in processing of data, when compared to reference results from the manual evaluation method. The work’s conclusion indicates that an automated version of the existing manual method for analysis can be constructed with sufficient resources, and even further improved as the area of technology further advances. The results are positive for the potential for a more sophisticated method that can be developed in further work.

Manuell granskning av användarrecensioner för att extrahera relevant informationkan vara en tidskrävande process. Denna rapport har undersökt om stora språkmodeller kan användas för att sammanfatta, extrahera och analysera nyckelinformation från recensioner, samt hur en sådan applikation kan konstrueras.  Det visade sig att olika modeller presterade olika bra beroende på mätvärden ochviktning mellan recall och precision. Vidare visade det sig att fine-tuning av språkmodeller som Llama 3 förbättrade prestationen vid klassifikation av användbara recensioner och ledde, enligt vissa mätvärden, till högre prestation än större språkmodeller som Chat-Bison. För engelskt översatta recensioner hade Llama 3:8b:Instruct, Chat-Bison samt den fine-tunade versionen av Llama 3:8b ett F4-makro-score på 0.89, 0.90 och 0.91 respektive. Ytterligare ett resultat är att de större modellerna Chat-Bison, Text-Bison och Gemini, presterade bättre i fallet för generering av sammanfattande texter, än de mindre modeller som testades vid inmatning av flertalet recensioner åt gången.  Generellt sett presterade språkmodellerna också bättre om recensioner först översattes till engelska innan bearbetning, snarare än då recensionerna var skrivna i originalspråk där de majoriteten av recensionerna var skrivna på svenska. En annan lärdom från förbearbetning av recensioner är att antal anrop till dessa språkmodeller kan minimeras genom att filtrera utifrån ordlängd och betyg.  Utöver språkmodeller visade resultaten att användningen av vektordatabaser och embeddings kan ge en större överblick över användbara recensioner genom vektordatabasers inbyggda förmåga att hitta semantiska likheter och samla liknande recensioner i kluster. / Manually reviewing user reviews to extract relevant information can be a time consuming process. This report investigates if large language models can be used to summarize, extract, and analyze key information from reviews, and how such anapplication can be constructed.  It was discovered that different models exhibit varying degrees of performance depending on the metrics and the weighting between recall and precision. Furthermore, fine-tuning of language models such as Llama 3 was found to improve performance in classifying useful reviews and, according to some metrics, led to higher performance than larger language models like Chat-bison. Specifically, for English translated reviews, Llama 3:8b:Instruct, Chat-bison, and Llama 3:8b fine-tuned had an F4 macro score 0.89, 0.90, 0.91 respectively. A further finding is that the larger models, Chat-Bison, Text-Bison, and Gemini performed better than the smaller models that was tested, when inputting multiple reviews at a time in the case of summary text generation.  In general, language models performed better if reviews were first translated into English before processing rather than when reviews were written in the original language where most reviews were written in Swedish. Additionally, another insight from the pre-processing phase, is that the number of API-calls to these language models can be minimized by filtering based on word length and rating. In addition to findings related to language models, the results also demonstrated that the use of vector databases and embeddings can provide a greater overview of reviews by leveraging the databases’ built-in ability to identify semantic similarities and cluster similar reviews together.

Background. New ways of modeling abstract concepts have been enabled due to the recent boom in generative machine learning brought on by transformer architecture. By modeling abstract concepts within high-dimensional vectors their semantic meaning can be inferred and compared, which allows for methods such as embedding-based retrieval and the groundwork for a retrieval-augmented generation. Large language models can augment their parametric generative capabilities by introducing non-parametric information through retrieval processes. Objectives. Previous studies have explored different uses of embedding-based retrieval and retrieval-augmented generation, and this study examines the impact of these methods when used as an aid to support technicians. Methods. By developing and deploying a proof-of-concept system using embedding-based retrieval and retrieval-augmented generation to the Södra ITs service desk, the thesis could monitor system performance. Introducing a system to the service desk that generates instructional solutions to the support tickets and presenting them to the technician. The thesis investigates both systems' perceived performance based on the participating IT technician's input along with the retention of generated solutions and the quality of the solutions. Results. With 75.4% of the systems generated solutions being classified as reasonable solutions to ticket problems the system was deployed to the service desk. After an evaluation period where the technicians had been working with the system, it was shown that the solutions had a retention rate of 38.4%. These results were validated by a survey conducted at the service desk where the inputs were gathered from the technicians, showing a great deal degree of user engagement but a varying opinion on the system's helpfulness. Conclusions. Despite the varying degrees of opinion on the usefulness of the system among the technicians the numbers from the production test show that a significant amount of tickets were solved with the help of the system. Still, there's a huge dependency on seamless integration with the technicians and ticket quality from the requester. / Bakgrund. Nya sätt att modellera abstrakta begrepp har möjliggjorts tack vare den senaste tidens tillväxt inom generativ maskininlärning tack vare transformatorarkitekturen. Genom att modellera abstrakta begrepp i högdimensionella vektorer kan deras semantiska innebörd tolkas och jämföras, vilket möjliggör metoder som inbäddningsbaserad hämtning och grunden för en hämtningsförstärkt generation. Stora språkmodeller kan utvidga sina parametriska generativa förmågor genom att införa icke-parametrisk information genom hämtningsprocesser. Syfte. Tidigare studier har behandlat olika användningsområden för inbäddningsbaserad hämtning och hämtningsförstärkt generering, och i det här examensarbetet undersöks vilken inverkan dessa metoder har när de används som ett hjälpmedel för supporttekniker. Metod. Genom att utveckla och driftsätta ett prototypsystem som använder inbäddningsbaserad hämtning och hämtningsförstärkt generering till Södra ITs servicedesk, kunde examensarbetet övervaka systemets prestanda. Detta genom att införa ett system i servicedesken som genererar instruktionslösningar till supportärendena och presentera dem för teknikern. Examensarbetet undersöker både systemens upplevda prestanda baserat på den deltagande IT-teknikerns synpunkter tillsammans med kvarhållandet av genererade lösningar och kvaliteten på lösningarna. Resultat. Då 75,4% av de systemgenererade lösningarna klassificerades som rimliga för problemen i ärendena driftsattes systemet i servicedesken. Efter en utvärderingsperiod där teknikerna hade arbetat med systemet visade det sig att lösningarna hade en kvarhållningsgrad på 38,4%. Dessa resultat validerades av en undersökning som utförts vid servicedesken där synpunkter samlades in från teknikerna, vilket visade på en hög grad av användarengagemang men en varierande syn på systemets användbarhet. Slutsatser. Trots de varierande synpunkterna på systemets användbarhet bland teknikerna visar siffrorna från produktionstestningen att en betydande mängd ärenden löstes med hjälp av systemet. Dock är man fortfarande mycket beroende av en smidig integration med teknikerna och en god kvalitet på ärendena från beställaren.

Previous works in Human-Robot Interaction have demonstrated the positive potential benefit of designing highly anthropomorphic robots. This includes physical appearance but also whether they can express emotions, behave in a congruent manner, etc. This work wants to explore the creation of a robot that is able to express a given personality consistently throughout a dialogue while also manifesting congruent emotional expressions. Personality defines many aspects of the character of a person and it can influence how one speaks, behaves, reacts to events, etc. Here, we only focus our attention on language and on how it changes depending on one particular personality trait, the extraversion. To this end, we tested different language models to automate the process of generating language according to a particular personality. We also compared large language models such as GPT-3 to smaller ones, to analyse how size can correlate to performance in this task. We initially evaluated these methods through a fairly small user study in order to confirm the correct manipulation of personality in a text-only context. Results suggest that personality manipulation and how well it is understood highly depend on the context of a dialogue, with a more ‘personal’ dialogue being more successful in manifesting personality. Also, the performance of GPT-3 is comparable to smaller models, specifically trained, with the main difference only given in the perceived fluency of the generations. We then conducted a follow-up study where we chose to use a robot that is capable of showing different facial expressions used to manifest different emotions, the Furhat robot. We integrated into the robot the generations from our language models together with an emotion classification method that is used to guide its facial expressions. Whilst the output of our models did trigger different emotional expressions, resulting in robots which differed both in their language and nonverbal behaviour, resultant perception of these robots’ personality only approached significance (p ∼ 0.08). In this study, GPT3 performed very similarly to much smaller models, with the difference in fluency also being much smaller than before. We did not see any particular change in the perception of the robots in terms of likeability nor uncanniness. / Tidigare arbeten inom Människa-robotinteraktion har visat den positiva potentiella fördelen med att designa mycket antropomorfa robotar. Detta inkluderar fysiskt utseende men också huruvida de kan uttrycka känslor, bete sig på ett kongruent sätt, etc. Detta arbete vill utforska skapandet av en robot som kan uttrycka en given personlighet konsekvent under en dialog samtidigt som den manifesterar kongruenta känslomässiga uttryck. Personlighet definierar många aspekter av en persons karaktär och den kan påverka hur man talar, beter sig, reagerar på händelser etc. Här fokuserar vi vår uppmärksamhet endast på språket och på hur det förändras beroende på ett särskilt personlighetsdrag, extraversion. För detta ändamål testade vi olika språkmodeller för att automatisera processen att skapa språk enligt en viss personlighet. Vi jämförde även stora språkmodeller som GPT-3 med mindre, för att analysera hur storlek kan relatera till prestanda i denna uppgift. Vi utvärderade inledningsvis dessa metoder genom en mindre användarstudie för att bekräfta att personligheten kan manipuleras på rätt sätt i en textbaserad kontext. Resultaten tyder på att personlighetsmanipulation och hur väl den förstås i hög grad beror på sammanhanget i en dialog, där en mer ‘personlig’ dialog är mer framgångsrik när det gäller att manifestera personlighet. Prestandan hos GPT-3 är också jämförbar med mindre modeller, specifikt tränade på en uppgift, där den största skillnaden var i den genererade textens upplevda flyt. Vi gjorde sedan en uppföljningsstudie där vi valde att använda en robot som är kapabel att visa olika ansiktsuttryck och därigenom kapabel att manifestera olika känslor, Furhat-roboten. Vi integrerade talet som genererades från våra språkmodeller i roboten tillsammans med en känsloklassificeringsmetod som används för att styra dess ansiktsuttryck. Medan resultatet av våra modeller framkallade olika känslomässiga uttryck, vilket resulterade i robotar som skilde sig åt både i språk och icke-verbal kommunikation, närmade sig endast den resulterande uppfattningen av dessa robotars personlighet signifikans (p ∼ 0.08). I denna studie presterade GPT-3 mycket likartat med mycket mindre modeller, med skillnaden i flyt också mycket mindre än tidigare. Vi såg ingen speciell förändring i uppfattningen av robotarna när det gäller sympati eller obehaglighet.

Världens tekniska utveckling går framåt i snabb takt, inte minst när det kommer till ”smarta” maskiner och algoritmer med förmågan att anpassa sig efter sin omgivning. Detta delvis på grund av den enorma mängd data som finns tillgänglig och delvis tack vare en ökad lagringskapacitet. I november 2022 släpptes ett av de senaste AI-baserade programmen; chatboten ChatGPT. Inom två månader hade ChatGPT fått över 100 miljoner användare. Denna webbaserade mjukvara kan i realtid konversera med användare genom att besvara textbaserade frågor. Genom att snabbt och ofta korrekt besvara användarnas frågor på ett mänskligt och övertygande sätt, har tjänsten på kort tid genererat mycket uppmärksamhet. Det finns flera studier som visar på hur ett stort antal människor saknar ett generellt förtroende för AI. Vissa studier menar att de svar som ChatGPT genererar inte alltid kan antas vara helt korrekta och därför bör följas upp med en omfattande kontroll av faktan, eftersom de annars kan bidra till spridandet av falsk information. Eftersom förtroende för AI har visat sig vara en viktig del i hur väl teknologin utvecklas och integreras, kan brist på förtroende för sådana tjänster, såsom ChatGPT, vara ett hinder för en välfungerande användning. Trots att man sett på ökad produktivitet vid införandet av AI-teknologi hos företag så har det inom högre utbildning, som ett hjälpmedel för studenter, inte integrerats i samma utsträckning. Genom att ta reda på vilket förtroende studenter har för ChatGPT i lärandesammanhang, kan man erhålla information som kan vara till hjälp för integrationen av sådan AI-teknik. Dock saknas det specifik forskning kring studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang. Därför syftar denna studie till att fylla denna kunskapslucka, genom att utföra en kartläggning. Vår frågeställning är: ” Vilket förtroende har studenter för ChatGPT i lärandesammanhang?”. Kartläggningen utfördes med semistrukturerade intervjuer av åtta studenter som använt ChatGPT i lärandesammanhang. Intervjuerna genererade kvalitativa data som analyserades med tematisk analys, och resultatet visade på att studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang beror på en rad faktorer. Under analysen identifierade vi sex teman som ansågs vara relevanta för att besvara frågeställningen: ● Erfarenheter ● Användning ● ChatGPT:s karaktär ● Yttre påverkan ● Organisationer ● Framtida förtroende / The world's technological development is advancing rapidly, especially when it comes to "smart" machines and algorithms with the ability to adapt to their surroundings. This is partly due to the enormous amount of available data and partly thanks to increased storage capacity. In November 2022, one of the latest AI-based programs was released; the chatbot ChatGPT. This web-based software can engage in real-time conversations with users by answering text-based questions. By quickly, and often accurately, answering users' questions in a human-like and convincing manner, the service has generated a lot of attention in a short period of time. Within two months, ChatGPT had over 100 million users. There are several studies that show how a large number of people lack a general trust in AI. Some studies argue that the responses generated by ChatGPT may not always be assumed to be completely accurate and should therefore be followed up with extensive fact-checking, as otherwise they may contribute to the spreading of false information. Since trust in AI has been shown to be an important part of how well the technology develops and integrates, a lack of trust in services like ChatGPT can be a hindrance to effective usage. Despite the increased productivity observed in the implementation of AI technology in companies, it has not been integrated to the same extent within higher education as an aid for students. By determining the level of trust that students have in ChatGPT in an educational context, valuable information can be obtained to assist in the integration of such AI technology. However, there is a lack of specific research on students' trust in ChatGPT in an educational context. Therefore, this study aims to fill this knowledge gap by conducting a survey. Our research question is: “What trust do students have in ChatGPT in a learning context?”. The survey was conducted through semi-structured interviews with eight students who have used ChatGPT in an educational context. The interviews generated qualitative data that was analyzed using thematic analysis, and the results showed that students' trust in ChatGPT in an educational context depends on several factors. During the analysis, six themes were identified as relevant for answering the research question: • Experiences • Usage • ChatGPT’s character • Influences • Organizations • Future trust

This Master's Thesis delves into the application of topological regularization techniques and relative latent representations within the realm of zero-shot model stitching. Building upon the prior work of Moschella et al. (2022) that introduces relative latent representations to enhance the similarities between latent spaces of different models, we incorporate the approach of Hofer et al. (2021), which combines Topological Data Analysis (TDA) and Machine Learning techniques for topological densification of class distributions in the latent space. The main research objective is to investigate the impact of topological regularization on zero-shot stitching performance when employing relative latent representations. Theoretical foundations for the relative transformation are established based on the intertwiner groups of activation functions. Empirical analyses are conducted to validate the assumptions underlying the construction of the relative transformation in the latent space. Moreover, experiments are performed on a Large Language Model trained on multilingual Amazon Reviews datasets to evaluate the effectiveness of zero-shot stitching while using the topological densification technique and the relative transformation. The findings indicate that the proposed methodologies can enhance the performance of multilingual model stitching. Specifically, enforcing the relative transformation to preserve the H0 homology death times distributions proves beneficial. Additionally, the presence of similar topological features plays a crucial role in achieving higher model compatibility. However, a more in-depth exploration of the geometric properties of the post-relative transformation latent space is necessary to further improve the topological densification technique. Overall, this work contributes to the emerging field of Topological Machine Learning and provides valuable insights for researchers in transfer learning and representation learning domains. / Denna masteruppsats undersöker tillämpningen av topologiska regleringstekniker och relativa latenta representationer inom området för zero-shot model stitching. Genom att bygga vidare på tidigare arbete av Moschella et al. (2022), som introducerade relativa latenta representationer för att förbättra likheterna mellan latenta rummet hos olika modeller, inkorporerar vi tillvägagångssättet av Hofer et al. (2021), som kombinerar topologisk dataanalys (TDA) och maskininlärningstekniker för topologisk ``förtätning'' av klassfördelningar i det latenta utrymmet. Den huvudsakliga forskningsuppgiften är att undersöka effekten av topologisk reglering på zero-shot model stitching-prestanda när man använder relativa latenta representationer. Teoretiska grunder för den relativa transformationen etableras baserat på intertwinergrupperna för aktiveringsfunktioner. Empiriska analyser genomförs för att validera antagandena som ligger till grund för konstruktionen av den relativa transformationen i det latenta rummen. Dessutom utförs experiment på en stor språkmodell tränad på multilinguella Amazon Reviews-dataset för att utvärdera effektiviteten hos zero-shot model stitching med Hofer's topologiska reglering och relativa transformation. Resultaten visar att de föreslagna metoderna kan förbättra prestationen hos zero-shot model stitching för flerspråkiga modeller. Specifikt är det fördelaktigt att tvinga den relativa transformationen att bevara H0 homologins dödstidsfördelningar. Dessutom spelar närvaron av liknande topologiska egenskaper en avgörande roll för att uppnå högre modellkompatibilitet. Dock krävs en mer ingående utforskning av de geometriska egenskaperna hos det latenta utrymmet efter den relativa transformationen för att ytterligare förbättra Hofer's topologiska reglering. Sammanfattningsvis bidrar detta arbete till det framväxande området Topologisk Maskininlärning och ger värdefulla insikter för forskare inom ``transfer-inlärning'' och representationsinlärningsdomäner.

SammanfattningI  denna  studie  utforskas  kapaciteterna  och  begränsningarna  hos  avancerade  stora språkmodeller (SSM), med särskilt fokus på ChatGPT-4 och Google Bard. Studien inleds med att ge en historisk bakgrund till artificiell intelligens och hur denna utveckling har lett fram till skapandet av dessa modeller. Därefter genomförs en kritisk analys av deras prestanda i språkbehandling och problemlösning. Genom att evaluera deras effektivitet i hanteringen av nyhetsinnehåll och sociala medier, samt i utförandet av kreativa uppgifter som pussel, belyses deras förmåga inom språklig bearbetning samt de utmaningar de möter i att förstå nyanser och utöva kreativt tänkande.I denna studie framkom det att SSM har en avancerad förmåga att förstå och reagera på komplexa språkstrukturer. Denna förmåga är dock inte utan begränsningar, speciellt när det kommer till uppgifter som kräver en noggrann bedömning för att skilja mellan sanning och osanning. Denna observation lyfter fram en kritisk aspekt av SSM:ernas nuvarande kapacitet, de är effektiva inom många områden, men möter fortfarande utmaningar i att hantera de finare nyanserna i mänskligt språk och tänkande. Studiens resultat betonar även vikten av mänsklig tillsyn vid användning av artificiell intelligens (AI), vilket pekar på behovet av att ha realistiska förväntningar på AI:s kapacitet och betonar vidare betydelsen av en ansvarsfull utveckling  av  AI,  där  en  noggrann  uppmärksamhet  kring etiska  aspekter  är  central.  En kombination av mänsklig intelligens och AI föreslås som en lösning för att hantera komplexa utmaningar, vilket bidrar till en fördjupad förståelse av avancerade språkmodellers dynamik och deras roll inom AI:s bredare utveckling och tillämpning.

This master thesis explores the transformative potential of Large Language Models (LLMs) in enhancing business processes across various industries, with a specific focus on Management Innovation. As organizations face the pressures of digitalization, LLMs emerge as powerful tools that can revolutionize traditional business workflows through enhanced decision-making, automation of routine tasks, and improved operational efficiency. The research investigates the integration of LLMs within four key business domains: Human Resources, Tender Management, Consultancy, and Compliance. It highlights how LLMs facilitate Management Innovation by enabling new forms of workflow automation, data analysis, and compliance management, thus driving substantial improvements in efficiency and innovation. Employing a mixed-method approach, the study combines an extensive literature review with surveys and interviews with industry professionals to evaluate the impact and practical applications of LLMs. The findings reveal that LLMs not only offer significant operational benefits but also pose challenges related to data security, integration complexities, and privacy concerns. This thesis significantly contributes to the academic and practical understanding of LLMs, proposing a framework for their strategic adoption to foster Management Innovation. It underscores the need for businesses to align LLM integration with both technological capabilities and strategic business objectives, paving the way for a new era of management practices shaped by advanced technologies. / Denna masteruppsats utforskar den transformativa potentialen hos Stora Språkmodeller (LLMs) i att förbättra affärsprocesser över olika industrier, med särskilt fokus på Management Innovation. När organisationer möter digitaliseringens press, framträder LLMs som kraftfulla verktyg som kan revolutionera traditionella affärsarbetsflöden genom förbättrat beslutsfattande, automatisering av rutinuppgifter och förbättrad operationell effektivitet. Forskningen undersöker integrationen av LLMs inom fyra centrala affärsområden: Human Resources, Anbudshantering, Konsultverksamhet och Regelefterlevnad. Den belyser hur LLMs underlättar Management Innovation genom att möjliggöra nya former av arbetsflödesautomatisering, dataanalys och efterlevnadshantering, vilket driver påtagliga förbättringar i effektivitet och innovation. Genom att använda en blandad metodansats kombinerar studien en omfattande litteraturöversikt med enkäter och intervjuer med branschproffs för att utvärdera påverkan och praktiska tillämpningar av LLMs. Resultaten visar att LLMs inte bara erbjuder betydande operationella fördelar utan även medför utmaningar relaterade till datasäkerhet, integrationskomplexitet och integritetsfrågor. Denna uppsats bidrar avsevärt till den akademiska och praktiska förståelsen av LLMs, och föreslår en ram för deras strategiska antagande för att främja Management Innovation. Den understryker behovet för företag att anpassa LLM-integrationen med både teknologiska kapabiliteter och strategiska affärsmål, vilket banar väg för en ny era av ledningspraxis formad av avancerade teknologier.