The main purpose with the project has been to approximate the magnitude of the pollution transport from the actual road surfaces and to get an approximation of the possibility to collect the pollutants to reduce the load to the water and improve the water quality. The quantity of pollution transport from the most trafficated roads areas in Örebro city has been calculated. Roads whith a traffic exceeding 10 000 vehicle/day. The study has been done with the calculation tool StormTac. Through analysis of traffic loads and road surface, which together with a different kinds of parameters gives an approximation of the pollutant transport. The calculation has included some metals and other substances in the stormwater and has also included the present of suspended solids. Included the overall study, some smaller areas has also been calculated for the possibility to remove pollutants. The work also includes calculation for three different areas for stormwater treatment. Here the areas with different opportunities have been studied. One of them is a low trafficated road, where a vegetated swale has been the solution. For a parking ground, which also includes a road area has a bio filter been calculated. For the third area, a denser trafficated area compared to the first road is studied for the possibility for stormwater drain to areas with soil mixed macadam. All of the solutions have its objective to reduce the pollutants in the stormwater runoff to the recipient. An approximate value for the possibility to collect the pollutions has also been calculated.

Sammanfattning I linje med Europeiska unionens förordande av avfallshierarkin, där återvinning skall främjas före deponering, har återvinningscentraler blivit allt mer vanligt förekommande i Sverige. Återvinningscentraler kan samla in grovt avfall, farligt avfall och vätskor, samt i varierande omfattning mellanlagra, komprimera, sortera och ibland behandla avfallet. Återvinningscentralerna är ofta trafikerade av såväl personbilar, som av tyngre trafik. Forskning visar att markanvändning är en utav de parametrar som främst påverkar hur dagvattnets sammansättning av partiklar och föroreningar blir. En annan parameter som också påverkar föroreningssammansättningen i dagvattnet är tid. Föroreningskoncentrationerna ökar om det varit nederbördsfritt en lång tid. Klimataspekten har också en påverkan på dagvattnets kvalitet. Syftet med den här studien är att undersöka och karakterisera återvinningscentraler som utsläppskällor av 7 metaller och olja till dagvattnet, då återvinningscentralers påverkan på dagvattnet idag inte är känd. Med hjälp av i) dagvattenmodellen StormTac, ii) en litteraturstudie, iii) insamlade data från Stockholm Vatten och Avfall, har tre olika schablonvärden för de 8 föroreningarna beräknats och jämförts med avseende på dataunderlag, osäkerhet, och statistisk signifikans gentemot observerade värden. Schablonkoncentrationerna klassades också i enlighet med Stockholm Vattens klassningssystem. Karakteriseringen resulterade i markberoende s.k. schablonkoncentrationer för Cu, Zn, Pb, Ni, Cr, Cd, Hg och oljeindex. Schablonkoncentrationerna baserade på insamlade data från Stockholm Vatten och Avfall hade störst underlag och kunde valideras förutom för Ni och oljeindex. De värden som hämtats från litteraturstudien gick endast att validera för två ämnen. StormTacs schablonvärden validerades för 5 av föroreningarna. Koncentrationerna för dessa föroreningar klassas som måttliga, och föroreningarna i dagvattnet är jämförbara med en väg med årlig dygnsmedeltrafik på 15 000 fordon. Kvicksilver hade för många mätningar under detektionsgränsen för att analyseras statistiskt. Konfidensintervall och osäkerhetsanalys visar på att föroreningskoncentrationen följer en positivt skev fördelning. Resultaten antyder dessutom att vissa årstidsvariationer i koncentrationen kan ske i dagvattnet. Dessa variationer är följer det mönster som tidigare forskning visat med högst koncentrationer under vinter och vår. Årstidsvariationerna är statistiskt signifikanta för Ni, Cd och oljeindex. Användandet av stickprov och StormTac-modellen medför dock att resultatet är osäkert. Nyckelord: avfall, avrinning, dagvattenföroreningar, metaller, schablonkoncentration, StormTac, årstidsvariationer / Abstract Characterization and modeling of stormwater runoff at a recycling center -a comparative study In accordance with the European Union’s waste management law, which encourages recycling at the expense of landfills, recycling centres have become more frequently occurring in Sweden. Recycling centres can collect bulky waste, hazardous waste, and liquids as well as sort, store and treat the waste. Furthermore, the recycling centres are often subject to traffic by private cars and heavy-duty vehicles. Research shows that land use is one of the prevailing parameters affecting the constituents in stormwater. Another parameter having an impact on the constituents of the runoff is time. The concentration increases with the time since the last rain event. The climate of the area also influences the stormwater quality. The aim of this study was to characterize run off from recycling centres and evaluate their role as a source of pollution for 7 metals and oil, as recycling centre’s impact on stormwater pollution isn’t known today. Using i) the StormTac database, ii) a literature review, and iii) data from the company Stockholm Vatten och Avfall; three different standard concentrations for the 8 pollutants were calculated and compared regarding the extent and quality of the data, the uncertainty, and the standard concentration’s statistical significance compared to observed values. The concentrations were also classified according to the system proposed by Stockholm Vatten. The characterization resulted in so called standard concentrations based on land use for Cu, Zn, Ni, Cr, Cd, Pb, Hg, and oil. The standard concentrations calculated from the Stockholm Vatten och Avfall were based on the largest amount of data and could be validated for all substances except Ni and oil. The concentrations found in the literature review could only be validated for two of the pollutants. Five of StormTacs standard concentrations were validated. The standard concentrations were classified as “medium”, which is comparable to a road with 15000 annual average daily traffic. Mercury didn’t have enough data above the detection limit to be analysed statistically. The confidence intervals and the uncertainty analysis showed that the concentration of the pollutants follow a skewed positive distribution. The results demonstrate that some variation in concentrations can be expected during the different seasons. These variations follow the findings made in other studies and suggests that the concentrations are the highest during winter and spring. The seasonal difference was statistically significant for Ni, Cd and oil. As the result is based on grab samples and the StormTac-model, the results are assumed to be uncertain. Keywords: metals, pollutants, runoff, seasonal variations, StormTac, stormwater, waste

Stormwater is rain, melt and rinse water that temporarily runs off the ground surface. In cities with many impermeable surfaces large amounts of stormwater may be formed. Stormwater is diverted through conduits and ditches to recipients. If the diversion of stormwater is insufficient flooding can occur. Stormwater contains contaminants from the catchment surfaces such as nutrients, heavy metals, bacteria, organic compounds and oils. To study stormwater pollution and flows various stormwater modelling tools are used. The purpose of this thesis is to test, compare and evaluate four stormwater modelling tools and conclude their strengths and weaknesses. This was done by a literature study, a market research, definition of evaluation criteria and by testing the tools on a case study of an industrial and residential area in Scotland. The main developed evaluation criteria was model characteristics, required input, user friendliness, output and model application. The four selected tools were StormTac, Infoworks CS, SuDS Studio and MUSIC. The case study included both flow and pollutants on a yearly basis and for a rainfall event. The results from the study were compared against observed values both before and after calibration. No model gave good model predictions for all parameters. The observed volumes of water were larger than modelled for all four models even after calibration. An intercomparison between the models however gave a better fit. Regarding pollutants, the model predictions compared with observed values varied between the tools and substances. Strengths with StormTac are that it includes over 70 pollutants, includes the recipient and gave good model predictions for pollutant concentrations when compared with observed pollutants. A weakness is that StormTacs automatically calculated base flow was much smaller than observed in the case study and the tool is not suited for studies of single event rainfalls.Strengths with Infoworks CS are that it is fully distributed, a complete network is built up and the tool can be used for design of networks, flood predictions and flows over time. It is time consuming to build a model in Infoworks CS, few default pollutants are included and it gave poor model predictions for nitrogen concentrations in the case study. SuDS Studio is a unique tool for defining suitable options for retrofitting SuDS solutions and this is a strength as it is the only tool of its kind. SuDS studio gave large intervals for pollutant loads in the case study which can be difficult to interpret. A strength with MUSIC is that it is user friendly and can be used for comparing water quality pre and post treatment. It does however only include three default pollutants in the model, and only three pollutants can be modelled at a time.

Syfte: I dagens läge byggs nya dagvattendammar för att magasinera dagvatten som överbelastar dagvattenledningssystemen och de befintliga dagvattendammarna förblir utan översyn. Eftersom klimatförändringar bidrar till att femårsregn kommer i en högre frekvens ökar flödet av dagvatten och orsakar att allt fler dagvattendammar kommer att bli underdimensionerade. För att bevara samhällsfunktioner utreds en generell arbetsprocess hur kommuner kan undersöka och bevara befintliga dagvattendammar. Metod: Metoderna som används är intervju, fallstudie och litteraturstudie. Intervju bidrar till att lösningar och förslag av undersökningsmetoder och åtgärdsförslag samlas in. Fallstudien utfördes på tre olika dagvattendammar och undersöker vilka undersökningsmetoder som kan användas. Att samla empiri i ett praktiskt fall bör bidra till att utredningens trovärdighet förstärks. De metoderna som användes i fallstudien är beräkningar, sedimentprovtagning och dokumentanalys från underlag av befintliga dagvattendammar. Med hjälp av litteraturstudie analyseras utredningens empiri med andra källor för att kontrollera empirins tillförlitlighet. Resultat: Ett flertal undersökningsmetoder och åtgärdsförslag analyserades. Tre undersökningsmetoder som passade en generell arbetsprocess var: flödesproportionell provtagning, sedimentprovtagning och dagvattenberäkningar med dagvattenmodellen Stormtac. Åtgärdsförslag som passade var: byggnation av en vall runt dammen för att utöka magasineringen, plantering av växter som tar upp näringsämnen och tungmetaller bundna i dagvattnet, utnyttja dagvattendammens form där dagvattendammens hydrauliska effektivitet utnyttjas maximalt samt anlägga fördamm med en makadamvall med vattenlevande växter. Konsekvenser: Flödesproportionell provtagning var tillförlitlig undersökningsmetod enligt intervju och litteraturstudie. Sedimentprovtagning av sediment i botten av inoch utlopp går att nyttjas i en generell arbetsprocess, men vissa föroreningshalter kan vara missvisande beroende på hur detaljerat sedimentprovtagningen görs. Dagvattenmodellen Stormtac och dess beräkningar kan nyttjas i en generell arbetsprocess eftersom Svenskt Vatten P110 (2016) bekräftar modellens beräkningar. Åtgärdsförslagen testades inte i verkliga fall, men effekten bekräftades i intervjun och litteraturstudien. Ett förslag på generell arbetsprocess kunde sammanställas. Stickprovstagning passar sämre in i en generell arbetsprocess. Begränsningar: Fallstudien har begränsats genom att utreda två metoder, varav den ena är dagvattenmodellen Stormtac och den andra är sedimentprovtagning. Utvalda föroreningar som tungmetaller, olja, kväve och fosfor analyseras. Studien avgränsas från att analysera hur recipienter påverkas av de befintliga dagvattendammar som studerats. / Purpose: At present are new stormwater ponds constructed to store stormwater which overloads stormwater pipe systems while existing stormwater ponds remains without overhaul. Since climate changes contributes to five-year rain in a higher frequency, which increases the flow of stormwater and causing more stormwater ponds to be undersized. In order to preserve social functions, are a general work process investigated of how municipalities can investigate and preserve their existing stormwater ponds. Method: The methods that are used are interviews, case study and literature study. The interviews contribute to solutions and proposals of investigation methods and proposals for action. The case study were performed in three stormwater ponds and examines the investigation methods that can be used. Collecting empirical data in a practical case, should increase the investigation’s credibility. The methods used in the case study are calculations, sediment sampling and document analysis of the basis of existing stormwater. Using literature study are the empirical data of the investigation analyzed with other sources to check the reliability of the empirical data. Findings: Several methods of investigations and action proposals were analyzed. Three investigation methods which fit a general work process were: flow proportional sampling, sediment sampling and stormwater calculations through the stormwater model Stormtac. The proposals for action which suited a general work process were: construction of a trench around the pond to expand the storage area, planting plants that take up nutrients and heavy metals tied up in stormwater, exploit the stormwater ponds shape where the hydraulic efficiency are exploited flat out by placing the inlet and outlet on opposite ends, and building trenches with a gravel embankment with aquatic plants. Implications: Flow proportional sampling were a reliable investigation method according to interview and literature study. Sediment sampling of sediment in bottom of in- and outlet can be used in a general work process, but certain contamination levels can be misleading depending on how detailed sediment samplings are done. Stormwater model Stormtac and its calculations can be used in a general workprocess because publication Svenskt Vatten P110 (2016) are confirming the models calculations. The proposals for action were not tested in real cases, but the effect was confirmed in the interview and literature study. Limitations: The case study was limited by investigating two methods, one of which is stormwater model Stormtac and sediment sampling. Selected contaminants such as heavy metals, oil, nitrogen and phosphorus are analysed. The study is delimitated by analyzing how recipients are affected by the studied existing stormwater ponds.

Storm water management in residential areas is facing tough challenges. Climate change, with its altered precipitation patterns, in combination with an increasing development rate, results in higher risk of flooding with its complications. EU-Water Framework Directive (WFD) and its environmental quality standards, set to achieve good chemical and biological status in all waters, got a more strict interpretation after the implementation of the ruling of Weserdomen. This means that no activity is allowed that cannot prove not to endanger prevailing environmental quality standards. This complicates the planning process and infrastructure development since some form of WFD assessment needs to be performed.   This master´s thesis is of importance since it identifies common occurring problems within the planning- and construction process and highlights ways to achieve a more sustainable storm water management, where environmental quality standards are not jeopardized, in the future. An evaluation is performed in terms of interviews, a literature review and by using a storm water model called StormTac applied on two case studies. Results of this thesis show that lack of communication, vague directives, inadequate design and maintenance of storm water facilities are reasons that a sustainable storm water management is not achieved.   Results from modeling the storm water situation prior to construction of the residential areas were set as benchmarks, which were not to be exceeded by results from modeling areas after construction. The purpose of this was to not endanger the current storm water state and thereby not risk violating prevailing environmental quality standards. The result from modeling the storm water situation after construction shows that both case studies exceed the flow and pollution load benchmarks. Because of this, solutions to the current storm water situation was created and modeled to achieve the study aim.   StormTac can be applied as a tool for comparison of flow and pollution load prior to and after construction, given that the same land uses are used in both cases. Land use choices should be evaluated and the degree of uncertainty should be considered when interpreting the results. / Dagvattenhantering på kvartersmark står inför stora utmaningar. Klimatförändringar medför ändrade nederbördsmönster med intensivare skyfall som i kombination med en allt högre exploateringsgrad ökar risken för översvämningar och dess negativa konsekvenser. EU:s ramdirektiv för vatten och beslutade miljökvalitetsnormer anger att god status ska uppnås i samtliga vattenförekomster. Införande av Weserdomen resulterar i en strängare tolkning av försämringsförbudet, som råder vid statusklassificeringen, vilket i sin tur gör att befintlig dagvattensituation inte får försämras. Detta gör att planeringsskede, anläggning och faktisk funktion hos implementerade dagvattenlösningar fått ett allt mer hållbart fokus.   Detta examensarbete är av vikt då det identifierar problem i plan- och byggprocessen samt belyser hur dessa kan undvikas för att uppnå en mer hållbar dagvattenhantering i framtiden. En utvärdering är utförd i form av intervjuer och litteraturstudie samt dagvattenmodellering i modelleringsverktyget StormTac av två fallstudier. Resultat visar att kommunikation, otydliga direktiv, bristfällig utformning och skötsel av dagvattenanläggningar är orsaker till att dagvattenhanteringen inte uppnår rening- och flödesutjämningsbehov enligt miljömål och – krav.   Resultat från modellering av dagvattensituationen före exploatering sattes som referensvärden som inte får överskridas vid modellering av området efter exploatering, för att befintlig dagvattensituation skulle säkerställas att inte försämras. Resultat av modellering efter exploatering överskred referensvärden i båda fallstudierna och därmed modellerades scenarier med dagvattenhanteringsförslag för att uppnå målsättning.   StormTac fungerar som ett verktyg för att jämföra flödes- och föroreningsbelastning före och efter exploatering, förutsatt att samma markanvändningstyper används. Val av markanvändning bör ses över och osäkerheter hos resulterande flödes- och föroreningsmängder bör tas hänsyn till.

I dialog med Telge Nät har det framkommit området Rännilslunden i Östertälje kunde fungera som en fallstudie för denna utredning eftersom det finns behov av att utveckla dagvattenhanteringen med fokus på förbättring av dagvattenkvalitet. Detta arbete har utförts med syftet att utreda föroreningsstatus och flödesbelastning för området och utarbeta ett ekonomiskt rimligt och hållbart åtgärdsförslag till förbättring av befintlig dagvattenkvalitet för att uppnå god kemisk och ekologisk status. Beräkning av fördröjningsmagasin och flödesbelastning baseras på Svenskt vattens publikationer (P110, P90, P104 och P105). Föroreningsbelastning, reningseffekt och utformning av föreslagen reningsanläggning utfördes med hjälp av den Excelbaserade dagvatten- och recipientmodellering webprogrammet StormTac version 20.2.2.   Resultatet av beräkningen visade att utredningsområdets tillkortakommanden beträffande kapacitet inte var det största problemet. Ett fördröjningsmagasin med volymen 509 m3 räcker till för att lösa kapacitetsproblemen, men för att förbättra dagvattenkvaliteten behövs längre uppehållstider, vilket resulterar i ett betydligt större magasin (1800 m3). Modelleringen gjord i StormTac visade att befintligt dagvattensystem överskrider föreslagna riktvärden för Igelstaviken. Med avseende att förbättra renheten på dagvattnet från området har tre åtgärdsförslag tagits fram, vilket kompletterats med en kostnadsberäkning. Föroreningsreduktion och utformning av anläggningen samt reningseffekten modellerades i StormTac. Åtgärdsförslagen inkluderar anläggning av en damm med omhändertagande av 20,15 och 10 millimeter nederbörd med en rening av vatten på 90%, 86% respektive 76%. Dessa åtgärdsförslag uppnådde målen för rening enligt rådande miljökvalitetsnorm och Södertälje kommuns VA-policy. Åtgärdsförslagen skilde sig marginellt gällande reducering av föroreningshalter och kostnadseffektivitet.   En nedströmslösning i form av en fördröjning/reningsdamm dimensionerad för att kunna hantera 20 millimeter nederbörd kan vara optimal för Rännilslunden om den utformas med en reglervolym för fördröjning av flödet från ett 30-årsregn och maximalt regndjup om 30 millimeter. Denna fördröjning/reningsdamm bidrar till ett dagvatten som uppfyller miljökvalitetsnormerna.   Den planerade dammens reningseffekt för näringsämnen ligger kring 50% för fosfor och 25% för kväve, upp till 50–70% för tungmetaller (lägre värdet för kvicksilver) och cirka 60 % för suspenderat material (StormTac databas v.20.2.2). Denna typ av lösning förbättrar dagvattnets kvalitet avsevärt ur ett kemiskt och ekologiskt perspektiv. Fördröjning/reningsdamm är en bra lösning, både ur hållbarhetsperspektiv och kostnadseffektivitet, men också ur en estetisk synvinkel. En fördröjnings-/reningsdamm reducerar effektivt flödet, föroreningshalter samt föroreningsmängder, vilket gör att miljökvalitetsnormerna uppfylls i Södertälje kommun, men bidrar också till det estetiska och ekologiska värdet.

Vatten är en viktig resurs för människor och natur. I städer minskar den naturliga infiltrationen till grundvatten och föroreningsmängder i dagvattnet ökar. En teknik för att ta vara på vatten är regnvatteninsamling, där det insamlade vattnet kan ersätta dricksvatten till syften som toalettspolning. Syftet med examensarbetet är att analysera hur Uppsalas framtida utbyggnad av de Sydöstra Stadsdelarna skulle kunna använda regnvatteninsamling för att minska dricksvattenanvändningen och vilka miljöeffekter som tekniken skulle ge på föroreningstransporten till vattendrag i närheten. Teknikens effekt jämfördes även med behovet av spolvatten och energibehovet för dricksvattenproduktionen.  För att beräkna insamlingsytan i stadsdelen kategoriserades alla byggnader utifrån användning och storlek. Nederbördsmängd beräknades med en klimatfaktor för år 2050 med medelvärden från en 10-årsperiod. Förbrukningen av spolvatten baserades på modellerade spillvattenvärden i området och statistik av dygnsförbrukning. Energiförbrukningen av tekniken beräknades med värden från litteratur. En känslighetsanalys utfördes för insamlingsytan och energiförbrukningen för att se variation av resultatet. Föroreningsmängderna modellerades i StormTac för att se effekten av en minskad dagvattenvolym för hela området och enskilda byggnadskategorier. Den potentiella volymen dagvatten som kan samlas in i hela området visades vara 294000 m3 i medel. Resultatet visade en potentiell vattenbesparing på 22 – 42 % med regnvatteninsamling i området, beroende av exploateringsgrad. Byggnadskategorierna Skolor och Centrumbebyggelse visades ge störst vattenbesparing på 68 % och 44 % i medel. Känslighetsanalysen av systemets energiförbrukning visade en besparing på 13 – 64 % jämfört med energin för dricksvattenförbrukning. Modelleringen visade att belastningen av föroreningar på recipienterna skulle minska upp till 27 % med regnvatteninsamling i Sydöstra Stadsdelarna.  Regnvatteninsamling i området skulle innebära vattenbesparing, minskning av föroreningar till recipienterna och potentiell energibesparing beroende på hur tekniken installeras och utformas. Fler undersökningar behövs för att ge förslag på lagringsstorlek och investeringskostnad. / Water is an important resource for nature and humans. Natural infiltration into groundwater is hindered by impervious surfaces in cities. The amount of pollution in stormwater is also increased. Rainwater harvesting is one technique used for water-saving. Collected stormwater can then be used for flushing toilets instead of using drinking water. The purpose of this thesis is to analyze how the future expansion of Uppsala, the district of Sydöstra Stadsdelarna could use rainwater harvesting. How much drinking water could be reduced and how the system could affect the pollution transport to nearby streams are also investigated. The effect of the system was also compared with the water demand for flushing toilets and the energy needed for the production of drinking water.  To calculate the collection area in the district, all buildings were categorized based on use and size. The amount of precipitation was calculated based on averages from 10 years with a climate factor for the year 2050. The water demand for flushing toilets was based on wastewater values modelled for the area and statistics on daily consumption. The energy consumption of the system was calculated based on values from the literature. A sensitivity analysis was performed for the collection area and energy consumption to analyze the variation of the results. StormTac was used to model the systems' effect on pollution levels. This was done both for the entire district and individual building categories. The potential volume of stormwater that could be collected throughout the district was found to be 294,000 m3 which would replace 22 – 42 % of the total water demand for flushing toilets. The categories schools and downtown area were shown to provide the largest savings of water with 68 % respectively 44 % on average. The energy consumption of rainwater harvesting was shown to provide a saving of 13 – 64 % compared to the energy demand for producing drinking water. The StormTac model of the district showed a reduction of up to 27 % in pollution amounts. Rainwater harvesting in Sydöstra Stadsdelarna would contribute to water savings, reduction of pollution to the recipients, and potential energy savings. These would depend on the design and implementation of the system. More research is needed to provide suggestions on storage tank sizes and the costs of the system.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status. Utvärdering av Hamrebäckens föroreningsbelastning samt reningseffekt för befintlig dagvattendamm och åtgärdsförslag utfördes med hjälp av den Excelbaserade dagvatten- och recipientmodellen StormTac.   Resultatet från studien visade att den modellerade belastningen från flera av bäckens delavrinningsområden överskrider föreslagna riktvärden för mindre vattendrag. Den totala belastningen från Hamrebäckens avrinningsområde överskrider i fallet för föroreningarna bly och suspenderat material även föreslagna riktvärden för Mälaren. Modellering av den befintliga dammen indikerar att anläggningen är underdimensionerad i förhållande till dess belastningsyta. Dammens reningseffekt uppnår inte heller effektmålen i Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Ett förslag om utbyggnation av dammen har tagits fram utifrån litteraturstudie och tillgänglig yta för åtgärden. Den simulerade ombyggnationen uppnådde inte uppsatta effektmål men gav en betydande ökning i reningseffekt. Åtgärder som syftar till att öka dammens avskiljningsförmåga bör därför utredas ytterligare.   Fyra ytterligare åtgärdsförslag togs fram och reningseffekten av dessa modellerades i StormTac. Detta inkluderade två olika placeringar av dagvattendammar, en skärmbassäng med flytande våtmark, samt en konstruerad våtmark. Från genomförd modellering rekommenderas vidare utredning av åtgärdsförslagen inkluderande ett anläggande av en skärmbassäng med flytande våtmark, alternativt en konstruerad våtmark. Detta då dessa åtgärdsförslag uppnådde effektmålen för rening enligt Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Åtgärdsförslagen skilde sig något åt gällande kostnadseffektivitet. Detta ansågs dock inte ensamt vara argument nog för att motivera anläggning av något åtgärdsförslag till följd av osäkerheter i det beräknade resultatet. Att en skärmbassäng kan utföras i närtid och inte kräver några ingrepp i avrinningsområdet kan anses som ytterligare argument för installation av anläggningen. En konstruerad våtmark kan i sin tur motiveras med att anläggningen bidrar till att höja det estetiska och ekologiska värdet av området. Dessa argument bör beaktas i valet av metod och det fortsatta arbetet med att minska områdets föroreningsbelastning och förbättra bäckens ekologiska och kemiska status. / Hamrebäcken is a small stream in Västerås, which flows through the eastern part of the city. Along it’s course to Lake Mälaren, the stream receives polluted stormwater containing such as heavy metals and nutrients. The primary objective of this master thesis was to investigate the level of pollutants in Hamrebäcken. A secondary objective was to study the reduction efficiency of an existing wet stormwater treatment pond in the area, and propose ways in which to achieve a higher ecological and chemical status for the stream. The stormwater and recipient software model StormTac was used to estimate the level of pollutants and to investigate the reduction efficiencies of different stormwater treatment facilities.   The study revealed that pollutant levels were too high for several of the subwatersheds, based on the recommended guidance for small streams. The pollutant load for the total watershed exceeded the guidance levels for Lake Mälaren for lead and suspended solids. Modelling the reduction efficiency of the existing wet pond indicated that the pond’s size was inadequate to cater for the quantity of incoming stormwater in need of treatment. Subsequently, the pollution reduction efficiency of the pond was not meeting those objectives set out in the Stormwater Action Plan developed by Västerås municipality. A proposal for rebuilding the pond was therefore developed, taking into account the existing conditions of the area and using recommendations from literature. When modeled in StormTac, the modified pond showed a substantial increase in reduction efficiency compared to that of the existing pond. Despite not reaching the objectives of the Action Plan, this suggested that it would be beneficial to investigate measures that increase the reduction efficiency of the existing wet pond further. As a result, an additional four alternatives for reducing the pollutant load of Hamrebäcken were developed using StormTac. These consisted of two wet stormwater treatment ponds at different locations within the watershed, a screen basin with floating treatment wetlands, and a constructed wetland.   The modeling revealed that the most feasible of the investigated measures was an installation of either a screen basin with floating treatment wetlands or a constructed wetland, both measures adjacent to the outlet of Hamrebäcken. This was mainly due to the modeled reduction capacity of these measures where the reduction objectives of the Action Plan were reached. A difference in cost effectiveness was found between the different measures. This was however not considered to solely be argument to justify the implementation of a certain measure due to uncertainties in the modelled result. The fact that a screen basin can be installed in the near future and without occupying space in the watershed are additional arguments for the use of this measure. A constructed wetland can in return be motivated by a potential increase in esthetic and ecological value of the area. These arguments should be considered in the continued investigation of choosing a measure for reducing the pollutant load of Hamrebäcken and to achieve a higher ecological and chemical status for the stream.

I Sverige förväntas klimatförändringar leda till ökad nederbörd med kraftiga skyfall samt längre regnvaraktighet, vilket resulterar i att en större mängd vatten behöver tas omhand. I urbana miljöer kan detta bli svårare eftersom mängden tillgängliga ytor minskar och andelen hårdgjorda ytor ökar vilket leder till en snabb dagvattenavrinning med större tillförsel av föroreningar till recipienten. För att planera inför ett framtida klimat där både risken för översvämning och statusen på vattenkvaliteten inkluderas, kommer det krävas att höga krav på kommuners dagvattenhantering ställs. Ett sätt för kommuner att planera för detta är att implementera en dagvattenstrategi, vilket är en långsiktig plan som behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt vid drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Stockholms stad är en av kommunerna i Sverige med förorenade ytvattenförekomster som inte når upp till en god vattenstatus enligt miljökvalitetsnormerna och vattendirektivet. För att ta itu med detta problem har Stockholms stad antagit en dagvattenstrategi, vilket inkluderar en åtgärdsnivå som ställer krav på hur stadens dagvatten ska hanteras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsnivån gäller för alla ny- och ombyggnationsprojekt och inkluderar ett dimensioneringskrav där dagvattenanläggningar ska dimensioneras utifrån ett regndjup på 20 mm för att uppnå en reningseffekt på minst 70% för fosfor, koppar och zink. Regndjupet motsvarar enligt åtgärdsnivån att 90% av de enskilda nederbördstillfällena under ett år som är mindre än eller lika med 20 mm nederbörd omhändertas. Åtgärdsnivåns dimensioneringskrav har resulterat i att stora ytor behöver tas i anspråk för dagvattenhantering i Stockholm, vilket inte alltid är möjligt då det är stor konkurrens om ytorna. Vid beräkning av dimensioneringskravet togs det inte i beaktning att i vissa dagvattenanläggningar sker det en kontinuerlig avtappning under ett pågående regn. Kontinuerlig avtappning innebär att det sker ett utflöde från dagvattenanläggningen genom t.ex. dräneringsrör eller exfiltration. Detta innebär att dimensioneringskravet skulle kunna frångås för dessa anläggningar. Rapporten ämnar därför att utreda åtgärdsnivåns dimensioneringskrav samt de beräkningar som ligger till grund för kravet. Utredningen görs genom en litteraturstudie samt en fallstudie för en dagvattenanläggning i form av en växtbädd (som har kontinuerlig avtappning), där modelleringsverktygen Mike Urban och StormTac appliceras. I Mike Urban undersöks det vilket regndjup som motsvarar att 90% av den årliga avrinningsvolymen omhändertas. För att undersöka vilken reningseffekt som de modellerade regndjupen ger upphov till används StormTac, som beräknar reningseffekten för fosfor, koppar och zink. Resultatet visar att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå framförallt eftersom tillvägagångssättet inte presenteras till fullo. Modelleringsresultatet i Mike Urban visar att ett regndjup på 10 mm är tillräckligt för att omhänderta 90% av den årliga avrinningsvolymen då hänsyn tas till avtappning. Däremot visar StormTac resultatet att en reningseffekt på minst 70% är svårt att garantera för de undersökta föroreningarna även om växtbädden omhändertar 90% av den årliga avrinningsvolymen. Trots att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå, så kan det ändå anses vara bra att staden har ett dimensioneringskrav. Detta för att säkerställa i detaljplanen att tillräcklig yta planläggs för omhändertagande av dagvatten. Det är däremot viktigt att åtgärdsnivån kontinuerligt uppdateras och anpassas efter ny forskning och nya tekniker samt att ytterligare kompletteringar görs till åtgärdsnivån för att skapa tydlighet kring när dimensioneringskravet är applicerbart. / The effect of climate change is expected to cause an increase in precipitation with greater frequency and intensification in Sweden, which results in a larger amount of water that needs to be managed. In urban environments this could be challenging since useable spaces for stormwater management decreases and the portion of impervious areas increases, which leads to a rapid stormwater runoff and a higher release of pollution to receiving waters. To be able to plan for a future climate where both the risk of flooding and the quality of water bodies are included, higher demands need to be set on municipalities’ stormwater management. One way for municipalities to reach the demands is to implement a stormwater management strategy, which is a long-term plan that treats stormwater management at new constructions, reconstructions, change of land use and for operation and maintenance of buildings and facilities. Stockholm municipality is one of the municipalities in Sweden with polluted surface water bodies that does not meet the requirements of the Environmental Quality Standards (EQS) and the Water Framework Directive. To address this problem, Stockholm municipality has implemented a stormwater management strategy, which includes a “remediation standard” (åtgärdsnivå) with guidelines on how the city should handle their stormwater in order to reach the EQS. The guidelines apply to all new and reconstruction projects and includes a “design policy” (dimensioneringskrav) where stormwater facilities should be dimensioned after a rain depth of 20 mm to achieve a retention capacity of at least 70% for phosphorus, copper and zinc. The rain depth of 20 mm corresponds to handling 90% of the rain events that are less or equal to a precipitation of 20 mm during a year. The design policy has resulted in large areas in Stockholm being devoted to stormwater management. However, this is not always possible since there is a great competition regarding available spaces in urban areas. During the development of the design policy, no consideration was made to continuous outflow during rainfall in stormwater facilities. This means that the design policy could be deviated for these facilities. Therefore, the aim of the thesis is to investigate the remediation standard and the underlying computations in the design policy. The investigation consists of a literature study and a case study for a stormwater facility consisting of a rain garden with continuous outflow, where the modeling tools Mike Urban and StormTac are applied. In Mike Urban it is investigated which rain depth that corresponds to handling 90% of the yearly runoff. To investigate which retention capacity the modelled rain depths generates, StormTac is used. The retention capacity was estimated for phosphorus, copper and zinc. The results indicate that there are several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, especially since the full procedure is not presented. The modeling results from Mike Urban show that a rain depth of 10 mm is enough to handle 90% of the yearly runoff. On the other hand, the StormTac results indicate that a retention capacity of at least 70% will be difficult to ensure even though the rain garden is able to handle 90% of the yearly runoff. Despite the several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, it could nonetheless be considered better for the city to have a design policy to ensure that enough space is available to manage stormwater. However, it is important that the remediation standard is continuously updated and adapted to new research and technologies. Further amendments to the remediation standard need to be made to create clarity for when the design policy is applicable.

No description available.