No description available.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar.De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder. Kunden, leverantören, media, producenten samt stat och kommun identifierades som aktörer som kunde påverka företagaren i sitt agerande. Flera av de intervjuade ifrågasatte om kvalitet och stil var lika bra i ekologiska kläder och de trodde att de ekologiska kläderna var dyrare. De flesta var tveksamma till om kunden ville betala mellanskillnaden. Några av dem misstrodde dessutom ekologiska märkningar. Intervjupersonerna tyckte att priset, stilen och kvaliteten på kläderna var viktiga, ett par av dem ansåg att miljöspekten var överordnad. Det fanns en viss vilja till förändring bland intervjupersonerna men med den följde krav på att de ekologiska kläderna överensstämde med butikernas överordnade mål. Butikernas företagskulturer tillsammans med människorna i butikerna, deras attityder och värderingar, påverkade butikernas strategiska miljöarbete. Att få information om kemikalier som kan finnas i kläder hade olika effekt på företagarna men det visade sig att det krävs mer än kunskap för att förändra deras agerande i linje med en hållbar utveckling.Nyckelord: Klädbutiker, kemikalier i kläder, ekologiska kläder, företagskulturer,miljöstrategiskt arbete, kunskap, värderingar och agerande.Abstract / The purpose for this study is to find out which knowledge and values there are in clothing stores about chemicals in clothes and about ecological alternatives. I also would like to see in what way information can affect the stores to act in a sustainable way. Especially I want to investigate how the stores corporate culture affects their strategic work. I have done a qualitative survey and I interviewed 13 storeowners in the center of Malmo. First I met the people I interviewed in their stores, a couple of months later I followed up with telephone interviews.The store owners knew very little about rules in the area of chemicals in textile, however they had some knowledge about ecological clothing. The customer, the deliverer, media, the producer, the state and communes are identified as important actors that could affect the corporate owner and the actions. The people in the survey questioned if the quality and style could be as good when the clothes were ecological and they thought that they were more expensive, most of them didn´t believe that the customers were willing to pay for the difference. Some of those I have talked to were mistrusting ecological markings. The people I talked to felt that the price, the style and the quality of the clothes was important, a few viewed the environmental impact as the most important. They had some will to change but it was followed with demands that the ecological clothes and there head goals were compatible. The corporate cultures together with the people in the stores, there attitudes and values, affected the strategic environmental work of the stores. The information affected the store owners in different ways but it is required more than knowledge to change their actions against a more sustainable way.Keywords: Clothing stores, chemical in clothes, ecological clothes, corporate cultures, environmental strategic work, knowledge, values and action.

Inom ett väldigt forskningsintensivt område, strategiskt arbete, identifierades ett hålrum inom den tillgängliga litteraturen som berörde strategiska satsningar inom ideella organisationer utan direkt ekonomiskt intresse. Den här uppsatsen har därför haft till syfte att fylla det här tomrum och det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie vid Chalmers Tekniska Högskola där två ideella studentorgansiationer, Chalmers Studentkår och Maskinteknologsektionen, har undersökts. Undersökningen har genomförts genom flera intervjuer med aktiva medlemmar samt före detta aktiva medlemmar för att på så vis skapa en bred, generell, bild av organisationerna och hur de arbetar med strategiska frågor. Resultatet av undersökningen var att stort fokus bör ligga i att analysera organisationerna och skapa en tydlig vision för att ha en entydig väg framåt i arbetet samtidigt som den interpersonala aspekten är otroligt viktigt med både engagemang, motivation och incitament samt kontinuitet och överlämningar mellan åren i organisationer som är väldigt person intensiva föratt säkerställa ett lågt kunskapstapp. / Within a highly research-intensive area, namely strategic work, a gap was identified in the available literature that focused on strategic ventures in nonprofit organizations without direct financial interest. This essay has therefore been designed to fill this gap and it has been done through a qualitative case study at Chalmers University of Technology, where two non-profit student union organizations, Chalmers Student Union and the Mechanical Engineering Division have been investigated. The thesis work has been conducted through several interviews with active members as well as former active members in order to create a broad, general picture of the organizations and the strategic work carried out. The result of the thesis work was that the focus should be on analyzing the organizations and creating a well-defined strategy creating a way forward in the day to day work efforts. At the same time, the interpersonal aspect is incredibly important with both commitment, motivation and incentives as well as continuity and handover between years in organizations which are very personally intensive to ensure a minimized knowledge loss in the shift.

Denna studie har tagit form utifrån en organisations önskan att undersöka deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Syftet har varit att öka förståelsen för viktiga komponenter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv. För att svara på syftet har ett kvantitativt tillvägagångssätt använts där 251 enkäter skickades ut till en hel produktionsenhet. Metoden har möjliggjort en generell och bred ögonblicksbild av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Forskning som berör den psykosociala arbetsmiljön, där vårt fokus främst har legat på det organisatoriska och sociala perspektivet har bearbetats. I stor utsträckning är vår analys baserad på Job Demand – Resources modellen. En väsentlighet i arbetslivet är att det råder balans mellan kraven som ställs i arbetet och resurser som tillförs för att kunna må bra och leverera en bra prestation. Resultatet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen och visar att den organisation som undersökts brister i flera av dessa komponenter som krävs för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv där det råder balans. Framförallt är det områden som ledarskap, arbetsbelastning, återhämtning och kränkande särbehandling som har visat brister. I arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön finns en koppling mellan medarbetarnas hälsa och välmående och organisationens finansiella resultat. Med anledning av detta bör arbetsmiljöarbete vara en väl integrerad del av verksamheten. Vi har därför föreslagit ett antal åtgärder för organisationen att arbeta med i syfte att förbättra arbetsmiljön och därmed medarbetarnas hälsa och välmående som direkt påverkar organisationens framgång. / This study is based on an assignment from an organization whose intention is based on their request to review their organizational and social work environment. The aim of the study has been to increase the understanding of key components of the organizational and social work environment in order to enable a sustainable working life. We therefor chose a quantitative approach where 251 questionnaires were sent to the entire production unit. The method has enabled a general and wide-ranging aspect of the organizational and social work environment in the workplace. Research related to the psychosocial work environment, where our focus has been on the organizational and social aspect, we mainly base our analysis on the Job Demand - Resources model. An essential part of working life is that there is a balance between the job demands and resources that are provided in order to increase health and wellbeing to achieve a high performing organization. The result has been analysed on the basis of the theoretical framework and shows that the organization investigated is lacking in several of these components that are necessary to enable a sustainable work life where there is balance. There are areas such as leadership, heavy workload, recovery and victimization that has shown weaknesses. Research related to organizational and social work environment clearly states that there is a link between employee health and well-being and the organization's financial results. Due to this, our work environment should be a fully integrated part of the business. We have therefore proposed a number of activities for the organization to work with in order to improve the work environment and thus the health and well-being of employees which will directly affect the organization's success.

This study aims to explain and create an understanding on how two municipalities in southern Sweden work strategic with the question regarding men´s violence against women. The purpose is to answer three research questions that analyses the organisations and the cooperation within itself but also with other actors. The method that this study uses is qualitative because of the need of detailed answers and supports to answer the research question and fulfil the purpose of this study. The empirical material was collected through seven semi-structured interviews. The study is focused on improvement, what the organisations can do better and is outlined through organisational and cooperative theory. The study also outline the empirical material collected through a SWOT-analysis.   The result of the study suggests that knowledge and competence are solely important working with this question and should be broad represented throughout the organisation. Therefore are these factors some components that highlight the study. Also the cooperation within the organisation and external collaboration considered being of great importance. Lastly, the result gives an understanding on how important it is that decision-makers and people in position of power prioritize men´s violence against women and view it as a societal problem.

Åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i syfte att kartlägga svenska formgivares och förlagsanställdas strategiska och kreativa arbetsprocess samt olika attityder vid arbetet med praktverk och coffee table-böcker. Dessa böckers termer och definitioner diskuterades även, samt boktypens förut-sättningar och utmaningar på marknaden. I denna rapport presenteras funna teman rörande dessa tankemönster och attity-der, samt en generell beskrivning av arbetsprocessen. Produktionen av coffee table-böcker och praktverk fanns vara komplex på grund av att den involverade många personer, tog lång tid i anspråk, var kost-sam och hade relativt små vinstmarginaler vilket därmed kunde förenas med vissa risker. Respondenterna upplevde generellt arbetet som spännande, roligt och givande.Studien belyser även förekomsten av en viss diskrepans vad gäller associationerna till termerna ”coffee table-bok” och ”praktverk”. Coffee table-böcker ansågs främst av de förlagsanställda ha ett innehåll av lägre kvalitet jämfört med det hos ett praktverk. / Semi-structured, in-depth interviews with eight Swedish graphic designers and employees at publishing houses were carried out with the purpose of mapping the strategic and creative work process of producing Coffee table books and Luxury works (Swedish praktverk), as well as respondents attitudes towards these processes.The three main steps identified in the process are presented and compared to results in previous studies. The production of these books was found to be complex due to the number of people involved, the time required, the costs involved and the relatively small profit margins.  All of which increase the exposure to certain risks.  The re-spondents however found the work to be exciting, enjoyable and fulfilling.In addition to this the study discovered the inconsistency between the definition of “Coffee table book” and “Luxury work” and what was found to be the com-monly accepted understanding of these.  This applied particularly to the term “Coffee table book,” where some respondents associated the term to a lower standard of literature. The terms and definitions of these books will be dis-cussed as well as the market condition described by the respondents.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad HRM arbetar med inom den social och miljömässig hållbarheten i organisationer samt vilka utmaningar som finns inom hållbarhetsområdet. Uppsatsen vill även undersöka om det finns konkurrensfördelar som HRM kan generera. Det empiriska materialet har samlats in genom tre stycken fysiska semistrukturerade intervjuer och två telefonintervjuer från två olika organisationer. De fem intervjuerna följde samma intervjuschema. Genom uppsatsen har det visat sig att HRM i större utsträckning arbetar med den social hållbarhet i jämförelse med den miljömässiga hållbarheten. Detta i relation till HRMs kompetenser, kunskaper samt humana resurser. I och med HRMs kompetenser inom den sociala hållbarheten kan de skapa konkurrensfördelar gentemot andra organisationer då de anses värdefulla och sällsynta. De slutsatser som identifierats är att HRM i dagsläget bör arbeta med den sociala hållbarheten och hållbart ledarskap. I framtiden kommer det krävas mer kompetenser och kunskaper för HRM för att kunna arbeta med den miljömässiga hållbarheten, vilket kan ses som en utmaning. En ytterligare utmaning inom HRM är tillgången till fler humana resurser. Fler humana skulle kunna öka möjligheterna för ett ännu bättre arbete med både den sociala hållbarheten samt hållbart ledarskap, men skulle även öppna upp möjligheterna för ett miljömässigt hållbarhetsarbete. / The purpose of this essay is to examine what HRM is working with within the social and the environmental sustainability in organizations and also which challenges there are within corporate sustainability. The essay also wants to examine if there are any competitive advantages that HRM can generate. The empirical materials have been gathered through three physical semi-structured interviews and two telephone interviews from two different organizations. The five interviews were conducted with the same questions. It has been found that HRM in greater occurrences works with the social sustainability in comparison to the environmental sustainability. This in relation to HRMs competencies, knowledge and human resources. As a result of HRMs competencies within social responsibility, they can create competitive advantages against other organizations as they are considered valuable and rare. The conclusions that are identified are that HRM should work with social responsibility and sustainable leadership. In the future, more competencies and knowledge will be required for HRM to be able to work with environmental sustainability, which can be a challenge. A further challenge within HRM may be the availability of human resources. More people working with HRM could increase opportunities for even better work with social sustainability and sustainable leadership and would also open up opportunities for work with environmental sustainability.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0