Studien utforskar hur ideal från den deliberativa demokratiteorin speglas i ett svenskt planeringsfall som går att definiera som ett informellt samarbetsnätverk, eller ’soft space in planning’. Syftet med arbetet är att delge en ökad kunskap kring den problematik som kan uppstå när aktörer å ena sidan vill effektivisera planeringsformerna men å andra sidan också måste säkerställa att de demokratiska grunderna vidhålls. Arbetet utgår ifrån deltagandet i och observerandet utav ett exploateringsprojekt i en svensk kommun där kommunen tillsammans med en byggaktör och arkitekt inlett en process utanför den lagstadgade planprocessen för att komma fram till en gemensam vision. Observationerna kompletteras med en intervjustudie där en informant från respektive aktör intervjuats. Sammanfattningsvis visade resultatet att en av grundprinciperna för processen var att skapa en arena för öppen diskussion angående de värden som önskades inkorporeras i platsens utformning. Under processens gång fanns det moment som upprätthöll de deliberativa idealen genom att tillåta alla aktörers representanter en plats i samtalet. Däremot innehöll processen också moment som kunde uppfattas som utmanande för några deltagare vilket riskerade att hämma deras åsiktsutryckande. Sammantaget gav deltagarna en positiv bild av processens genomförande och utfall även om den i vissa aspekter lämnade lite att önska gällande de deliberativa idealens säkerställande. Detta till trots argumenterar arbetet att utfallet kan anses stå på demokratiska grunder även om inte alla deliberativa ideal uppfyllts fullständigt. / The study explores how ideals from deliberative democracy theory are reflected in a Swedish planning case that can be defined as an informal cooperation network, or ‘soft space in planning’. The purpose of the work is to share increased knowledge about the problems that may arise when actors on the one hand want to streamline planning methods, but on the other hand also must maintain the democratic foundations. The work is based on participation in and observation of a development project in a Swedish municipality where the municipality, together with a developer and architect, initiated a process outside the statutory planning process to arrive at a common vision. The observations are supplemented by an interview study in which an informant from each actor was interviewed. In summary, the results showed that one of the basic principles of the process was to create an arena for open discussion regarding the values that were desired to be incorporated into the design of the site. During the process, there were moments that maintained the deliberative ideals by allowing everyone a place in the conversation. However, the process also contained elements that could be perceived as challenging for some participants, which risked inhibiting their expression of opinion. Overall, the participants gave a positive picture of the process's implementation and outcome, even though it left a little to be desired in confirming some aspects of the deliberative ideals. Despite this, the study argues that the outcome can be considered to be on democratic grounds even if not all deliberative ideals were fulfilled completely.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

This master thesis investigates planning initiatives to address extreme weather events' impacts, specifically focusing on floods in Namibia. The study highlights the significance of such events in the context of global climate change, emphasising their adverse effects on livelihoods, particularly in rural communities and informal settlements. The research aims to evaluate existing strategic plans and policies in Namibia concerning extreme weather events and to examine the extent to which such events are considered when planning initiatives are implemented. Based on the theoretical framework of implementation theory, the study adopts a mixed-method research approach. Document analysis is employed to examine policies and plans related to planning in Namibia, while semi-structured interviews with key informants provide insights into the stakeholders' perspectives. A comprehensive understanding of the subject is achieved by comparing and validating findings from both methods. The results of the study reveal several approaches in current strategic plans and policies regarding the consideration of floods in Namibia. While several documents acknowledge the threat of floods and outline responsibilities and measures, there is a lack of comprehensive and coordinated approaches. The study highlights the need for a more integrated approach and increased alignment among different levels of planning documents. Furthermore, the research shows that the implementation of planning initiatives in Namibia is a centralised process overseen by the Ministry of Urban and Regional Development, with a limited focus on flooding beyond urban areas. The study identifies key challenges in implementing climate change adaptation strategies and projects in Namibia, including limited communication and coordination between actors, difficulties in accessing planning laws, plans and policies, and the centralisation of planning at the national level. However, opportunities for improvement are also recognised, such as enhanced local autonomy in planning processes and the integration of local and indigenous knowledge. Overall, the findings underscore the importance of addressing the impact of extreme weather events, particularly floods, through comprehensive and coordinated planning initiatives in Namibia. The study provides valuable insights for policymakers and planners in developing effective strategies to mitigate and adapt to the effects of climate change in the country.