<p>Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar. Gängen finns i alla samhällen men är mer förekommande i urbaniserade städer. En del av orsaken till gängmedlemskap är för många ungdomar att de vill känna gemenskap andra orsaker är aggression och behov av pengar. Brottsligheten som begås av ungdomsgäng är ofta mycket allvarliga våldsbrott. Att vara gängmedlem innebär följder för individen, det kan handla om påföljder för brott samt även en störning i livsutvecklingen och vuxenlivet. Analys: För att analysera huvudfynden har jag använt strain teorin och sociala band teorin. Slutsats: Ungdomar söker sig till gäng för att få sociala och ekonomiska möjligheter. De flesta ungdomar söker sig till gäng och blir medlemmar i gäng på grund av sociala problem som exempelvis missbruk och fattigdom. Gängmedlemskapet påverkar många gånger individens utveckling negativt.</p>

<p>Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.</p>

<p>Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling.</p><p>Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats.</p><p>Resultat & slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken.</p> / <p>Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development.</p><p>Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion.</p><p>Result & Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training.</p><p>Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change.</p><p>Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.</p>

<p><strong>Background and aim:</strong> Organizations must be able to manage change in order to survive in today’s competitive society. To continue to develop and reach better results is fundamental. Case Company <em>Parker Hannifin Corporation, Quick Coupling Division Europe, Tema Ingenjörsfirman AB, Skövde </em>has an ambition to have an organization that manage changes and continuously improve its performance. That is the reason why this examination work arises. The aim on the examination work is to present a proposal on how the organization more systematic and effective can work with improvements. This has been done by identifying the key success factors for the improvement work in the literature, the company and through the benchmarking-company.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The examination work is done as a qualitative case study with an abducted approach. The data collection has been done through a variety of methods, which are past experience, literature studies, observations and interviews.</p><p> </p><p>The literature indicates several success factors to consider in order to achieving a successful change work. To have core values that the work can rely on and from that create an organization that continually improves. Within the organization can the continuously improvement work be divided in four different levels: individual- local-, cross functional- and global business improvement. The improvement work should in main be driven in a project form with defining roles and reach goals. By comparing the literature and the benchmarking-company are essentially the same success factors identified.</p><p> </p><p><strong>Result and conclusions:</strong> The experience inside the case company is that the improvement work is unstructured and slow. The work is mostly in ad-hoc nature and a common destructive method that is uses to solve problem is “fire-extinguishing”. This examination work indicates that the organization is working unsystematic and are missing a structure with defines roles and distinct goals in order to work with changes.</p><p> </p><p>To create a more systematic improvement work the author has given a proposal on how the company can organize. By resting on core values and supporting infrastructure based on improvement teams that work at different levels with defined roles and clear goals is it good assumes to have a successful improvement work.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>By using this examination works result, I hope that organizations can be able to achieve a successful improvement work and therefore continuously improving. This examination work delimits itself to only give proposals for actions, and does not scope how the proposals has been implemented in the organization. Therefore, I propose further studies of the implementing process of the improvement work in the organization.</p>

<p>The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency – structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.</p><p>Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions. Bourdieu claims that the relation between the habitus and the outer structures causes dispositions to ‘ways of reacting’. His aim with the notion of habitus is to show why the society follows an often strict regularity. Bourdieus is however often accused of being a determinist. I do not totally agree with this criticism but I claim that Bourdieus hasn’t done enough to stipulate his middle way between freedom and constraint and agency and structure. The habitus seems to be more or less immune to mayor upset. Bourdieu is often unclear of how the individual uses his dispositions in various situations. Bourdieus is letting the habitus to too much work. He sometimes seems to forget that it is an individual beyond the habitus. He underestimates the power of humans to make choices of their own. There seems to be more to the notion of agency then the habitus can fully capture. Thus we turn to the thinking of George Herbert Mead. I claim that Mead offers a way out of Bourdieus dilemma between agency and structure. He does this by focusing on what happens in the particular situation. Mead believes that the society reproduces itself in two different ways. There is the ‘unreflexive’ way which has certain similarities with Bourdieus way of thinking. The main difference between Mead and Bourdieu is that Mead claims that there is another way that the society reproduces itself. This is what he calls the reflexive reproduction. If the individual encounters resistance he/she becomes aware of the habitual expectations he/she brought in to the situation. The resistance causes a break in the world the individual takes for granted. The individual then reflexively adapt there actions to the situation. The break makes the individual aware of the world, and this is what lacks in Bourdieus theory. The individual can think and also act in opposite to their habits or habitus. This is what can cause the habitus to change.</p>

<p>Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.</p><p>Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade. Det är en förhållandevis liten studie inom ett stort område. (Till min hjälp i det här arbetet har jag läst litteratur och gjort intervjuer, på grund av att jag ansåg att det var det bästa sättet att få svar på mina frågor till den här studien).</p><p>Struktur och tydlighet med att anpassa undervisningen samt lärare som har goda kunskaper om elever med autism är bästa sättet att beskriva resultatet av den här studien. Lärarna som jag har intervjuat anser att det bästa sättet att hjälpa de här eleverna i skolan är att ha goda föräldrakontakter och arbeta utifrån varje elevs unika personlighet.</p><p>Nyckelord: Anpassning,Undervisning,Struktur,Tydlighet</p>

<p>Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck. För att nå vårt syfte har vi gjort en intervjustudie där vi har intervjuat nio personer med god erfarenhet av Asperger syndrom. Våra frågeställningar besvaras av vad dessa personer samt vad våra teoretiska utgångspunkter säger om hur skolan/läraren bör arbeta med elever som har Asperger syndrom i skolan. I resultatdelen har vi fått fram att elever med Asperger syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och en individanpassad undervisning i skolan. De behöver vetskap om vad som ska hända timme för timme. Efter att gjort detta examensarbete har vi dragit slutsatsen att det är viktigt att skolan, eleven med Asperger och föräldrar till eleven har ett bra samarbete. Detta innebär att alla parter måste lyssna och lära av varandra. Först då kan man skapa en bra skolmiljö för en elev med Asperger syndrom. </p>

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck. För att nå vårt syfte har vi gjort en intervjustudie där vi har intervjuat nio personer med god erfarenhet av Asperger syndrom. Våra frågeställningar besvaras av vad dessa personer samt vad våra teoretiska utgångspunkter säger om hur skolan/läraren bör arbeta med elever som har Asperger syndrom i skolan. I resultatdelen har vi fått fram att elever med Asperger syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och en individanpassad undervisning i skolan. De behöver vetskap om vad som ska hända timme för timme. Efter att gjort detta examensarbete har vi dragit slutsatsen att det är viktigt att skolan, eleven med Asperger och föräldrar till eleven har ett bra samarbete. Detta innebär att alla parter måste lyssna och lära av varandra. Först då kan man skapa en bra skolmiljö för en elev med Asperger syndrom.

Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns. Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess? Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier. Vi har intervjuat anställda som har god kännedom om budgetprocessen i företaget. Vi har ställt frågor om struktur, strategi och budgetprocess. Varje kapitel är indelat i kategorier som inleds med en teoridel och följs av empiri och diskussion. Våra resultat presenteras i tabell 6.1.  De viktigaste slutsatserna är att eftersom företagen i vår undersökning är stora så tenderar de att bli väldigt lika, vilket stabiliserar deras omvärld. Företagen i undersökningen arbetar med olika budgetmetoder. De använder budget som styrmedel i olika stor utsträckning. De viktigaste syftena med budget som vi har hittat är planering, samordning och kontroll.