<p>Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten.</p><p>I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism.</p><p>För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.</p>

<p>Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket.</p><p>Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken. Undersökningen är baserad på fallstudier av två lokala samt två globala företag och deras konceptbutiker, samt av observationer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär.</p><p>Teorierna vi använt har vi valt med tanke på fenomenen i bakgrunden; vikten för företag att ha ett starkt varumärke för att kunna konkurrera, konsumentens ändrade köpbeteende samt upplevelsesamhällets framväxt. I undersökningen har vi kommit fram till att det i konceptbutiker finns ett flertal faktorer som är viktiga för att förstärka och underhålla ett företags varumärke. I en konceptbutik är det viktigt att servicen och personalens agerande överensstämmer med varumärket för att detta ska kunna stärka varumärket. Det är även viktigt att den fysiska strukturen, och då särskilt färgerna och layouten, förmedlar varumärket. Är servicen samt den fysiska strukturen tillfredsställande och förmedlar varumärket ger detta mervärde och därmed även lojala kunder som i sin tur stärker och underhåller varumärket.</p><p>Vi har även funnit skillnader på lokala samt globala företag och deras konceptbutiker. Lokala företag och butiker tenderar att vara mer anpassningsbara och mer inriktade på att skapa relationer till sina kunder, medan globala företag tenderar att ha en sämre anpassningsförmåga och satsar mer på transaktioner än på relationer. En konceptbutik som förmedlar varumärket på ett överensstämmande sätt med företagets image stärker och underhåller ett företag och dess varumärkes värde.</p>

<p>Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.</p><p>Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?</p><p>Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier. Vi har intervjuat anställda som har god kännedom om budgetprocessen i företaget. Vi har ställt frågor om struktur, strategi och budgetprocess. Varje kapitel är indelat i kategorier som inleds med en teoridel och följs av empiri och diskussion. Våra resultat presenteras i tabell 6.1. </p><p>De viktigaste slutsatserna är att eftersom företagen i vår undersökning är stora så tenderar de att bli väldigt lika, vilket stabiliserar deras omvärld. Företagen i undersökningen arbetar med olika budgetmetoder. De använder budget som styrmedel i olika stor utsträckning. De viktigaste syftena med budget som vi har hittat är planering, samordning och kontroll.</p>

<p>As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication.</p><p>We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication.</p><p>As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver.</p><p>We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure.</p><p>Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too.</p><p>We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication.</p><p><strong><p>Keywords:</p>Internal communication, structure, education, communication channels, continuity </strong></p>

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat</em> och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende</em>. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span></p>

In the thesis at hand I will analyze to what extent Doris D??rrie constructed her story and film <em>Paradies</em> according to the structure of the quest. First of all, some background information will be provided concerning D??rrie's career. After that, a short summary of the important contributions that have been made in the area of the hero's journey and D??rrie's <em>Paradies</em> will be given. Following a depiction of the quest's mythological roots, the Jungian concept of the collective unconscious and its archetypes will be introduced. After that, Joseph Campbell's Monomyth will be explained step by step, for the structural analysis of the action will follow that pattern. The theoretical part will close with a description of the archetypal and mythological method that will be applied to the primary texts. In the practical analysis the theoretical foundation will be utilized to prove that D??rrie's texts are arranged according to the Monomyth. With the help of quotations from the primary works, it will be shown that the plot-device of the quest underlies the relevant story and its adaptation to the screen. <br /><br /> Furthermore, Jung's findings concerning the archetypes will be consulted to find out whether the characters the quester meets correspond to the archetypal roles that the classic seeker encounters. That is why the title includes the word <em>Motivik</em>. Besides that, a connection will be made between the seemingly inappropriate title Paradies and the quest-structure. First of all, the probable reason for D??rrie's choice concerning the title will be ascertained. Highly esteemed philosophers and authors have equated the fall of man with the birth of reason and curiosity. Eve's sin can be interpreted as the start of a quest. The aim of the latter is to return to the Garden of Eden. Furthermore, it will be shown that the hero meets the key archetypes of the shadow, anima and mother, which leads to the finding that the hero's external voyage is above all an internal one. Jakob or Viktor, respectively, is desperately searching for psychological equilibrium ? the archetypal self represented by Lotte. <br /><br /> The major outcome of this thesis will be that both versions of <em>Paradies</em> can be described as modern anti-quests. The reason for that lies in D??rrie's first following the classic pattern only to leave it prematurely in order to manoeuvre her characters into nemesis. Not only the male quest, which is analyzed in detail, but also the two searches of Lotte and Angelika end tragically. The only exception is Lotte's journey in the prose version, which D??rrie only provides incompletely.

Syftet med undersökningen var att, ur ett lärarperspektiv, öka kunskapen om hur mellanstadielärare använder metoder för att främja arbetsro under matematiklektioner. Undersökningen genomfördes genom observationer och kvalitativa intervjuer med matematiklärare i årskurs 4-6 vid fyra olika skolor i en stad i norra Sverige. Genom observationer framgick det att lärarna främjade arbetsron genom att värna om sina elevrelationer. Utifrån intervjuer framgick det av samtliga lärare att deras definition av arbetsro var när eleverna var fokuserade på ämnet. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärare anser att kommunikation, tydlighet och rutiner är viktiga aspekter för att främja arbetsron.

Forskning har visat att det finns missuppfattningar bland elever vad gäller prioriteringsregler och strukturer. Med det menas att elever missuppfattar, missbrukar, ignorerar eller är okunniga om de regler och konventioner som bygger upp det som brukar beskrivas som numeriska uttrycks strukturer. Aritmetik, det vill säga räknelära, utgör grunden för matematiken och att behärska aritmetik gör att eleverna klarar sig bättre i skolmatematiken. Men det finns också många forskare som knyter elevers förståelse och strukturer i aritmetiska uttryck till grundläggande aritmetik. Syftet med studien är att utvidga vår kunskap om hur elever i årskurs 5 strukturerar numeriska beräkningar och använder sig av prioriteringsregler i aritmetiska uttryck. Tidigare studier kring detta område har framförallt fokuserat på numeriska uttryck med två operationer, vanligtvis addition eller subtraktion och multiplikation. Man kan dock misstänka att uttryck med fler än två operationer ger möjlighet att få ytterligare insikt i hur elever strukturerar beräkningar. De uttryck vars elevlösningar analyseras i denna studie innehåller därför flera olika operationer (tre till sex operationer). Datamaterialet utgörs av elevers lösningar (från ett arbetsblad) på fyra olika uppgifter. Totalt omfattar studien 123 elever i sex olika klasser i årskurs 5, från fem olika skolor. I analysen framkom att elever strukturerar och använder sig av prioriteringsregler på kvalitativt skilda sätt. Främst strukturerar elevernade aritmetiska uppgifterna genom att göra olika former av grupperingar. I deras beräkningar visar det sig att flertalet verkar förstå att multiplikation ska räknas före addition och subtraktion, men när det gäller addition och subtraktion tycks de visa en osäkerhet vilket som ska räknas först.

Undersökningen handlar om hur den nuvarande organisationsstrukturen i vård- och  omsorgsboenden fungerar. Mer specifikt hur samarbetet ser ut mellan enhetschefer för vårdoch omsorgsboende och HSL-personalens enhetschefer. Empirin i denna studie är insamlad genom en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer används i undersökningen. Resultatet visar att utgångspunkten för samarbete är kommunikation som påverkas av organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar också att kommunikationen behöver ske kontinuerligt för att kunna möjliggöra ett effektivt samarbete sinsemellan parterna. Fastän samarbetet upplevs varierat av enhetscheferna finns det alltid rum för utveckling men på olika sätt, vilket uttrycks i empirin.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares undervisning och elevers berättande texter i årskurs 3. Frågeställningarna omfattar undervisning, elevers berättelsers innehåll, textuell struktur samt multimodalitet och kopplingar mellan dessa. Forskningsbakgrund och teori innefattar sociokulturell teori, skrivdiskurser, undervisning och multimodalitet. För att undersöka frågeställningarna genomfördes intervjuer av lärare samt textanalyser av elevers berättelser. Resultatet visar både att det är stora skillnader mellan hur lärarna undervisar men också mellan elevernas berättande texter, även om de flesta innehåller korrekt berättelsestruktur och en röd tråd. Utifrån ett multimodalt perspektiv är det också stora skillnader mellan skolorna, men en likhet är att den vanligaste relationen mellan skrift och bild i elevtexterna är samspelsrelation. Resultatet visar även att det finns kopplingar mellan undervisningen och hur eleverna skriver sina berättelser.