The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency – structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory. Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions. Bourdieu claims that the relation between the habitus and the outer structures causes dispositions to ‘ways of reacting’. His aim with the notion of habitus is to show why the society follows an often strict regularity. Bourdieus is however often accused of being a determinist. I do not totally agree with this criticism but I claim that Bourdieus hasn’t done enough to stipulate his middle way between freedom and constraint and agency and structure. The habitus seems to be more or less immune to mayor upset. Bourdieu is often unclear of how the individual uses his dispositions in various situations. Bourdieus is letting the habitus to too much work. He sometimes seems to forget that it is an individual beyond the habitus. He underestimates the power of humans to make choices of their own. There seems to be more to the notion of agency then the habitus can fully capture. Thus we turn to the thinking of George Herbert Mead. I claim that Mead offers a way out of Bourdieus dilemma between agency and structure. He does this by focusing on what happens in the particular situation. Mead believes that the society reproduces itself in two different ways. There is the ‘unreflexive’ way which has certain similarities with Bourdieus way of thinking. The main difference between Mead and Bourdieu is that Mead claims that there is another way that the society reproduces itself. This is what he calls the reflexive reproduction. If the individual encounters resistance he/she becomes aware of the habitual expectations he/she brought in to the situation. The resistance causes a break in the world the individual takes for granted. The individual then reflexively adapt there actions to the situation. The break makes the individual aware of the world, and this is what lacks in Bourdieus theory. The individual can think and also act in opposite to their habits or habitus. This is what can cause the habitus to change.

Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling. Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats. Resultat & slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem. Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken. / Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development. Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion. Result & Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training. Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change. Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar. Gängen finns i alla samhällen men är mer förekommande i urbaniserade städer. En del av orsaken till gängmedlemskap är för många ungdomar att de vill känna gemenskap andra orsaker är aggression och behov av pengar. Brottsligheten som begås av ungdomsgäng är ofta mycket allvarliga våldsbrott. Att vara gängmedlem innebär följder för individen, det kan handla om påföljder för brott samt även en störning i livsutvecklingen och vuxenlivet. Analys: För att analysera huvudfynden har jag använt strain teorin och sociala band teorin. Slutsats: Ungdomar söker sig till gäng för att få sociala och ekonomiska möjligheter. De flesta ungdomar söker sig till gäng och blir medlemmar i gäng på grund av sociala problem som exempelvis missbruk och fattigdom. Gängmedlemskapet påverkar många gånger individens utveckling negativt.

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet. Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik. Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.

Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen. Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten. I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism. För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.

Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket. Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken. Undersökningen är baserad på fallstudier av två lokala samt två globala företag och deras konceptbutiker, samt av observationer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Teorierna vi använt har vi valt med tanke på fenomenen i bakgrunden; vikten för företag att ha ett starkt varumärke för att kunna konkurrera, konsumentens ändrade köpbeteende samt upplevelsesamhällets framväxt. I undersökningen har vi kommit fram till att det i konceptbutiker finns ett flertal faktorer som är viktiga för att förstärka och underhålla ett företags varumärke. I en konceptbutik är det viktigt att servicen och personalens agerande överensstämmer med varumärket för att detta ska kunna stärka varumärket. Det är även viktigt att den fysiska strukturen, och då särskilt färgerna och layouten, förmedlar varumärket. Är servicen samt den fysiska strukturen tillfredsställande och förmedlar varumärket ger detta mervärde och därmed även lojala kunder som i sin tur stärker och underhåller varumärket. Vi har även funnit skillnader på lokala samt globala företag och deras konceptbutiker. Lokala företag och butiker tenderar att vara mer anpassningsbara och mer inriktade på att skapa relationer till sina kunder, medan globala företag tenderar att ha en sämre anpassningsförmåga och satsar mer på transaktioner än på relationer. En konceptbutik som förmedlar varumärket på ett överensstämmande sätt med företagets image stärker och underhåller ett företag och dess varumärkes värde.

Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg. Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden. Dessa tre aspekter är delar av festivalmarknaden och har betydelse för dess struktur och framtid. De är därmed stommen i uppsatsens analys. Musikfestivalmarknaden växer och det är uppsatsens utgångspunkt. Uppsatsen ämnar vara ett redskap för hur just denna marknad (men även andra) kan förstås. / This Master’s Level paper examines the Swedish market of music festivals, in the year 2008. The author takes an interest in why the market is important and what the market structures look like. What kind of rules exist in the market and how must one operator manage these rules of the game in order to survive in an ever-more competitive music festival market? These are questions that the paper deals with. French sociologist Pierre Bourdieu developed the concept of fields; a framework of cultural and literary fields that can be used to understand relations in social life. The author has used Boudieu’s field theory as tool to understand the structure of the wedish market of music festivals. The paper has a perspective from the inside, as well as a perspective from the outside. It includes the views of the arranger of the music festival, as well as those of the press and the festival audience. All these three angles are part of the market and have a significance for its structure and future. As such, they therefore make up the frame of the analysing part of the paper. / Emma och magisterprojektet på KSM

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span>

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of Västmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties. The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties’ opinions of how they want the County Board of Västmanland county to work with them in this matter. The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives. External parties were also interviewed to explore their view on how they want the county administrative board to operate in a coordinating role in the system of environmental quality objectives. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using the template-based model.  The case study of the four selected county administrative boards shows that the county administrative boards have developed their own systems using various methods and procedures for their work with the environmental quality objectives, although, the study comes to some conclusions: The number of people involved in the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards It is not enough of time to work with the environmental quality objectives The numbers of environmental objectives coordinators have reduced over the past years The priority of the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards None of the county administrative boards have updated regional environmental quality objectives     Currently do the external parties not have so much contact with the county administrative board of Västmanland concerning the work with the environmental quality objectives and they want to have more collaboration with county administrative board in this matter. / Miljömålssystemet är något som involverar hela samhället, från riksdag och regering, till den medborgare som via sina vardagsbeslut kan påverka om miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna är de som ansvarar för det regionala arbetet med miljömålssystemet och de ska verka för att målen nås i respektive län och svara för regional uppföljning. Länsstyrelsen har i sin roll som regional miljömyndighet även en övergripande och samordnade funktion i miljömålsarbetet, tillsammans med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. På Länsstyrelsen Västmanlands län är det miljöenheten som har hand om miljömålsarbetet och de har önskat undersöka hur miljömålsarbetet kan effektiviseras och förbättras internt och externt. För närvarande arbetar inte länsstyrelsen efter någon arbetsplanering. För att underlätta för Länsstyrelsen Västmanlands läns arbete att ta fram förslag till förbättringar och effektiviseringar i sitt interna och externa miljömålsarbete har studiens huvudsakliga syften och mål varit att presentera arbetsmetoder samt situationer på andra län i Mellansverige samt att kartlägga externa intressenters meningar om hur Länsstyrelsen Västmanlands län bör verka i sin samordnande roll. Detta genomfördes som en fallstudie över fyra länsstyrelsers miljömålsarbete, där miljömålssamordnarna på respektive länsstyrelse fick svara på frågor utifrån fyra problemkategorier; resurser, prioritet, struktur och målsättning. De externa intressenterna, (kommuner, företag och en intresseorganisation) blev även de intervjuade för att undersöka deras åsikter om hur de vill att länsstyrelsen bör verka i sin samordnande roll. En övergripande inblick över Sveriges miljöbudget utfördes där effekter av budgetnedskärningar belystes. Sveriges miljöbudget för år 2013 ligger på 4,9 miljarder kronor vilket är en minskning mot det föregående året. Miljöbudgeten beräknas även bli lägre i framtiden än beräknat. Vissa projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på den svenska miljön har drabbats negativt av detta på grund av minskade finansiella resurser. För att få en fördjupad förståelse i miljömålssystemet och dess möjliga brister genomfördes även en litteraturstudie. Denna visade att miljömålssystemet är ett så kallat MBO, Management By Objective, eller på svenska, målstyrning. Det är ett system som bygger på målsättning för att styra en organisation åt en önskad riktning, eller som i detta fall samhället, mot en hållbar ekologisk utveckling. Miljömålssystemet är uppbyggd som en hierarki, där generationsmålet befinner sig i toppen och har en övergripande vision och de 16 miljökvalitetsmålen befinner sig på botten och har en mer specifik utformning. För att kunna uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen finns etappmål som anger steg på vägen till måluppfyllelsen av dessa. Systemet involverar hela samhället, där några särskilt viktiga aktörer, förutom riksdag och regering, beslutar om målen, bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelserna, kommunerna samt näringslivet. MBO eller målstyrning anses ha en rad positiva effekter, men kräver emellertid att vissa villkor är uppfyllda för att tekniken ska fungera ändamålsenligt. Enligt litteraturen så tycks dessa villkor inte vara uppfyllda och därmed är fallet så att målstyrning inte att kan anses vara att föredra som ett sätt att styra. Även vid formulering av miljömål finns det särskilda krav som bör uppfyllas för att målen ska verka önskvärda. Dessa ska heller inte krocka med andra mål. När det gäller svenska miljökvalitetsmål anses vissa inte uppfylla kraven. Vid uppföljning av miljökvalitetsmålen används en rad indikatorer för att kontinuerligt undersöka och följa tillståndet i miljön. Dock har fokus legat på kvantifierbar data och gör det därmed svårt att mäta estetiska värden som vissa av miljökvalitetsmålen uttrycker, exempelvis storslagenheten i miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Det finns även en rad målkonflikter kopplat till miljömålssystemet, både externa konflikter som är de mest vanliga och allvarligast förekommande, samt interna målkonflikter som är mer sällsynta. Antalet personer som är direkt involverade i miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Två av länsstyrelserna har en heltidstjänst, medan de två andra har en halvtidstjänst för miljömålssamordning. Även antalet miljömålsansvariga samt dagar avsatta för miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Men tiden för miljömålssamordnare eller miljömålsansvariga uppges som otillräcklig för ålagda uppgifter.  Även de neddragningar som sker i miljöbudgeten kan märkas av på länsstyrelserna både i det allmänna miljöarbetet och i direkta miljömålsmedel. Det är ett fåtal av miljömålssamordnarna som upplever att miljömålsarbetet är klart prioriterat på sin respektive länsstyrelse och detta kan bero på att ledningen på länsstyrelserna inte anser att det är en del av den ordinarie verksamheten utan en aktivitet på sidan, som i och med detta lätt kan bli nedprioriterat. Just ledningen, anser samtliga miljösamordnare, spelar en stor roll för hur miljömålsarbetet prioriteras.  Om miljömålsarbetet nedprioriteras kan det bli svårare att nå miljömålen. För att undvika detta och istället få miljömålsarbetet prioriterat krävs det, enligt miljömålssamordnarna, klara riktlinjer, politiska åtgärder, ständig förnyelse och nya idéer.  Men för detta behövs det resurser och detta verkar det vara brist på inom miljöområdet i stort, förutom i vissa prioriterade områden, som exempelvis klimatarbete. Gällande strukturen för länsstyrelserna, så uppger ingen av de fyra miljösamordnarna att det bedrivs någon form av utbildning om miljömålssystemet för länsstyrelsernas anställda, dock finns planer på att införa det hos några. Samtliga miljösamordnare uppger att det sker samordning med externa intressenter inom deras län, men att det är mer indirekt kopplat mot miljömålen. Någon uppföljning av åtgärdsprogrammen förekommer inte eftersom länsstyrelserna eftersom de antingen inte har några aktuella åtgärdsprogram eller att det inte är fastställt hur programmen ska följas upp. Miljömålssamordnarna anser att målsättningen rörande de nationella miljökvalitetsmålen är för visionära och behövs konkretiseras mer, men de täcker in relevanta områden där miljöproblemen finns. Alla länsstyrelser har kommit i kontakt med målkonflikter i sitt arbete, bland annat när områdena jakt och biologisk mångfald ställs mot varandra. Ingen av länsstyrelserna har uppdaterade regionala mål då det anses vara för tidskrävande att regionalisera de nationella målen och samtidigt hålla dem uppdaterade. Samtliga av de externa intressenter vi intervjuat i denna studie arbetar på något sätt med miljöfrågor. Samverkan mellan Länsstyrelsen Västmanlands län och intressenterna gällande miljömålsarbete sker, även om det mestadels är indirekt. De externa intressenterna anser inte att länsstyrelsens samordning är märkbar och önskar en förbättring inom detta område, även att länsstyrelsen ska etablera en större kontakt utåt mot både kommuner och företag.