ABSTRACT Standardized assessment instruments have increasingly come to be used in social work. Although national studies of ASI and DOK's reliability and validity has only been examined to a limited extent. In order to improve knowledge of assessment instruments conditions, relevance and scope, this present literature study highlights the background and the application of the interview methods ASI and DOK, used in swedish abuse and dependent care. In answering the survey questions, a qualitative content analytical method has been used. ASI and DOK are multidimensional interviews which take into account that several areas affecting the client's treatment outcome. Assessment instruments differ in respect of use, approach to the assessment of client needs and help troubled, the basis for the interview estimates and its rating scales. International research shows that the ASI and DOK include a number of methodological problems that affect the reliability and validity in self-reported data. Assessment instruments different question areas, however, lacks a theoretical framework that allows any assumptions about the causal relationships between key areas of life and substance abuse problems. In accordance with a social constructionism perspective, ASI and DOK's usability are time and culture bound and must therefore be seen as methods that are in a constant process of change to generate as reliable knowledge as possible. Keywords: assessment instrument, social work, Addiction Severity Index, ASI, documentation system, DOC, structured interviews, addiction, substance abuse.

Trots att vuxenskolan har en stor andel andraspråkselever och kursplanerna betonar kommunikativa färdigheter, uttrycker inte läroplanen tydligt vilket uppdrag lärarna har för elevernas språkutveckling. Studien syftar därför till att belysa hur vuxenutbildningens biologilärare ser på sin yrkesroll i relation till språkutvecklande undervisning, samt vilken betydelse de menar att språket har för att lära sig biologi.Att lära sig biologi på gymnasienivå, kräver inte bara att eleven lär sig ämnesbegrepp, utan även hur språket används i en naturvetenskaplig kontext. Språkutvecklande undervisning har inte bara visat sig effektivisera ämneslärande, utan är en viktig förutsättning för detsamma. Individen och samhället har därför mycket att vinna på om lärarna använder sig av undervisningsstrategier vilka stöttar vuxna elevers språkutveckling. Inga tidigare studier har undersökt yrkeserfarna vuxenlärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning och vilken betydelse de anser att språket har för kunskapsutveckling i biologi.Åtta biologilärare inom vuxenutbildningen medverkade i var sin semi- strukturerad intervju. Intervjutranskripten har kodats, kategoriserats och tematiserats med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) definition. Studien är teoretiskt förankrad i Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att lärarna har goda kunskaper om betydelsen och behovet av att integrera kortare språkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Förutsättningarna för detta är dock begränsade till följd av tidsbrist. Majoriteten av lärarna ser sig främst vara ämneslärare och att eleven redan ska ha tillräckligt goda språkkunskaper när de börjar läsa biologi på gymnasial nivå. En uppfattning som speglar vuxenskolans läroplan (Skolverket, 2012c). I praktiken har dock vuxenutbildningens uppdrag förändrats (Öst, 2014). Lärarna menar därför att det finns ett ökat behov av språkutvecklande aktiviteter inom undervisningens ram hos eleverna.

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.

Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.

Motivation is low for publishing and self-archiving in institutional repositories according to previous research, which is an issue since the repository’s full potential cannot be reached if it is void of materials. Doctoral students are the future of academia and ought to be given tools and information to be able to make informed decisions about where and how to publish. The purpose of this study is to shed light on possibilities and problems regarding self-archiving in institutional repositories by examining doctoral students at the University of Borås, focussing on their opinions of and experiences with the institutional repository DiVA as well as their perceived risks and benefits with self-archiving. Qualitative data were generated through five semi-structured interviews over videocalls. Respondents were doctoral students at the University of Borås with different levels of experience with publishing and self-archiving. The data was coded thematically and analysed using qualitative content analysis. Theories of constructivism and information literacy were applied to discuss the results. The respondents were generally knowledgeable concerning different levels of Open Access but seemed unsure of the purpose and function of DiVA. All self-archived because of the University’s policy, however not everyone recognized the personal benefits. This study concludes that research practices can be identified and problematized by acknowledging disciplinary differences in scholarly communication. Doctoral students are in a unique position to take the lead in forming research traditions that fit the new scientific landscape.

Denna studie undersökte hur den mentala modellen av ett säkert mail ser ut hos en användare som inte har tidigare träning inom informationssäkerhet. Deltagarna testades först en gång och fick sedan ta del av träningsmaterial om phishing, och blev sen testade igen för att se hur den mentala modellen förändrades. Detta uppnåddes med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna blev tilldelade en roll att spela och visades sedan mail och blev ombedda att säga hur de, i sin roll, skulle hantera mailet. Intervjun var sedan strukturerad kring deras svar. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en innehållsanalys. Resultatet visade att före träning så bestod den mentala modellen av temana mailadress, bekantskap, utseende, relevans, länkar och språk. Efter träningen bestod den mentala modellen av temana mailadress, bekantskap, utseende, relevans, länkar, språk, filformat, begärd information och kontrollerbarhet.

Getinge AB is a global medical technology company. This master’s thesis is based on the outflow of capital equipments from Getinge’s factory in Växjö to four different sales and service units. The purpose of this thesis is to give Getinge a deeper insight of why the customers and the own organization do not know when they can expect their products. This makes most requests urgent and thus prohibits them from using the best environmental and cost efficient modes of transportation. Two sub-problems have been created in order to investigate this. Sub-problem 1 originates from an organizational perspective. The aim of this problem is to examine the possibilities to achieve less urgent transportations by improving the communication between sales and service units, factories and logistics services. This is evaluated based on semi-structured interviews containing both qualitative and quantitative questions with employees rep- resenting the different functions at the company. It appeared that different phrases, explaining the same thing, were used internally leading to confu- sion. Further, the different functions have harmonized follow-up sessions but do not share the information between each other. The resulting information vacuum creates trust issues and unnecessary time margins and buffers. Sub-problem 2 concerns the trade-off between the economic and environmen- tal impacts in relation to the Greenhouse Gas Protocol Scope 3. This trade- off is evaluated by a multi-objective optimization model, where emissions are priced based on the EU ETS market valuation. Current research argues that the choice of transportation mode is the simplest emissions abatement option in terms of implementation. This study indicates that it is possible for Getinge, in the short-term, to decrease costs and emissions by just chang- ing between current transportation modes. However, a long-term strategy should include evaluation of consolidations, alternative fuels and electrified vehicles since the cost of decreasing one kilogram of emissions by changing between current transportation modes will increase. Finally, increased transparency and communication between sales and ser- vice units, factory and logistics services could be achieved via a one point of contact solution. This could avoid unnecessary time margins and buffers and hence open up the possibility of better over all lead time utilization. This could make it easier to use more environmental friendly transportation modes and thus lower emissions and costs, while still satisfying the customers.

Att integrera insamling och analysering av användardata inom produktutveckling förekommer hos företag inom alla branscher över hela världen. Användardata kan ge ett företag information om användare och den informationen kan i sin tur utnyttjas för att utveckla befintliga och nya produkter. Syftet med studien är att undersöka hur användardata och andra arbetssätt i kombination kan identifiera och tillfredsställa kundbehov under utveckling av webbplatser och appar. För att besvara frågeställningen byggdes en teoretisk referensram från en vetenskaplig litteraturstudie. En stor del av litteraturstudien består av Kano modellen för att förklara sambandet mellan olika kundbehov och kundtillfredsställelse. Vidare presenteras vanligt förekommande användardata och andra arbetssätt. Sedan genomfördes en kvalitativstudie hos fyra företag som arbetar med produktutveckling av appar och/eller webbplatser. Den kvalitativa studien bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten från den kvalitativa studien analyserades sedan och jämfördes mot den teoretiska referensramen. Efter analys och diskussion av resultaten visar studien att en kombination av användardata och andra arbetssätt är fördelaktigt i en produktutvecklingsprocess för att uppnå hög kundtillfredsställelse. Vidare upptäcker studien svårigheten i att mäta kundtillfredsställelse då användares behov ständigt förändras samt för att tillfredsställelse oftast mäts på specifika produktfunktioner, inte produkten i sin helhet. / Integrating collection and analysis of user data within product development is occurring in companies worldwide and across all industries. User data can provide a company with information about the users which can be utilized to develop existing and new products. This study aims to explore how a combination of user data and other work methods can identify and satisfy customer needs during the development of websites and apps. To answer the research questions a theoretical framework was built from a scientific literature study. The literature study gives much focus to the Kano model to explain the connection between different customer needs and customer satisfaction. Additionally, common user data and other work methods are presented. Subsequently, a qualitative study was conducted at four companies who are working with product development of apps and/or websites. The qualitative study consisted of semi-structured interviews. The results from the qualitative study were analysed and compared to the theoretical framework. After analysis and discussion, the study shows that a combination of user data and other work methods is profitable in a product development process to achieve high customer satisfaction. Furthermore, the study discovers the difficulties in measuring customer satisfaction since customer needs are constantly changing and also because customer satisfaction is often measured on specific product features, not the product as a whole.