Bakgrund: I Sverige har det rapporterats en ökning bland barn och unga av psykiatriska diagnoser. En ökning av psykiska- samt psykosomatiska besvär hos ungdomar i åldern 13-15 år har konstaterats. Den upplevda skolmiljön ses som en stark koppling till elevernas ohälsa. Elever med långvarig skolfrånvaro riskerar att hamna i svårigheter både på kort och lång sikt. Idag används sociala tjänstehundar som särskilt stöd för elever med långvarig skolfrånvaro dock finns det en brist på kunskap om hur insatsens upplevs av både hundförare och eleven själv. Syfte: Studiens syfte var att undersöka elever och hundförares upplevelse av hundassisterad intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro. Metod: Två elever och tre hundförare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes via videosamtal. Eleverna var i ålder 13-15 år och gick på högstadiet. Hundförarna arbetade på högstadiet på uppdrag av elevhälsan med hundassisterade interventioner som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro. Resultat: Eleverna och hundförarna upplevde att hunden stöttade eleverna genom sitt bemötande, sin närhet och förmåga till relationsskapade. Detta ledde till att eleverna upplevde en förändring i sitt mående och i sin tillvaro. Eleverna upplevde en känsla av minskad stress och ångest, där elevernas vänskapliga relation till hundarna blev en betydande faktor i sin motivation till att komma till skolan, vara i skolan och utföra sina skolarbeten. Slutsats: Användningen av hundassisterade intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro upplevdes ge eleverna förändrade förutsättningar att öka sin närvaro i skolan. Elevernas vilja att vara med den sociala tjänstehunden bidrog till en ökad motivation att deltaga i sin skolgång. / Background: Sweden is currently witnessing an increase in diagnosed psychiatric disorders among juveniles of all ages, within which an upsurge in psychological and psychosomatic maladies has been noted in the 13-15 year old demographic. The social environment of a student’s school is seen to have a direct relationship to said student’s potential mental health issues, which can lead to extended absences. Such absences increase the risk of continued problems for the student, even beyond the realm of mental health, in the short and long term. Therapydogs are now used to provide special assistance for students with extended absences from school, however, there is a lack of knowledge how this is experienced by both doghandlers and students. Aim: The aim of this study is to observe students’ and dog handlers’ experience with canine-assisted intervention as a form of special assistance for those with extended school absences. Method: Two students and three dog handlers were interviewed with the “semi-structured interview” technique via videocall. The students were ages 13-15, and study at the middle school. The dog handlers work with student health at the students’ middle school, using canine-assisted intervention as a form of special assistance to those with extended absences from school. Results: The students and the dog handlers felt that canine interaction supported the students in their attempts to create and develop meaningful relationships. This led to positive changes in the students’ temperament and mental health in general. The diminishment of feelings of stress and anxiety can be linked to the friendly relationships built with the dogs, ultimately resulting in an increased motivation attend school and complete schoolwork. Conclusion: The use of canine-assisted intervention as special assistance to those with extended school absences was seen to give students positively changed attitudes towards school attendance, with the students’ desire to build a relationship with the therapydog as a contributing factor towards this change.

The aim of this study is to analyze school counselors' experience regarding their work with children living under difficult home conditions. The objective is the counselors' view on their profession, their perceived mandate within their professional role, and the resources allocated to them. The method applied in this study is a qualitative approach. The data collection is characterized by interviews conducted with seven school counselors. Previous research has shown that the professional role as school counselor is unclear, and that the profession lacks precise policies. In research studies, Lipsky's theory of grassroots bureaucrats has been used, where we also have chosen to use the informal and formal scope. Through analysis, the result has shown that several of the school counselors perceive their professional role as undefined. Some of the school counselors said that they appreciate the unclear role because it provides them with an extensive and flexible mandate within their professional role. Furthermore the result shows that the school counselors perceive that some laws, such as the confidentiality law for example, limits their professional mandate. In the realm of available resources, the result has shown that most school counselors experience insufficient resources, often in the form of time and lack of competence development. Overall the school counselors experience limitations within their role and there are thus opportunities for development.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer bedriver stödsamtal med elever som går i grundskolan upp till gymnasiet i Stockholm. Ett kvalitativt angreppssätt har använts i forskningen, genom semistrukturerade intervjuer med aktiva skolkuratorer. Tidigare forskning visar att skolkuratorerna har fria händer när det kommer till utformningen av stödsamtalen. Studien framför centrala metoder och teorier som är gemensamt för skolkuratorerna i sitt arbete. Det som framgår av studien är att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme, vilket gör att ingen dag är den andra lik. Dessutom finns det ett tydligt mönster för hur skolkuratorerna väljer att arbeta med elever under stödsamtalet. Det vanligaste för skolkuratorerna i denna studie är hur de tillämpar olika typer av metoder såsom känslokort, KBT och skalfrågor som är anpassade utefter situation och elev. Studien visar också vad som anses viktigt för utformningen av stödsamtal. Det vanligaste för skolkuratorerna är att vara en god lyssnare, skapa en stark relation till eleven med strävan om att eleven får möjlighet att uttrycka sig. Slutligen presenteras de utmaningar som finns kring skolkuratorns arbetsroll. Mest betydelsefullt för skolkuratorerna är att hitta en sund balans mellan organisationens policy och viljan av att finnas tillgänglig för varje elev. / The purpose of the study has been to research how school counsellor’s run counselling sessions with students starting in elementary school up to high school in Stockholm. A qualitative approach has been applied in the research, through semi-structured interviews with active school counsellor’s. Previous research shows that school counsellors have a free hand when it comes to the design of the sessions. However, there are several common methods and approaches that are used. The study presents methods and theories that are universal to school counsellor’s in their work. What emerges from the study is that school counsellor’s have a wide scope of action, making everyday different. Furthermore, there is a clear pattern for how school counsellor’s choose to work with students during counselling. Most common for school counsellor’s of this studie is the way they are applaying different kinds of methods such as emotional cards, CBT and scale questions that’s adapt for each sitaution and student. The study also shows what is considered important for the sessions. Most common for the school counsellor’s is to be a good listener, creating an strong relationship to the student with an aim of making the student express themselfes. Lastly it presents the challenges that exist around the school counsellor's work role. Most significant is for the school counselers to find an healthy balance between the organisations policy and the desire to help each one of the students.

The purpose of this study was to determine the progress of the immunization program for Contagious Diseases in the City Schools of Dallas, Texas, over a period of ten years, dating from September 1928, to September 1938. An endeavor was made to determine how the Health Works Program of the Dallas Public Schools developed, and the protection it gave the public children.

School-age educare centers have an important environment where children spend a significant part of their time. The school-age educare center’s preventive work is based on different methods and strategies.An integrated and inclusive pedagogy promotes positive relationships between children and increases their sense of belonging. Trained educators and staff play a key role in creating safe and supportive environments where children can develop their social skills.The purpose of the study is to take a closer look at how schools and their student health services include after-school centers in health promotion work. The method that we have chosen to collect data is based on a qualitative method, consisting of questionnaires with open-ended questions in which principals, student health services and school-age educare centers answered questions about inclusion, prevention,and skills development. We have based our work on previous research on prevention and health promotion in the school as a whole and the contribution of after-school centers to health promotion. The theory chosen for the study is KASAM and the intercultural perspective and its concepts are mental illness and mental health. Results and analyses show that principals and student health services have a holistic approach to health promotion and prevention work aimed at schools, but after-school centers educators are not included in this work on the same terms as schoolteachers. The research in our final discussion shows that everyone / all involved including the after-school centers needs to work together in the prevention of mental health problems. / Fritidshemmet utgör en viktig miljö där barn tillbringar en betydande del av sin tid.Fritidshemmets förebyggande arbete bygger på olika metoder och strategier.En integrerad och inkluderande pedagogik främjar positiva relationer mellan barn och ökar deras känsla av samhörighet. Utbildade pedagoger och personal spelar en nyckelroll genom att skapa trygga och stödjande miljöer där barn kan utveckla sina sociala färdigheter.Syftet med studien är att tittat närmare på hur skolan och skolornas elevhälsa inkluderar fritidshemmen i ett hälsofrämjande arbete. Metoden som vi har valt för att samla in data bygger på en kvalitativ metod, bestående av enkäter med öppna frågor som i ett led där rektorer, elevhälsan och fritidshemmen besvarat frågor som berör inkludering, förebyggande arbete samt kompetensutveckling. Vi har utgått från tidigare forskning inom förebyggande och hälsofrämjande insatser i skolan som helhet och vad tillförande avfritidshemmen ger i de hälsofrämjande arbetet. Teorin som har valts för studien är utifrån KASAM och det interkulturella perspektivet och dess begrepp är lärmiljö, psykisk ohälsa och psykisk hälsa. Resultat och analys visar att rektorer och elevhälsan har en helhetssyn men deras insatser riktas mot skolan och lärare, fritidshemmen inkluderas inte på lika villkor som pedagoger i skolan. Forskningen i vår slutdiskussion visar att alla behöver arbeta tillsammans i förebyggandet mot psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för det förebyggande arbetet kring hot och våld men också hantering av hot och våld i gymnasieskolan. Därmed användes en kvalitativ intervjustudie med rektorer, lärare samt en kurator som gav svar på följande frågeställningar; hur förebyggdes hot och våld i gymnasieskolan, hur identifierades hot och våld i gymnasieskolan samt hur bemöttes hot och våld i gymnasieskolan. Personalens svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Paulo Freires befrielseteori och därmed gavs en tydligare bild av skolans situation gällande hot och våld. Medvetandegöra-(conscientização) innebar att handlingsplanerna kritiskt reflekterades över som uppdaterades årsvis samt granskning av elevenkäter och medarbetarenkäter. I arbetslaget samtalades och delades erfarenheter som var en del i att hot och våld medvetandegjordes. Förutom i arbetslaget delades olika erfarenheter genom föreläsningar, litteratur och poddar, vilket ökade kunskapen om hot och våld. Eleverna diskuterade värdegrunden, normer och de förtryckta samt förtryckarnas världsbild. Därtill fick elever kännedom om den hjälp som fanns såsom kurator, socialtjänst och utväg om de hamnade i en våldsam eller hotfull situation. Det förebyggande arbetet kring hot och våld sammanfattades i följande strategier: skapandet av en trygg arbetsmiljö samt ökning av elevers och lärares kunskap. Dessutom behövdes både teoretiska och praktiska kunskaper om hur elever och lärare skulle agera vid hotfulla och våldsamma situationer. Olika handlingsplaner tillämpades vid olika hotfulla och våldsamma situationer. Vid övning av inrymning förbereddes lärare och elever hur de skulle agera vid våldsamma och hotfulla situationer. Dessutom behövdes kännedom om vilka aktörer som fanns inom skolan såsom elevhälsoteam, som oftast bestod av kurator, psykolog och skolläkare. Därutöver bestod en krisgrupp av andra professioner såsom pastor, diakon, mentor, präst eller imam. I samhället fanns det vid större katastrofer och olyckor stöd och råd från socialtjänsten och POSOM-gruppen att tillgå. Begrepp: Hot och våld medvetandegjordes, i skola, i nära relationer, i hemmet, barn for illa, elevhälsoteam, Krisgrupp, Socialtjänsten, Polisen, POSOM-gruppen / The purpose of this essay was to account for the preventive work on threats and violence but also the management of threats and violence in high school. Thus, a qualitative interview study was used with principals, teachers and a counselor´s who provided answers to the following questions; how threats and violence were prevented in high school, how threats and violence   were indentified in high school and how threats and violence in high school were adressed. The staff´s answers to these questions were analyzed on the basis of Paulo Freire´s liberation theory and thus gave a clearer picture of school´s sitaution regarding threats and violence. Awareness-raising (conscientização) meant that the action plans were critically reflected on, which were updated annually, as well as a review of student surveys and employee surveys. The work team discussed and shared experinces that were part of raising awareness of threats and violence. In addition to the work team, different experiences were shared through lectures, litterature and podcasts, which increased knowledge about threats and violence. The students discussed the values, norms and the world of oppressed and the opressors. In addition, students become aware of the help that was available, such as a counselor, social services and a resort if they ended up in a violent or threatening situation.  The preventive work on threats and violence was summarized in the following strategies: the creation of safe working environment and an increase students and teachers knowledge. In addition, both theoretical and practical knowledge was needed about how students and teachers should act in threatening and violent situations. Different action plans were applied in different threatning and violent situations. When practicing accomodation, teachers and students were prepared to act in violent and threatening situations. In addition, knowledge was needed about which actors were present within the school, such as student health teams, which usually consisted of a counselors, psychologists and school doctor. In addition, a crisis group consisted of other professions such as pastor, deacon, mentor, priest or imam. In the event of major disasters and accidents, support and advice from the social services and the POSOM group were availible. Concepts: Threats and violence were made aware, in school, close relationships, at home, children got hurt, student health team, Crisis-group, Social services, Police, POSOM group