No / In October 2015 I started an optional Student Supervised Physiotherapy clinic for neurologically impaired patients. The primary aim of the clinic is to provide an experiential learning environment for Levels 5 and 6 students. The secondary aim of the clinic is to provide an assessment, review and treatment to local service users experiencing neurological problems and who are seeking further/alternate physiotherapy within a learning environment. The clinic is the first dedicated student supervised neurological physiotherapy clinic in the UK that we are aware of.

The International Baccalaureate Primary Years Program [IB PYP] is a student-driven, inquiry-based elementary school level educational program that has grown rapidly in the United States since its creation in 1997. This study explores how IB PYP art teachers define and implement inquiry-based instructional methods in their art rooms through a nation-wide, online survey of art teachers, coordinators, and administrators. The Survey consists of 22 questions which ask respondents to describe their classroom practices and provide examples of how they make use of inquiry-based methods in the art room. The responses to this survey were then value coded for four different phases of inquiry and three degrees of student-centeredness to analyze understandings of these practices. This study concludes that conceptions of these instructional methods vary greatly in occasionally contradictory ways. There is need for more robust lesson plans examples and increased frequency and access to subject specific training, in both physical and online settings.

The following case study provides answers to two questions, "How do English Learners and Spanish Learners negotiate meaning in an alternative dual language environment?" (Who are they? What do they do and how do they interact together?) and "How do English Learners and Spanish Learners perceive the dual language program and working together with peers?" (How do they perceive their peer interaction and the challenges, frustrations, and rewards they may have encountered?) This study focuses on the language interaction of three dyads of English Learners and Spanish Learners from a rural middle school in Northern California who met once a week to participate in an alternative dual language program. Methodically triangulating data from student journals, interviews, and taped interactions and analysis, three stages emerged during the alternative dual language program: (1) Language Apprehension, (2) Language Initiation, and (3) Language Acquisition. Within these stages, a number of corresponding themes unfolded from the analysis of journal entries, interviews, taped interactions, and field notes. These themes include Confidence, Language Practice, Frustrations and Misunderstandings, Strategies, and Perceived Language Acquisition. The stages and themes from triangulated data reveal examples of how three different dyads of students negotiate meaning in similar yet different respects depending on their personality, willingness to learn, confidence level, and the strategies they use to move language forward. The study also reveals how the alternative dual language program being studied provided newcomers a chance to associate with mainstream students on a school campus and to engage in authentic language communication and/or language practice; the importance of assigning students to intact pairs (dyads) allowing students to "affectively" build trust, increase confidence, and perceive language acquisition through social cognition; how an alternative dual language program can be implemented in middle or high school campuses that have a plethora of second language learners; and, how such language interaction can foster cross-cultural and multicultural education.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:</p><p>• Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?</p><p>• Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?</p><p>• Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?</p><p>Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.</p><p>Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas.</p> / <p>The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue:</p><p>• What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role?</p><p>• What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role?</p><p>• How are discussions about problems handled?</p><p>The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis.</p><p>Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.</p>

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar: • Vad kännetecknar elevens roll som ”samtalsledare” i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll? • Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen? • Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår? Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis. Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ”tillåts” agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll. I vissa samtal förekommer det att eleven får sin roll både upprättad och återupprättad av läraren vilket kan tolkas som att eleven som samtalsledare inte är något ”naturligt” i sig. Rollen som samtalsledare är bitvis hårt knuten till ett manuskript där eleven intar karaktären av höguppläsare. Att eleven abdikerar från sitt samtalsledarskap förekommer också. Vårt resultat visar också att föräldrarna i och med det elevledda utvecklingssamtalet har ett nytt mandat i att definiera mål och få dessa nedskrivna, ett moment som i sig kan innehålla vissosäkerhet. Vi har även funnit exempel på hur läraren tar över detta mandat. Skrivandet som en del av förälderns nya roll ligger upprepade gånger i fokus i samtalen. Vidare påvisar vårt resultat att en del föräldrar uttrycker en önskan om lärarnärvaro i samtalet. Föräldern tillskrivs även att tolka det skrivna ordet, något som i sin tur kan leda till missuppfattningar. Vi har även upptäckt attsomliga föräldrar fortfarande agerar ”juridiskt ombud” för sitt barn och representant för hemmet i sin nya roll trots att detta potentiellt torde utebli i det elevledda utvecklingssamtalet.Då alla elever har rätt till ett positivt samtal bör problemprat utebli, men vårt resultat påvisar stundtals motsatsen. Dels återfinns kritik av problemkaraktär, både explicit och implicit, uttryckt ilärarkommentarerna. Dels gör en del föräldrar anspråk på att diskutera problem under dessa samtal. Trots att samtalen ska hållas problemfria gör de alltså inte detta, och med detta faktum som bakgrund anser vi det värt att poängtera att vi inte en enda gång i vårt material funnit indikationer på att ett åtgärdssamtal ska upprättas. / The purpose of this study is to get an insight in the practice of student led parent-teacher conferences. The purpose is also to reproduce an extensive picture of this practice. Our study takes off from the following questions at issue: • What distinguishes the students’ role as the “leader of the conversation” in a student ledparent-teacher conference and how does the student handle this role? • What distinguishes the parents’ role in a student led parent-teacher conference and howdoes the parents’ handle this role? • How are discussions about problems handled? The method we have used is to listen and transcribe parts of our material, which contains recorded student led parent-teacher conferences, which we have found interesting and relevant to this study. The model for the analysis that we have used is fallanalys. Our model for the analysis and apply analysis to theory, is Conversation Analysis. Our result shows that the student rarely is allowed to completely act as the leader of the conversation without parents and/or teachers intruding, which sometimes leads to the student defending his or her leadership role. It also occurs that the student gets its role as the leader of the conversation established and re-established by the teacher. The role as the leader of theconversation is sometimes very much connected to a manuscript where the student takes on the role of a speaker and recites out loud. In some cases, our result shows that the student abdicates from his or her leadership role in the conversation. Our result also shows that the parents’ task of formulating goals and writing them down, as mandated by the student, contains a certain amount of insecurity. We have found that the teacher sometimes take over this assignment from the parents. Writing, as a part of the parents’ new role, is often in focus during the conversations. Some parents also wish, or partly wish, to have the teacher attending throughout the conference. The parents’ ascribe to interpret the written word, which in some cases lead to misunderstanding. Some parents still consider themselves to represent the home and act “legal representative” for the child, even though it is conceivable that this should be absent as part of a student lead parent-teacher conference.Even though all students have the right to at positive conversation does our result show that talk about problems and criticism appears frequently. We have in our material not even once found indications on that a åtgärdssamtal will and should be established.

No description available.

No description available.

No description available.

I föreliggande studie undersöks fyra lärares erfarenheter av olika former av stöttning i klassrumssamtal i årskurs 2–3. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare kan stötta elevers kunskapsutveckling i ämnet svenska. Teorin som ligger till grund för studien är sociokulturell med en modell som visar hur eleverna får stöttning i sin kunskapsutveckling utifrån emotionell och instrumentell stöttning. Materialet till studien består av fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 2–3. Det insamlade materialet är analyserat dels utifrån en innehållsanalys som utgår från forskningsfrågorna, dels en tolkning som utgår från den teoretiska modellen. Av studien framgår att samtliga lärare beskriver att de använder sig av såväl lärarledda som elevledda klassrumssamtal och både emotionell och instrumentell stöttning för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Den emotionella stöttningen sker genom att lärarna visar att de tror på elevernas förmåga att svara på en fråga eller utföra en uppgift. Den instrumentella stöttningen sker genom att tillämpa bildstöd för att eleverna ska utveckla sin ordförståelse och därigenom kunna vara delaktiga i samtalen som sker mellan lärare och elever men också med användande av materiella verktyg som reglerar interaktionen i undervisningen.

Text in Afrikaans / Die een biljoen tieners wereldwyd (Borgman 1997:3) is nie meer dieselfde as 'n paar jaar gelede nie, maar raak daagliks moeiliker om te bereik. 'n Generasie wat wereldburgerskap ontvang het en deur die Televisie vermaak en die Media beinvloed word. Jongmense, skrikkerig vir "commitment", nie anti-godsdiens nie, maar soekend om te bepaal watter een die regte God is. Die kerk het vir die Millennium generasie tieners "boring" geraak want weekliks word hulle vermaak. Die uitdaging vir jeugbedienings lê daarin dat hierdie moderne tiener uit hulle geestelike verveeldheid uitgehelp sal word sodat hulle iets kan begin doen met dit wat hulle vir jare al weet. Die Tienerleier selgroep model is gerig op die verstaan van Millennium tieners en hulle geestelik te help groei. Met die oop steel in gedagte word elke tiener wat Jesus Christus as 'n werklikheid ontdek het gemotiveer om hierdie werklikheid met 'n ander tiener te gaan deel. / The one billion teenagers in the world (Borgman 1997:3) today are very different than a few years ago. The process to reach them with the Gospel is recently more difficult than ever. As citizens of the Global village they enjoy the entertainment on television and dress in the way the media proclaims. Modern youth are scared of commitment, not really anti-religion but searching for the true God. The youth of today look to the church to show them something, no, SOMEONE but instead the church became boring to them. We need to help them step out of their own boredom and do something with what they know (Hutchcraft 1996:168). With the focus on spiritual growth, and the vacant chair to remind them of their lost friends, the student-led cell group model can be one of the most effective strategies for reaching and serving the teenager of the next century. / Philosophy, Practical & Systematic Theology / M. Diac. (Jeugwerk)