• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 430
  • 24
  • Tagged with
  • 454
  • 176
  • 107
  • 79
  • 50
  • 48
  • 45
  • 42
  • 42
  • 42
  • 40
  • 39
  • 38
  • 34
  • 31
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

Är det etiskt? : En studie på studenters etiska uppfattning.

Johansson Kuhmunen, Jeanette, Lidström, Elin January 2008 (has links)
<p>Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.</p>
192

Lärares uppfattningar om vilket som bäst bidrar till lärandet hos studenter: grupparbete eller individuellt arbete

Ejdemark, Elin January 2007 (has links)
<p>Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.</p><p>Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.</p><p>Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt.</p><p>Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.</p>
193

Motsvarar ekonomerna från Mälardalens Högskola arbetsgivarnas krav? -En analys utifrån tio företag

Eriksson, Katarina, Elthammar, Anna January 2009 (has links)
<p><strong>Problem </strong>I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer?</p><p><strong>Syfte</strong>Genom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav.</p><p><strong>Metod</strong>För att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering.</p><p><strong>Slutsats</strong>Resultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.</p>
194

Hur kommer avskaffandet av revisionsplikten påverka studenternas inställning till redovisningsyrket?

Nokrach, Daniel, Yakoub, Maikel January 2009 (has links)
<p>Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .</p><p>Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen.</p><p>Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.</p>
195

Har ett idrottsmedlemskap som barn någon betydelse för den fysiska aktiviteten som vuxen?

Andersson, Ellinor January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt. Även andra saker spelade in som sammanhållningen som fanns vid idrottande. Detta var i sin tur en orsak till att en positiv känslan för fysisk aktivitet infann sig. Det gick även att urskilja ett mönster mellan tidigare idrotter och hur deltagarna motionerade idag. De som till exempel spelat fotboll som yngre, använde det som en motionsform även idag, detta skedde både på eget organiserade träffar med vänner men också som träffar som var organiserade av utomstående.</p> / <p>The purpose of this study was to examine whether students' memberships in sports clubs has affected their attitudes towards physical activity and physical activity level. It was a qualitative descriptive survey based on individual interviews. Results showed that there was a pattern between the former sports membership and current patterns of physical activity.  For instance, those who liked playing football at a young age, continue to adopt the same type of exercise today. This pattern applies to other types of physical activity, with or without club membership. In addition, many respondents thought that a club membership at a young age could have an impact on their physical activity as adults. This was mainly due to the positive feeling that sportsmen perception, that physical activity was something good and fun. Social cohesion in sport was the one thing that many of those interviewed believed was a major reason why sports, was perceived as positive.</p>
196

Handelsbanken i Gävle : En studie om konsten att hitta rätt arbetskraft

Wedin, Nadja, Borbos, Carolina January 2007 (has links)
<p>I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är att</p><p>betjäna kunden och vara ”ansiktet utåt”. De anställda arbetar i ”fronten” och är tillsammans</p><p>med kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sin</p><p>personal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början. Detta betyder att</p><p>det måste läggas ned mycket uppmärksamhet och omsorg på anställningen och rekrytering av</p><p>ny personal.</p><p>I ett möte med Urban Dahlborg som är personalchef på Handelsbanken berättar han om sitt</p><p>och Handelsbankens problem med den missvisande bild som studenter har av Handelsbanken.</p><p>Därigenom följer också deras problem med att nå ut till rätt studenter som potentiella</p><p>medarbetare. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur Handelsbanken kan</p><p>marknadsföra sig för att bli en mer attraktiv arbetsplats för studenterna. För att kunna besvara</p><p>vår huvudfråga har vi valt att se på hur studenter uppfattar Handelsbanken som en eventuell</p><p>arbetsplats, hur Handelsbanken kan attrahera ung kompetens och vad Handelsbanken kan</p><p>använda sig av för marknadsföringskanaler för att nå ut till studenter som passar in i deras</p><p>organisation. Vi har i vår studie valt att avgränsa oss till Högskolan i Gävle och</p><p>Mittuniversitetet i Sundsvall.</p><p>För att kunna undersöka vårt problem har vi valt att använda oss av både den kvalitativa och</p><p>den kvantitativa metoden. Gällande den kvalitativa metoden kommer vi att använda oss av</p><p>intervjuer för att få en djupare kunskap om vilka marknadsföringskanaler som finns på de</p><p>båda skolorna. Gällande den kvantitativa metoden har vi genomfört en enkätundersökning</p><p>som omfattar 95 ekonomstudenter totalt på de båda skolorna.</p><p>Resultatet som vi kunde urskilja utifrån studien var att de studenterna som inte har</p><p>Handelsbanken som bank inte heller har någon uppfattning om banken och på så sätt kanske</p><p>inte heller tänker på Handelsbanken när de ska söka arbete. Vår undersökning visar att hela 85</p><p>% av de tillfrågade studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta på en bank och 10 % svarade</p><p>att de inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Detta visar att det finns goda</p><p>förutsättningar att attrahera ung kompetens då endast 5 % av de tillfrågade studenterna inte</p><p>kunde tänka sig att arbeta på en bank.</p><p>Denna studie kan dock inte sägas vara representativ för alla studenter då vi endast valt att</p><p>fråga en del av ekonomstudenter på två skolor i Sverige.</p><p>I slutsatsen redogörs även för de åtgärder som vi tycker Handelsbanken ska använda sig av för</p><p>att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare.</p> / <p>When it comes to a service company it is very important that one has good working</p><p>colleagues because their primary task is to serve the customers and to market the company.</p><p>The employee is working in the “front” and they are with the customers the most important</p><p>market for a company. Therefore it is necessary to hire the right employees with the right</p><p>quality from the beginning. This means that the companies have to be very careful and put a</p><p>lot of time and effort on the recruitment.</p><p>Urban Dalborg who is the personnel manager of Handelsbanken, tells us about his and</p><p>Handelsbanken´s problem with the misleading image that students have about them.</p><p>Consequently Handelsbanken´s problem to reach out to the right students as potential</p><p>employees. The purpose with our thesis is to investigate how Handelsbanken through the right</p><p>marketing can market them as an attractive place of work. To fulfil our purpose we have</p><p>examined the students understanding of Handelsbanken as a potential place of work, how</p><p>Handelsbanken can be able to attract young employee’s and how Handelsbanken can use</p><p>different way of marketing to reach out to students that fit in of their organisation. We have</p><p>delimited our study to the University of Gävle and the University of Sundsvall.</p><p>We have chosen to use both the qualitative and the quantitative methods to examine our</p><p>problem. The qualitative method which is carried out by interviews help us to get a deeper</p><p>knowledge about which different ways of marketing are available in the both schools. The</p><p>quantitative method has been conducted through a survey on students of both schools.</p><p>The conclusion of our study is that the students who do not have Handelsbanken as their bank</p><p>do not have any knowledge about the bank. This awareness affects students for not seeking</p><p>job in the Handelsbanken. 85 % of the students participating in the study could see them self</p><p>working at a bank in the future. Just 5 % can not see them selves in that kind of position and</p><p>the rest answer that they do not have a clue about their future. This shows that Handelsbanken</p><p>has a good chance to attract young competence when so many students can think to work at a</p><p>bank in the future.</p><p>However the study is not representative for all the students when we just have asked a part of</p><p>the students on two different schools.</p><p>The conclusion also includes which measure we would like to recommend Handelsbanken to</p><p>reach out to the right students as potential employees.</p>
197

HANDELSHÖGSKOLAN VID ÖREBRO UNIVERSITET : En fallstudie av relationen mellan lärare och studenter

Blomqvist, Malin, Skoglund, Lisa, Wallin, Charlotte January 2009 (has links)
<p><strong>Title: </strong>The Swedish Business School at Örebro University – A case-study of the relationship between teachers and students</p><p><strong>Date of seminar: </strong>2009-06-04</p><p><strong>Course: </strong>Bachelor thesis in Business and Administration within Organization, 15 ECTS</p><p><strong>Authors: </strong>Malin Blomqvist, Lisa Skoglund, Charlotte Wallin</p><p><strong>Advisor: </strong>Gabriella Wennblom</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to enhance the understanding about the relationship between teachers and students at the Swedish Business School at Örebro University. The purpose is also to describe the relationship with organizational theory.</p><p><strong>Research methodology: </strong>This<strong> </strong>thesis is based on a qualitative<strong> </strong>method. Semi structured interviews have been implemented with both teachers and students. Literature in the organizational area has been searched through to give a base for the study.</p><p><strong>Theoretical framework: </strong>This thesis uses the theory of stakeholders and the theory of resource dependence.</p><p><strong>Conclusions: </strong>Teachers and students are different stakeholders towards the Swedish Business School at Örebro University, where teachers is an intern stakeholder and students an extern stakeholder. The consequence of this is that they have different views and opinions about the relationship.</p><p><strong>Keywords:</strong> Organization, relations, the world around, resource dependence, stakeholder</p>
198

Studenters perspektiv på entreprenörskap : En studie om drivkrafter och hinder som påverkar entreprenörskap

Elmertoft, Andreas, Fryklund, Helena January 2010 (has links)
<p>I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.</p>
199

Huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituation på anestesiklinik

Lögde, Ann January 2010 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal. Utmärkande var den utpräglade ansvarskänsla för sitt huvudhandledaruppdrag som de gav uttryck för. Genom att ha en fungerande relation till handledare, studenter och universitet, kunde huvudhandledarna organisera undervisning och handledning så att även kravet på genomförda operationer kunde förenas med målsättningen att studenterna skulle uppnå målen för utbildningen. En viktig stimulans och drivkraft i arbetet fann huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga i att utveckla undervisning och handledning. Främst gav de dock uttryck för den glädje som fanns i att vara anestesisjuksköterska, och stolthet i att inneha huvudhandledaruppdraget som gav dem möjlighet att introducera kommande kollegor i ett viktigt och ansvarsfyllt arbete.</p><p>Slutsats: Huvudhandledare och kliniskt utbildningsansvariga på anestesiklinik ställs i sitt arbete inför oförutsägbara situationer i en undervisningsmiljö som många gånger är svårbedömd.  Bra möjligheter för planering och en god kommunikation med studenter och företrädare för klinisk verksamhet och universitet är betydelsefullt för att kunna uppnå dels undervisningsmålen dels verksamhetens mål samt organisera en fungerande undervisnings- och handledningsmiljö.</p><p> </p><p> </p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this interview was to explore the head tutor’s and clinical education manager's perception of the teaching and tutoring situation at an anaesthesia clinic. A total of six head tutors and five clinical education managers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed based on a phenomenographic approach according to Starrin & Svenssons (2007) analysing method. The head tutor assignment was perceived as being in an unpredictable situation and in an uncertain education environment, and it required careful planning and clear communication, and solutions through compromise. The head tutors also perceived that they had an overall supportive role in relation to overloaded tutors, vulnerable students and new staff. The main characteristic, which they expressed, was the distinct sense of responsibility for the head tutor assignment. By having a working relationship with tutors, students and universities, the head tutors were able to organise education and guidance so that the requirement for completed operations could be united with the objective that the students would achieve the goals of the education. An important incentive and motivation, the head tutors and clinical education managers found in the work of developing teaching and tutoring. Mostly, however, they expressed the joy of being a nurse anaesthetist, and the pride in the possession of the assignment of head tutor, which gave them the opportunity to introduce future colleagues to an important and responsible occupation.</p><p>Conclusion: In their work the head tutors and clinical education managers in the anaesthesia clinic confronts with unpredictable situations in a learning environment that often is uncertain. Good opportunities for planning and good communication with students and representatives of the clinical work and universities is important for the achievement of both educational goals and operational objectives, and organising an effective teaching and tutoring environment.</p><p> </p><p> </p>
200

Unga vuxnas behov av stödjande verksamheter sett ur personalens perspektiv

Green, Linda January 2005 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0556 seconds