Stress och stressrelaterade sjukdomar är ett problem i dagens samhälle och de som främst är drabbade är unga människor. Stressen är dessutom ojämnställt fördelad då kvinnor drabbas värre än män. För studenter kan stress vara en faktor som påverkar deras studieprestation negativt. Syftet med studien var att undersöka självupplevd stress bland högskolestudenter på Mälardalens högskola samt analysera om det finns skillnader avseende kön och utbildningsprogram. Studien hade en kvantitativ ansats där en tvärsnittsdesign användes. Data samlades in genom enkäter och totalt besvarades 72 enkäter av studenter ifrån fyra olika program på Mälardalens högskola. Data analyserades genom chi-2-tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att studenterna upplever ett visst mått av stress men inte kan sägas vara mycket stressade eller fria från stress. Resultatet visade både köns- och programskillnader som inte var statistiskt signifikanta. Programskillnaderna kunde dock härledas till könsskillnaderna då tre av fyra program var antingen starkt mans- eller kvinnodominerade. Slutsatserna av studien är att studenterna upplever en viss stress samt att det fanns skillnader avseende kön och program som ej var statistiskt signifikanta. / Stress and stress related diseases is a problem in today’s society and those most affected by it are young people. The stress is also unequal as women are more affected than men. For students stress can be a factor that affects their performance in school negatively. The aim of the study was to investigate for perceived stress among students at Mälardalen University and analyze gender and study program differences. The study had a quantitative approach and was conducted thru a cross-sectional study. The study was answered by 72 questionnaires that were completed by students from four study programs at Mälardalen University. The data of the study was analyzed by chi-2-tests in the data program SPSS. The result of the study gave an account of the perceived stress among the students who reported to perceive some stress, but it was neither high nor low. The results showed gender- and study program-differences that were not statistically significant. However the differences among study programs could be traced to the gender differences as three out of four programs were male or female dominated. The conclusions of the study are that the students have some perceived stress and that there are some differences in perceived stress for gender and study programs that are not statistically significant.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten . Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen. Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten “The Assessing Emotion Scale” och “ The Dutch Test for Conflict Handling” användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan “Samverkan” och “Kompromiss” till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män. Resultaten av denna studie visade att sättet att lösa konflikter inte är könsberoende utan tycks vara mer relaterade till individuella egenskaper hos varje person. Dessutom tycks personer med högre grad av emotionell intelligens föredra “Samverkan” och “Kompromiss” i konflikter. / The relationship between emotional intelligence and conflict management is an area, which is relatively poorly researched especially in a university environment. In the present study, the effect of level of emotional intelligence on preference for varying styles of conflict management is investigated. The research instruments “The Assessing Emotion Scale” and “The Dutch Test for Conflict Handling” were given to 100 students in order to assess level of emotional intelligence and preference for conflict management style. Results indicated that neither level of emotional intelligence nor conflict management styles were statistically significantly influenced by gender. A strong association between “Problemsolving” and “Compromising” to level of emotional intelligence was seen in women. In men, this association was not seen. The results of this study indicate that styles to resolve conflict were not directly gender related, but rather related to the qualities shown by each individual. Additionally, individuals with a higher level of emotional intelligence preferred “Problemsolving” and “Compromising” in conflict management.

En kvalitativ studie har genomförts på tre kampanjbilder från IQ-initiativets satsning “IQ student”. Kampanjbilderna har ett motsvarande tema baserat på att det alltid finns en anledning till att dricka alkohol. Studien har med hjälp av fokusgruppsintervjuer och en intervju med IQ tagit reda på hur IQ vill att studenterna ska tolka bilderna och hur studenterna faktiskt tolkar dem. Studien utgick från teorier som receptionsstudie, semiotik och socialpsykologi. Analysen av resultaten har dessutom ställts upp i förhållande till relevant forskning inom området publika kampanjer och gruppbeteende. Studiens resultat visar bland annat på att IQ vill att studenter ska tänka över sina alkoholvanor och att de på sikt ska minska sin konsumtion av alkohol. Resultatet visar även att studenterna tar till sig budskapet eftersom de kan relatera till det, men tar det sedan inte vidare. Studenterna tycker inte att deras alkoholkonsumtion är ett problem och känner därför inte att det är något de behöver förändra. / A qualitative study has been conducted on three campaign images from the company IQ. The campaign is called “IQ student” and the images are based on the same theme, suggesting that students always finds a reason to drink alcohol. We have used focus group interviews and an interview with IQ as our methods to find out how IQ want the students to interpret the images, and also how the student interpret them. The study is based on theories as reception study, semiotics and social psychology. The analysis of the results has also been set in relation to relevant research in the field of public campaigns and group behavior. Our results demonstrate that IQ wants students to think about their alcohol habits and that they want the students to reduce their consumption of alcohol. The result also shows that students embrace the message as they can relate to it, but it does not come any further. The students think that their drinking is not a problem and therefore they don’t want to change anything about their alcohol habits.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

The aim of this study was to explore the students’ use of and attitudes towards cannabis at Linnaeus University. Social psychology and gender perspective was used as theories to explain the use and attitudes among the students’ and how the use and attitudes could change through social influence. The study operates from a quantitative approach and is based on an online survey which includes answers from 126 respondents. The empirical result was coded in the computer program SPSS and has been analyzed through social psychology, gender perspective and against prior studies. The result shows that the majority of the respondents never had used cannabis and that the main reason for that is that the respondents are not interested to use cannabis. Among the respondents who used cannabis the last twelve months we found that the majority came in contact with cannabis through their friends the first time and that they most usually did consume cannabis together with friends. Finally we found that almost nine out of ten respondents experienced that they never got the information about Linnaeus University’s alcohol and drug policy at the introduction to their studies at the university.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader. Ålder och kön hade inte effekter på varandra när det gäller autobiografiska minnen.  Det fanns inga skillnader mellan grupperna som rapporterade låg, medel och hög autobiografiskt minne och emotionell intelligens. / The purpose of this study was to test whether there were age differences, gender differences, and if the age and gender had interaction effect on each other when it comes to groups’ emotional intelligence and autobiographical memories. The participants were male (n = 106), women (n = 231) students at Örebro University who were from 18 to 45 years (n = 299). The students responded to emotional intelligence, short version of the Andrew et al. (2010) and Waldfogel (1948) autobiographical memories test. There were no gender differences and age differences in overall emotional intelligence, but there was an interaction between gender and age meaning that gender and age had effects on each other when it comes to students' emotional intelligences. There were gender differences in the overall autobiographical memories meaning that women reported several autobiographical memories than men in the study, but there were no age differences. Age and gender had no effects on each other in terms of autobiographical memories. There were no differences in autobiographical memories among those who reported low, medium and high emotional intelligence. There were no differences in emotional intelligence between those who reported low, medium and high autobiographical memories.

A picture says more than thousand words - an analysis of GQ Magazine´s cover images and ninth grade student´s views of them is an essay in media and communication studies covering 15 hp. This essay examines how men and women are depicted on the cover of GQ Magazine and how ninth grade students perceive these images. Our research questions are: How is gender presented in cover images? How do the students interpret these images? What possible differencies or similarities are there? Our theoretical framework is based on gender theory. Methods used are a survey conducted at Tegs Central school and a semiotic analysis of the cover images. We have to keep in mind that the cover images already have a stereotypical representation of the women and men, and that will automaticly affect the students answers. The essay shows that the semiotic studie describes profound thaughts on connotation terms. The survey studie shows that the students have the ability to analyse GQ Magazine´s cover images in a denotation level. Since the social problem is about what images says and what possible affect they have on the viewer. It is therefore important to have a critical mind when it comes to analyse images and be aware of these general representations of gender.