Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap kring vad som motiverar studenter att arbeta vid sidan av deras pågående studier. Frågeställningarna som studien har som avsikt att besvara berör vilka faktorer som är drivande i studenternas val att arbeta samt hur deras arbete påverkar deras pågående studier. Undersökningen har haft ett kvalitativt tillvägagångsätt, där sex studenter som arbetar vid sidan av sina studier har intervjuats. Teoretiska perspektiv från Ryan och Deci (2000) och Herzberg (1993) har varit centrala och användes för att analysera intervjumaterialet. Resultatet från uppsatsen visar att studenterna arbetar för att bli mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket är en typ av yttre motivation. De upplever en inre motivation till deras arbetsuppgifter där de har utvecklande och ansvarsfulla uppgifter som påverkar deras lärande positivt. Deras arbete påverkar deras heltidsstudier på så sätt att de är mindre på plats i skolan och läser mindre av kurslitteraturen. Det har även en påverkan på deras hälsa där de under hektiska studieperioder upplever en ökad stress. / The purpose of this study is to examine what motivates students to work alongside their ongoing full-time studies. This study intends to clarify the factors that are motivating the students to work and how their work affects their ongoing studies. This study has a qualitative approach, where six students who are working alongside their studies have been interviewed. Theoretical perspectives from Ryan and Deci (2000) and Herzberg (1993) have been central and used to analyze the interview material. The results of this study shows that the students work alongside their studies mainly to make them more competitive in the labor market, which is a part of the external motivation. They experience an inner motivation regarding their work assignments where they get responsible task and develop, which leads to positive impact on their learning and competence. Their work affects their full-time studies by less attendance at important parts of the education and less reading of the course literature. It also affects the students mental health where they experience increased stress during hectic study periods.

I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap. / In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.

Syftet med studien var att undersöka om, samt i sådana fall hur, studier på socionomprogrammet vid Umeå Universitet kan bidra med självförståelse för de studenter som har personliga erfarenheter av familjeproblematik. Vidare på vilket sätt studier vid socionomprogrammet kan påverka den psykiska hälsan. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med socionomstudenter vid termin sex. Studiens resultat visade att ingen av studenterna valde utbildningen av den primära anledningen att det skulle gynna dem själva iform av självförståelse, däremot hade vissa förhoppningar om att det skulle hjälpa dem själva genom att hjälpa andra. Studien fann att socionomutbildningen bidrog till en ökad självförståelse för alla medverkande samt att utbildningen haft en positiv inverkan på deltagarnas psykiska hälsa. Genom att utbildningen bidragit med kunskaper och förståelse för bland annat samhället och familjeförhållanden har individerna bättre kunnat förstå sina erfarenheter. Moment så som samtalsövningar och personlig reflektion lyfts som extra givande för studenterna där de fått öva på att samtala samt reflektera kring sig själva i olika aspekter. Inom socionomprogrammet identifierades ett ökat fokus på samtalsövningar som ett förbättringsområde. Bland annat genom den utvecklade självförståelsen beskriver deltagarna hur de idag mår psykiskt bättre. Deltagarna beskriver att socionomprogrammet bidragit med en intressant utbildning, nya vänner samt en personlig styrka i det som individerna upplevt som barn.

Idag har människor friheten att välja var, när och på vilket sätt de vill använda sina smartphones och dess funktioner, oavsett ändamål. Hur går den användarmöjligheten ihop med inlärning? Hur mycket av koncentrationen kan behållas under en inlärningsprocess med en smartphone närvarande och användandes? Påverkar närvaron och användningen av smartphones användarnas förmåga att skilja och bearbeta information från olika källor? Den här studien syftar till att undersöka deltagarnas förmåga och uppfattning att kunna särskilja och bearbeta information ifrån olika källor genom diagnosiska prov, baserade på föreläsningarnas innehåll som deltagarna fick ta del av under två föreläsningstillfällen. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen fick behålla sina smartphones under första föreläsningen medan den andra gruppen ombads lägga undan sina smartphones. Inför andra föreläsningen var gruppernas instruktioner det omvända. Deltagarna ur de båda grupperna fick svara på enkäter efter respektive föreläsning, samt även på en avslutande enkät i slutskedet av studien. Studien visade att inga slutsatser av smartphones inverkar på inlärnings- och koncentrationsförmåga kunde dras av resultaten, pga. för få deltagare och undersökningstillfällen. Resultatet gällande hur deltagarna uppfattade sina inlärnings- och koncentrationsförmågor med och utan smartphone påvisade ingen skillnad i tre av fyra fall. Detta trots att deltagarna själva ansåg att användandet av en smartphone kunde vara en distraktion under föreläsningstillfällen. Studien påvisar även att deltagarna anser sig själva ha en bättre förmåga än andra att hantera en smartphone och samtidigt bearbeta information under en inlärningsprocess. / Today people have the freedom to choose where, when and how they want to use their smartphones and its functions, for whatever purpose. How does this opportunity relate to learning? How much concentration can be maintained during a learning process with a smartphone present and used? Does the presence and usage of the smartphone affect the users’ ability and opinion to distinguish and process information from different sources? This study explores the participants’ ability to distinguish and process information from different sources through diagnostic testing based on the content of lectures, which the participants had access to during two lecture sessions. The participants were divided into two groups where one group got kept their smartphones during the first lecture, while the other group was asked to put away their smartphones. Before the second lecture the groups’ instructions were reversed. Participants from both groups were also asked to answer questionnaires after each lecture and a finishing survey in the final stage of the study. The study showed that no conclusions concerning the smartphones’ affect on learning ability could be drawn from the results, due to too few participants and study occasions. The result concerning how the participants perceived their learning- and concentration abilities with and without smartphones during the study demonstrated no difference between them in three of four cases. This despite the fact that the participants felt that the use of a smartphone could be a distraction during lectures. The study also showed that the participants consider themselves to have a greater ability than others to manage a smartphones while processing information during a learning process.

Matematikkurser på Kungliga Tekniska Högskolan läses varje år av flera tusen studenter. Genomströmningen är låg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i både studenters och lärares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter på medieteknik-programmet, KTH, använder, samt hur de används och hur de olika plattformarna upplevs påverka studenternas inlärning av matematik. Detta är relevant då matematikkurserna anses vara de svåraste på KTH. För att besvara frågeställningen bads 20 studenter svara på en enkät. Svaren som skickades in var främst i fritext.Resultaten visar att studenter använder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik. Dessa plattformar används då studenter finner något svårt i matematiken och behöver diskutera lösningar med andra. Plattformar som Youtube, WolframAlpha och Ludu används enligt studenterna själva för ett samarbete inom matematik. Vi anser dock att de nämnda plattformarna ej faller under vår benämning av plattformsbaserat samarbete. En majoritet av studenterna anser att det finns tillräckligt med resurser på KTH för att hjälpa dem med sin inlärning av matematik. Om KTH skulle införa en plattform för att underlätta matematikinlärningen önskar de flesta att det i sådana fall skulle implementeras ett diskussionsforum där studenter och lärare kan hjälpa varandra med lösningar på matematikproblem. / Mathematics Courses at the Royal Institute of Technology (KTH) are each year taken by several thousand students. The throughput is low relative to other courses and to increase the proportion of students who pass the courses without reducing the requirements lies in both the students and teachers interest.In this thesis, we investigate what platforms for cooperation in mathematics today's students at the Media Technology Programme, Royal Institute of Technology, uses, how they are used and how the various platforms are perceived to affect students' ability to learn in mathematics. This is relevant since the courses in mathematics are considered to be the most difficult at KTH. To answer the question we asked 20 students to fill in a survey. The answers were mostly in free-text form.The results show that students uses Facebook,Skype, Mathoverflow and Reddit for cooperation in mathematics. These platforms are used when students find something difficult in the mathematic courses, and want to discuss solutions with other students. Platforms like Youtube, WolframAlpha and Ludu are, according to the students, being used for cooperation in mathematics. However, we believe that these platforms do not fall under our term of platform-based cooperation. A majority of respondents believe that there are enough resources at KTH to help them with their ability to learn mathematics. If KTH would introduce a platform to facilitate learning in mathematics most wish that it would contain a discussion forum where students and teachers could help each other with solutions to mathematical problems

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur studenter vid Umeå universitet har upplevt den påtvingade ensamheten till följd av restriktionerna under covid-19 pandemin. Detta görs via informanters utsagor under samtal om subjektiva upplevelser av den sociala distanseringen, hur de har handskats med negativa känslor och vad för utmaningar som studenter upplevt under denna period. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv med inspiration från intersektionella perspektiv på ensamhet och mellanmänskliga relationer. Resultatet visar på studenters behov av sociala mötesplatser och nätverk för att komma bort från känslor av ensamhet. Hur viktigt stöd från universitet och institutioner är för att inte tappa samband till såväl sitt ämne som klasskamrater.

The aim of this study was to examine if a student's experience as a student or lack thereof, have an effect on their resilience level. Furthermore if students resilience level affect their stress level while undergoing distance learning. A questionnaire was used consisting of seven control variables and two scales, Brief Resilience Scale (BRS) and Perceived Stress Scale (PSS). The questionnaire was completed by randomly selecting students from a university in Sweden. The sample consisted of 92 individuals that were divided into two university grades (53 first years 39 second years). The results of the study showed that a medium to strong negative relationship existed between the students resilience level and stress level (r = -.34, N = 92). It also showed that there was no significant difference between first-year students' resilience level (M = 3.39, SD =.80) compared to second-year students (M = 3.39, SD = .58). Nor in the stress level for students in their first year (M = 22.11, SD = 10.60) compared to students in their second year (M = 24.95, SD = 11.65). The conclusion of the study emphasizes that despite thel ack of a significant difference between the participants in the study, the need to keep the students stress level and resilience level in mind is important for students' health, when organising distance studies. / Denna uppsats syfte var att undersöka om studenters tidigare uppbyggda erfarenhet eller brist på erfarenhet som studenter, påverkar deras resiliensnivå. Samt om resiliensnivå påverkar upplevd stressnivå under distansundervisning. En enkät användes som bestod av sju kontrollvariabler och två skalor, Brief Resilience Scale (BRS) och Perceived Stress Scale (PSS). Enkäten utfördes av studenter som slumpmässigt valdes från en högskola i Sverige. Urvalet bestod av 92 individer som indelades i två årskurser (53 förstaårsstudenter 39 andraårsstudenter). Resultaten av studien visade att det fanns ett medel till starkt negativt samband mellan studenternas resiliensnivå och stressnivå (r =-.34, N = 92). Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan förstaårsstudenters resiliensnivå (M = 3,39, SD = .80) jämfört med andraårsstudenterna (M = 3,39, SD = .58). Det fanns inte någon skillnad i stressnivån för studenter i förstaåret (M = 22,11, SD = 10,60) jämfört med studenter i andra året (M = 24,95, SD =11,65). Slutsatsen av studien betonar att trots bristen på en signifikant skillnad mellan deltagarna i studien, är behovet att hålla studenternas stressnivå och resiliensnivå i åtanke viktigt för deras hälsa i anordning av distansundervisning.

Syftet med studien var att ta reda på om etablerad forskning om studenters stress är korrekt. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden var ett målinriktat bekvämlighetsurval, vilket mynnade ut i 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman.  Analysen av data visade att samtliga deltagare hade upplevt stress i samband med studier. Detta berodde till stor del på höga prestationskrav eller ökad arbetsbörda under tentamensperioder. Resultatet visade även att deltagarna upplevde ovisshet i samband med studierna samt en bristfällig självdisciplin, vilket ökade den upplevda stressen. Stressen resulterade i både fysiska och psykiska symptom. Deltagarna uppgav främst symptom som sömnsvårigheter, ångest och trötthet. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning då majoriteten av studiens deltagare uppgav bristfällig självdisciplin som en orsak till upplevd stress.

The aim of this study is to examine how or if newly graduated pre-school teachers and pre-school teacher students see themselves as competent in. As well as their attitude toward, working with music in a pre-school environment and how that relates to the music education received at Malmö University. With a starting point in both national and international studies which discuss these topics from different perspectives this study aims to start a discussion at Malmö University, which has a music profile as well as the common pre-school teacher program, and to broaden the variety of perspectives with a focus on the students’ experience. The study is conducted through an online form distributed to students during semester four and six, respectively, and to pre-school teachers who graduated in January 2018, who have all attended Malmö University. Some of the participants have attended the music profile instead of the common program. The material has been analyzed with previous studies in mind and through sociocultural and educational theories, perspectives and a few of their key notions. The material shows an overall insecurity to work with music in a pre-school setting and a need for more music education throughout the program. The participants from the music profile are, however, significantly less insecure and mention their own ideas for music activities on several occasions.

Few studies have been done about information seeking among students of Cinema Studies. Cinema Studies is a unique area, which also requires information seeking in the form of moving images. What information resources do the students of Cinema Studies use? How do students of Cinema Studies experience their information seeking before the C-thesis? Using a qualitative method, five interviews were conducted with students of Cinema Studies at C-level from Sweden's largest department of Cinema Studies. Models of Wilson from 1999 and Kuhlthau from 2004 were used and applied to the result of the students' experiences of their information seeking. The results showed that moving images are important information resources, as are physical books, web pages, film library DVD-collections, but also illegal web pages. The Royal Library's archives and the Swedish Film institute’s cinema, the Cinematheque, open to the public, were rarely used. The students had no difficulty in gaining access to moving images, but often experienced great difficulties regarding laws and copyrights. Students often felt great enthusiasm at the beginning of their information seeking. After that, the emotions, thoughts and actions of the students varied. Some usually felt secure, but emotions also made students develop their information seeking. Overall, the students were satisfied with their information seeking.